http://schlaug.blogspot.se/2015/01/ekonomisk-tillvaxt-vs-ekonomisk-hallbar.html

Detta sker med mobilers sensorer för WiFi, fysisk rörelse, Bluetooth, magnetfält, RFID, GPS, ljud, mobilmast, LED-ljus och annat ljus (kamera), andra radiosändare,…

Detta används redan på flera håll i världen, inklusive Sverige. Vad säkerhetstjänster gör är hemligt och de har oftast den nyaste och hemligaste tekniken. Ibland är det fråga om företagshemligheter.

Betydligt vanligare för oss icke-glamorösa, är att kommuner och affärscentra kartlägger exakt hur vi rör oss. Vilka hyllor vi stannar vid. Vilka varor vi tittar på. Även om vi inte OK:at det. Vi är i första ledet anonyma. Dock känns våra mobiler igen som (i första skedet) anonyma serienummer. Dessa anonyma kan följas över landet. Och världen. Så utgångsläget är att de som spårar ser varje enskild mobil för sig som anonym. Men, det finns också flera vägar våra fysiska rörelser kan kopplas till våra namn.

En möjlighet är med automatiserad ansiktsigenkänning. När vi närmar oss en kamera, kan vårt ansikte kopplas till vilken mobil som finns i fickan. Mobilen som nyss var anonym, får nu vårt namn. Alla lagrade rörelsemönster från år tillbaks, kopplas nu till ansikte och namn. Men hur får ansiktet namn? Våra ansikten finns ofta med namn på internet, och på pass och körkort. Ansikte&namn finns på internet om någon ”taggat” (namngett) ansikte t.ex. på gruppbild på sociala media. Eller om vi själva lagt upp foto och namn någonstans. Även privatpersoner kan med sin mobil rikta kameran mot oss, och få vårt namn från internet. Så visst kan affärscentra göra det.

En annan spårning är om vi betalar med plastkort. Där finns namn&adress&bank, som kopplas till ansikte och mobiltelefon när vi står vid kassa. Då kan också alla tidigare inköp vi gjort med kort sammanfattas i en kundprofil. Alla byten vi gjort. Även med kontantbetalning om ansikte fotas av övervakningskamera. Man skulle även kunna koppla till besök vid bankomat. Samt om vi kliver ur bil med reg-nummer synligt.

Det är svårt att komma undan, om vi inte ska dölja våra ansikten. Men det räcker med att missa en gång, så kan ens ansikte kopplas till ens anonyma mobils lagrade rörelser från år tillbaks. Inklusive vilka vi träffat och umgåtts med. Och var&när.

Dessutom erbjuder kommuner och affärscentra ”gratis WiFi”, vilket man får om man uppger identitet. En annan väg är när vi klickat på ”ACCEPT” för någon gratistjänst eller app. Eller köpt något, och då kanske accepterat (”ovetande”) koppling av namn, tfn-nummer, e-post o.dyl. till dessa rörelsemönster. (Det är vanligt att butiker frågar efter telefonnummer eller e-post. Då kan ens identitet kopplas till ansikte&mobil&inköp)

En annan spårningsmöjlighet är den plats vi tillbringar nattvilan på; det är troligen vår bostad. Återkommande adress några dagar i veckan är troligen arbetsplats eller skola. Återkommande adresser på helger är troligen vänner. Osv. Med andra ord är det praktiskt taget omöjligt att vara anonym. Även med kontantbetald mobil med kontantbetalda samtal.

Spelar det någon roll om någon vet att vi varit i Gallerians köpcentra? Frågan som ska ställas är; spelar det några anonyma personer ständigt skuggade oss dygnet runt i flera år, antecknade allt de såg, spelade in allt? Såg alla våra butiksbesök. Alla våra sjukhusbesök. Restaurangbesök. Vilka vi träffade. Besök på polisstation. Arbete. Semester. Bilresor. Fest. Vårt kroppsspråk. Ansiktsuttryck. Samt även följde oss hemma? Stod bakom och såg vad vi läste på datorn, vad vi såg på TV:n. Ständigt filmande och antecknande… Utan att vi visste vilka de var och var de lagrade anteckningarna. Vilka vi inte kan få se. Än mindre radera.

Detta kan man komma ihåg, när man funderar över ”Indoor Location ”/ ”Indoor Positioning”. Det handlar verkligen om ”digitala fotspår”; våra fysiska rörelser.

Saknar du något att oroa dig över? I så fall kan jag rekommendera en kurs i elektro-magnetisk puls, EMP. Det är solen som lite då och då skickar ut dessa pulser, vilka inte brukar påverka livet på här på jorden, men kan förstöra elektronik. Nåja, nu kanske pulserna har betydelse för evolution eller så. Det mesta i naturen brukar ju hänga ihop. EMP uppstår också vid sprängning av kärnvapen, så det finns vapensystem som är tänkta att skada fiendeland på detta sätt.

Problemet är att elektronik kan slås ut, och då är vi ju rökta; Bilar, datorer, mobiltelefoner, flyg, sjukhus, kommunikationssystem inklusive internet, el- och telenät,…

Ingenjörer talar om tre problemområden:

1. Pulserna genererar starka strömmar i kraftledningsnät. De stora transformatorerna kan permanent brännas sönder. Det kan ta många månader att få fram nya och installera. Korta strömavbrott är en sak, men långa klarar vi inte så bra. Vatten&avlopp, värme, livsmedel, bensinpumpar, m.m, klarar vi oss dåligt utan. Dessutom störs satelliter.

2. Även elektroniska kretsar kan skadas. Permanent enligt vissa uppgifter. Där har vi i stort alla prylar vi omger oss med idag.

3. Huruvida hårddiskar, moderna data-minnen, och magnetband kan raderas, finns det lite olika uppgifter om. En sak är mina gamla kassettband  en annan är saker som folkbokföring och bankkonton. Kanske chans för nystart för många.  Man kan också undra om vi blir historielösa, då media lagras digitalt. Här kan man hoppas på backup på andra kontinenter, då dessa pulser inte brukar beröra hela jorden.

Tilläggas ska att det förekommer lite olika åsikter om hur mycket EMP kan ställa till med. En del säger det är punkt 1 som är den stora faran, andra talar om att även punkt 2 kan inträffa, och många säger (hoppas?) punkt 3 är osannolik. Det beror väl också på hur stark en EMP är.

Solen skickar ut dessa pulser lite då och då. Ibland i vår riktning. År 2012 åt annat håll, som tur var. En riktigt stark träffade jorden 1859. Men då fanns ju bara några telegrafledningar, så få märkte den ens.

Ytterligare en anledning att flytta ut i skogen. 

Den som har makten över våra pengar, har i förlängningen makt över hela samhället. Denna makthavare kommer också indirekt att forma den syn på pengar, som gynnar samma makt. Om kyrkan säger att Gud inte har någon makt, så skulle det ändra kyrkans makt.

Det finns ett par pengasystem som konkurrerat genom historien. Man kan också säga det handlar om makten över pengar&samhälle ska ligga hos några privata aktörer eller hos staten, även om det inte är exakt samma sak.

Vad som hänt när makt över pengar så länge legat hos några få privata aktörer, är att allmän undervisning om pengar, kommit att ge den bild skolböckerna lär ut:

Att när någon satt in pengar på en bank, så kan banken låna ut dessa pengar. Denna världsbild gör banken till en mer passiv servicefunktion. Men det har ständigt funnits dissidenter, som hävdat att i själva verket skapar banken pengar ur tomma intet, när någon tar lån.

I lördags var jag på ett seminarium där en gammal riksdagsman envetet hävdade skolboksteorin, och fnyste åt de andra. De hävdade nämligen dissidentens syn; att pengar skapas som lån. Ur tomma intet.

Att kunna skapa pengar ur tomma intet, är som om kyrkan skulle flytta makten från Gud, och istället säga; ”Vi skapade Gud”.

Så när nu Riksbanken och Bank of England erkänner kättarnas syn, så är det som att säga Kyrkan skapar Gud. Det är en enorm sak. Dissidenterna (de f.d.) jublar. Etablissemang och översteekonomer är tysta.

.

Bank of Englands erkännande, och dess följder, refereras i The Guardian:

http://www.theguardian.com/commentisfree/2014/mar/18/truth-money-iou-bank-of-england-austerity

Bevisen på att banker skapar pengar, från Positiva Pengar:

http://positivapengar.weebly.com/bevisen-paring-att-banker-skapar-pengar.html

LASSES SKOLBOK I SAMHÄLLSKUNSKAP ÅRSKURS SJU.

Kapitel 1.

Lagar och politik bestäms av några hemliga finansiärer. De betalar partier och politiker. Därefter skrivs lagar, som röstas igenom i Riksdagen. Samt dagspolitik som utförs av regeringen.

Sedan godkänner folket denna ordning, genom att rösta vart fjärde år.

Politikernas uppgift är att skaffa röster. Finansiärernas uppgift är att betala politiken och bestämma lagar och politik. Att skaffa röster är svårt, då olika väljare attraheras av olika saker. Därför tvingas finansiärerna betala till fler politiker och partier. På så sätt kan olika frågor locka olika väljare. Politiken blir ganska lika – ”alla går mot mot mitten” – då det är samma finansiärer till alla stora partier. Finansiärer betalar i första hand till de partier och politiker, som har störst chans generera röster. De största partierna.

Sedan är det politikernas jobb att prata om de mest populära sakerna. Samt att inte prata om de lagar och beslut som kan irritera folket. Det skulle ju kunna minska röstandet.

Så pengarna betalar, och folket kvitterar med sina röster. Därför är politiker måna om att folk ska gå och rösta. Så får ju partier och politiker pengar. För finansiärerna, spelar det liten roll vilket parti som vinner. Alla är ju betalda.

Politikerna är de officiella företrädarna för finansiärerna, som vill fortsätta vara hemliga. De har ju sin framtid att tänka på, och ska regera i hundra år till. Därför används ytterligare en mellanhand; lobbyingföretag/ PR-byråer/ tankesmedjor. (Tänkandet innebär att tänka fram hur pengar bäst ska omvandlas till propaganda) Politiker har för stor kontaktyta med väljare, kan dessutom röstas bort. Lobbyingföretag däremot, kan användas i många decennier, och är mer okända. Inte minst då pressen har den goda smaken att inte skriva om dem. (Pressen ingår i samma penninggrupp) Lobbyingföretag betalas med stora pengar, och uppvisar beständig lojalitet. Som lobbyist blir man rikare än som politiker.

Riktigt pålitliga politiker kan efter lång tjänst anställas i lobbyingföretag. De får riktigt bra betalt. De har ju utfört lång och trogen tjänst som politiker, samt för sitt nya jobb som lobbyister. De kan också få annan ersättning; deras barn kan hjälpas in på fina internationella universitet, och få praktik&arbete på viktiga poster inom storföretag, stat och stora internationella organisationer.

Som lobbyist brukar man få reda på vem som är den där hemliga finansiären. Samtidigt kan det vara skönt att inte riktigt veta. Det kan också finnas fler mellanhänder, med vackrare fingrar. För de med ömtåligare samvete.

Lobbyingföretagen betalar inte bara ut sina hemliga kunders pengar, de skriver också debattartiklar i stora tidningar, ger ut böcker, skriver motioner till Riksdagen och producerar färdiga lagförslag. De kan även göra forskning för att få fram bra underlag. De bildar många föreningar och företag. (Då slipper så många veta vem som betalar) Dessa glada underorganisationer utför en hel del arbete utanför partierna, vilket ökar effektiviteten. Partier är ju för demokratiska och därmed instabila. Kan inte läggas ned så lätt.

Lobbyingföretagen anordnar också seminarier för att på lång sikt forma verklighetsbild i hela samhället. På dessa seminarier kan man också leta unga, som kan kultiveras till framtida politiker. Genom olika organisationer som lobbyingföretagen bildar, kan de unga prövas. De vackraste, de bästa talarna, och de mest pålitliga, kan sedan värvas/ styras till viktiga poster. Allra bäst fungerar de politiker som inte är för mycket idealister. De kan få egna idéer och bli besvärliga. Bäst fungerar de som är ute efter egen vinning. Då kan de alltid styras. Och ändå bli lyckliga. Lobbyingföretagen kan genom sina många kontakter, hjälpa fram lovande unga, till viktiga poster. På så sätt blir politiken inte så direktstyrd. Politiker av det rätta virket, känner på sig hur de ska agera.

Samtidigt som lobbyingföretagen hjälper fram rätt personer, hindrar man också de som kan gå emot kundens önskningar. Man samlar fakta om snedsteg. Ur denna faktabank, kan man sedan plocka fram någon smaskig detalj, läcka till pressen, men oftare direkt till beslutsfattare. Detta bara fel person håller på att få inflytande någonstans.

SLUT KAPITEL 1.

Plötsligt inser jag varför jag inte får skriva någon bok i samhällskunskap.

Senare lärde jag mer om hur ekonomi egentligen fungerar. Inte som vi ”tror”. Precis som alla samhällen har en tro, religiös eller ideologisk, så har vi också en tro om hur ekonomi och pengasystemet fungerar. Men de allra flesta vet inte ens om att det vi har är en tro. Många tror att ”tron” är verklighet. Så som människor i samhällen med bara en religion, tror det är den enda sanningen.

Dessutom har jag de senaste månaderna vridit och vänt på idén om basinkomst. Diskuterat den med andra. Idag: Jag vet inte vad jag ska tänka om basinkomst. Vet inte alla följder än. Vad som hänt är att alla mina, och de vanliga invändningarna, visar sig ganska tomma. De kommer ur vårt fördomsfulla sätt att tänka om pengar. Men jag har inte tänkt igenom frågorna tillräckligt. Har bara funderat och diskuterat under några månader. Mer tid behövs för mig. Är agnostiker. Därför sammanställer jag här de vanligaste frågeställningarna. Emot, för, och neutrala. Det vore kul att få höra genomtänkta kommentarer. Okunniga fördomar finns det nog av.

I grunden handlar det om vilken moral vi ska ha. Många anför moral när det passar, men skippar när det passar. Det håller inte. Antingen ska man anföra att alla får klara sig själva, eller att alla ska inordnas. Man måste vara konsekvent. Sedan måste man sätta sig in i hur ekonomi fungerar. Som t.ex. hur pengar skapas. Precis som religioner har sina överstepräster med orubblig tro, har även ekonomi sina predikanter. Dock är det inte i siffror, tabeller, diagram och svåra termer, svaren ska sökas. Dessa är blott tekniska beskrivningar över en religion. I verkligheten är det mycket enklare. Vi har samma hjärnor som på stenåldern. Vi har samma frågor om vad som är rätt i medmänskliga relationer. Problemet är mer att vi idag lever i större grupper.

VARFÖR SKA VI HA MEDBORGARLÖN/ BASINKOMST NU?

Så sent som på 80-talet, kunde nästan alla få arbete. Det fanns jobb. Det fanns många arbeten som inte krävde så mycken utbildning. Globalisering och automation innebär att fler och fler arbeten försvinner. Det som börjar med de sämst betalda jobben, sprider sig uppåt lönegraderna. Den stigande arbetslösheten är här för att stanna. Idag även för välutbildade. Antingen måste vi gå tillbaks, eller börja hitta på fler överflödsarbeten, eller minska arbetstiden, eller införa basinkomst.

Man kan också fråga sig varför ökad automation/ sparad arbetstid, inte ska komma alla till godo? Oavsett allt detta, så bäddar vi för utanförskap, kommande oroligheter, uppsplittrade samhällen och ökad kriminalitet. Det moderna experimentet funkar inte längre. Vi måste gå tillbaks, eller tänka om. Där kommer basinkomst in som en möjlig idé. Tillsammans med minskad arbetstid. En tanke med basinkomst, är att det utanförskap och den kriminalitet vi nu göder, kanske kan minskas om alla känner sig delaktiga.

OK, till punkterna:

1. VAD ÄR BASINKOMST?

Att varje medborgare ska ha existensminimum. Mat, omsorg, kläder, tak över huvudet,…

2. VI HAR REDAN ”BASINKOMST”.

Länder som kallar sig civiliserade, låter inte folk svälta, sova på gatan eller lämnas utan sjukvård. Redan idag är medborgare garanterade ”basinkomst”, men genom många olika bidrag.

3. HUR SKA VI HA RÅD?

Vi betalar redan idag existensminimum till de som inte har pengar; Socialbidrag, sjukersättning, arbetslöshetsbidrag (ibland intjänat) m.m.

4. KAN MEDBORGARLÖN/ BASINKOMST SPARA PENGAR?

Ja, idag betalar vi för att administrera socialbidrag, sjukersättning, arbetslöshetsbidrag, m.m. Först ska normer sättas, och ständigt justeras. Regler och rutiner planläggas. Behovsprövning av varje individ genomföras. Kontrollsystem utformas, och verkställas. Denna administration skulle kunna elimineras, om alla medborgare fick en grundplåt för existensminimum. Pengar skulle sparas.

Kvar skulle bli det övriga arbete socialtjänster m.fl. utför, för att hjälpa de som behöver.

5. TÄNK OM FOLK GÖR AV MED PENGARNA DEN FÖRSTA I VARJE MÅNAD!

Så gör den del redan idag, med olika bidrag. Redan idag arbetar socialtjänstemän med att hantera dessa. Inget nytt.

6. SKULLE FOLKHÄLSAN PÅVERKAS?

Ja. Även om hela systemet med olika bidrag är bra, så pekas individen ut som varandes en stackare. Ett undantag från normen. Bidragen må vara godhjärtade, men placerar folk i utanförskap. Folk blir lätt sin stämpel.

Folk påverkas psykiskt och fysiskt av att känna sig underlägsna. I samhällen med större klasskillnader, är ohälsan större. Barn som känner sig ha lägre status än sina klasskamrater, presterar sämre i skolan, får fler sjukdomar, får sämre arbeten, mer arbetslöshet, mer missbruk, tidigare död… Samma gäller vuxna.

7. VAD HÄNDER MED SJUKVÅRDSKOSTNADER?

Folk i lägre socioekonomiska klasser, behöver mer sjukvård. I jämlikare samhällen, är även de högre upp friskare. Sjukvård lär bli billigare.

8. VEM SKA BETALA?

Bra fråga. Då måste man påpeka att vårt ekonomiska tänkande, är en tro. Som religiös tro. Det är inte så att ”näringsliv” genererar resurser som via skatter ges till andra. Det är inte så att alla som arbetar, bidrar till samhällets pengar. Det är inte så att ”Arbetslinjen” hjälper samhället.

Att alla ska hjälpa, till är en grundläggande sund inställning från hundratusentals år som jägare-samlare och senaste tiotusen åren som småjordbrukare. Dock då hade vi även tanken att alla ska få del av fångsten/ skörden, Så, ska inte alla ha del av vinsten? Man kan inte ta ena halvan; att alla ska arbeta, men skippa andra halvan; att alla ska dela lika. Det är en mycket oärlig diskurs.

9. GRUNDEN FÖR MÄNSKLIG EKONOMI

I själva verket har vi basbehov. I alla tusentals år har vi arbetat för dessa grundbehov. De var mat och omsorg (även gemenskap) så länge vi var kvar vid ekvatorn. Senare, i kallare klimat, tillkom kläder och bostad. Idag har vi i stort dessa grundbehov: Mat, omsorg, kläder och bostad. Alla som arbetar med att producera dessa fyra grunder, är verkligen samhällsnyttiga. De är värda sin lön. Men en del arbetar gratis med detta, som vid hemarbete. Anställda inom vård och omsorg har lägst betalt. Ävenså de som ordnar mat och bygger bostäder. Så vårt pengasystem är inte verkligheten. Precis som andra klassamhällen inte återspeglar närande-tärande.

Sedan har vi ett enormt överflöd av lyxkonsumtion. Inget fel i sig, men att påstå de som inte producerar det nödvändiga, på något magiskt sätt skulle vara samhällsnyttiga för sina medmänniskors grundbehov, är helt fel. En följd av vår tro om ekonomi. Den är som en religiös tro.

Det är de som faktiskt producerar de fyra basbehoven, som är närande. De andra är tärande. Oavsett de omgivande pengasystemen. Precis som en hög person i ett medeltida samhälle, levde på de ”lägre” personernas arbete. Inte att olika klasser är fel i sig, men påståenden om vilka som var ”samhällets stöttepelare”, är lika fel idag. Och, gissa en gång vilka som då bestämde diskurs, och hade tolkningsföreträde? Och vilka som på samma sätt idag tycker om sin egen viktighet i samhället? Vi har kvar medeltida klassamhälle, i nya kläder. Tid för revolutioner är inte förbi. Bättre då att möta utvecklingen i tid.

10. MEN HUR SKA PENGARNA RÄCKA?

Vår religion om pengar, säger att höga skatter bromsar. Men vår religiösa tro om pengar, säger inget om hur vårt system att skapa pengar bromsar: Nästan alla pengar, är skapade ur tomma intet, som lån. De ska tillbaks som amorteringar, och raderas då. Räntan ska betalas ur den totala penningmängden. Som alltså är skapad av lån. Detta är en matematisk omöjlighet. För varje lån, ska betydligt mer betalas tillbaks. Ur en penningmängd, nästan helt skapad av lån. Därför måste ständigt nya lån tas. I en omöjlig spiral. Hela samhället belastas av räntan. Den går igen på priser. Där har vi en ständig broms. Av den samlade arbetstiden, går mycket till att betala räntan. Dessutom sker en ständig överföring av pengar, från de många, till de få. Utan att det tillför samhällsmaskineriet någon grundläggande nyttig funktion. Det är som när gamla kungar, adel och präster krävde mat&pengar från de bönder m.fl. som producerade.

Alltså har vi en ekonomisk extra börda, vi har också ett stort överflöd av arbeten utanför basbehov. Många löner och mycket pengar som går till överflöd. Mot bakgrund av detta, att så många får lön för produktion av överflöd, framstår inte basinkomst som speciellt tärande. Om man dessutom betänker att vi inte lämnar någon vind för våg, så ska ju ändå existensminimum betalas ut. När man också betänker att de som är fattiga, skickar alla sina pengar rakt ut i vardagsekonomin, så är det ju pengar som hjälper till att hålla basnäringarna levande.

11. FOLK BLIR FÖRSLÖADE

Titta hur det är idag. Många arbetar på sina jobb, och kan bara det. Det är ofta en fördumning och anpassning. Och så har många svårt att arbeta på annat sätt. Betänk istället hur folk som råder över sin egen tid, blir herrar över sina liv. Mycket ”arbete” skulle utföras utan lön. Det skulle alltså gynna samhället. Det simpla faktum att det inte förekom arbetstidsscheman, lönetariffer, utbetalningar,  och allt annat kring anställningar, skulle inte försämra arbetet. Troligare tvärtom. En av våra religiösa trossatser, är att ”arbete” på något magiskt sätt blir ”nyttigt” och ”på riktigt” så fort någon betalar. Så är ju inte verkligheten. Vi har ju i våra gener att samarbeta. Det gör alla lyckliga människor. Det är snarare tron på vårt pengasystem, som gör folk ovilliga att samarbeta, så fort inte pengar gives. Åter är problemet i vår ”religion” och inte i basinkomst.

SLUTSATS

Det är dessa punkter som fått mig att undra om jag hade fel som sågade basinkomst. Problemet tycks ligga på annat håll. Vad tycker du?

Det finns en faktor som indirekt avgör många politiska beslut. Denna faktor är ofta den största att fälla regeringar eller ha dem kvar. Men, den diskuteras inte. Vad som till mycket stor del avgör många politiska beslut är om landet är i högkonjuktur eller lågkonjuktur. Eller mittemellan. Vad är då denna faktor?

Jo, något så simpelt som antalet kronor i omlopp. Penningmängden. Visserligen anpassar vi vårt tänkande om vad en krona är värd, men det går långsamt. Så antal kronor är av vikt för andra politiska beslut.

Varför? Jo, med få kronor, minskar köpkraft. Arbetslöshet uppstår, och många som har lån, blir av med sina hem och företag. Om fler kronor skickas ut i ekonomin, ökar folks köpkraft, arbeten uppstår, och folk tar fler lån.

VAD STYR PENGAMÄNGDEN?

Varje gång någon lånar pengar av en bank, skapas nästa hela beloppet ur tomma intet. Antalet kronor ökar. Och regeringen sitter säkrare. (På kort sikt)

Vad minskar antalet kronor?
När lånen betalas av, raderas de bort.
Dessutom; ränta ska betalas. Men eftersom nästan alla kronor som finns har tillkommit som lån, räcker inte antalet kronor till för att både amortera och betala ränta. Därför minskar pengamängden snabbare än den tillkom. Det är ett pyramidspel.

PYRAMIDSPEL

Räddningen är att nya lån tas. Av vem som helst. (Som sedan handlar med pengarna. För hur mycket de används, har också betydelse) På kort sikt räddar nya lån hela vår ekonomi, men på längre sikt hamnar vi i djupare skuld.

Och, eftersom de flesta lånar mest till bostad, så är bostäder så dyra. (Så fort det finns efterfrågan) Det är som bostadslån de nya kronorna börjar sina liv.

Så, de flesta politiska beslut avgörs av hur mycket det lånas, och detta bestäms av låntagare och banker. Sedan försöker riksbank och finansminister indirekt styra hur mycket som lånas. För det är ju så pengamängden ökar.

Så om du vill fälla din regering; betala av dina lån. Annars; låna mer.

(Inte undra på så få förstår sig på pengar…)

De flesta vill ha mycket pengar för lite arbete. (Utom du som läser detta förstås) Pengar är nämligen makt.

MAKT

Handslag, röstläge och kroppsspråk signalerar maktförhållande. Även här gör pengar samma sak, och även här; mycket effektivare. Därför försöker många få mer av de pengar som finns. Det finns allehanda idéer och försök att få så mycket pengar som möjligt, för så lite ansträngning som möjligt. Alla tycker sina sätt sina sätt är hederliga och att andras är tvivelaktiga. Det tråkiga med pengar är att det blir mer av nollsummespel än vanligt samarbete. Det utför man i och för sig med den medfödda och halvt omedvetna tanken att man själv senare ska gynnas, men med pengar blir det krassare. Sorry!

DEN TUSENÅRIGA IDÈN

Av alla idéer om hur man lättast får mer pengar än alla andra, är det en modell som utan konkurrens överglänser alla andra sätt. Hur kan man immunisera sig mot dåliga affärer? Hur kan man alltid ha mest? Jo, man skapar själv pengar! Problemet är att då får ju andra dessa pengar, och man måste ständigt skapa mer och mer. Med risk att de tappar i värde. Så, man måste få in andras pengar. Här är idén: För varje ny krona som skapas, får man själv en krona! Då kan ingen ha mer. Oavsett allt annat.

För att denna geniala idé ska fungera, krävs ett lockbete. Den första halvan av idén är ju enkel; att skapa pengar och spendera. Så lockbetet är att ge folk en stor summa pengar. Få tackar nej.

Priset är att de betalar dubbelt över lång tid. Nu är det inte alltid dubbla summan och tiden kan variera. Men den bärande principen är att de pengar de fått inte ska finnas hos dem, eller andra, för länge. För för då minskar ju värdet på utlånarens pengar.

Så de skapade och utlånade pengarna ska tillbaks till utlånaren. Plus ränta. Den kan vara lika stor som lånet. (T.ex. 6 % på 40 år) Eller hälften (T.ex. 6 % på 20 år. Eller 3 % på 40 år) I vilket fall blir det en mycket stor del av den samlade penningmängden.

DAGENS VERKLIGHET

I dagens västvärld skapas nästan alla pengar på detta sätt. Av några få finanskretsar. Dessa har därför lika mycket pengar som hela västvälden. (Om man förenklar) Viktigare är att de därför har mer makt än världens parlament och regeringar. Därför är systemet kvar. Det går inte att rösta bort. Jo, om vi slutar låna så faller kortspelet. Men, vem vill inte ha mer pengar idag? Även regeringar tvingas låna och sätta landet i skuld, för att inte bli bortröstade idag. Vilket folk vill inte ha mer pengar idag?

FILOSOFI

Pengar är ju i grunden tillgångar. Läs gärna förra blogginlägget (”Mekanik för mänskligt samarbete – pengar”) där jag beskriver det i detalj. Så ser folk pengar, och så är de, när de cirkulerar i samhället. Men för att man ska kunna få lika mycket pengar som alla andra tillsammans, måste en föreställning skapas om att pengar kan vara skuld. När man får låna, är man ju i skuld. Så idén bygger på att pengar skapas som skuld, plus ränta. Ja, man bör inte berätta att pengarna skapats ur tomma intet. Man säger att man redan har pengar att låna ut. Insättares pengar. Det tror också många på. Men i verkligheten skapas pengar som skuld. Plus ränta. (Aningen förenklat)

För att denna geniala idé ska fungera, måste den också bli laglig i den stat man bor. Helt bör man ha ensamrätt. Det går ju inge vidare om för många andra får samma privilegium, och det är ännu mycket värre om staten själv skulle skapa pengar som tillgång! Dessa skulle bli billigare för hela samhället. Då skulle ju ens egna skapade pengar inte behövas! Enligt Margrit Kennedy´s beräkningar är alla priser dubbelt så höga, på grund av detta system. Halva priset är att betala för pengaskapandet.

Så genom historien pågår en långdragen kamp mellan de stater som vill skapa sina pengar som tillgång. Och utan ränta. Samt de individer som vill skapa egna pengar som andras skuld. Så de kommer åter. Plus ränta.

I nästa blogginlägg ska jag berätta om några fall genom historien: ”England, USA och fler stater sätts i skuld”.