radiolars.com » Idéhistoria

Radiolyssnande inte privat längre

Lars Lundeberg — Sat, 24 Jan 2015 05:30:21 +0000

Att lyssna på talradio är att försjunka i eget sökande ibland kanaler, eget tänkande, eget kännande. I egen takt. Ännu bättre är det på internet, där man kan lyssna när man vill, pausa som man vill, hoppa tillbaks några ord,…

Men ingenting är gratis, och på internet försvinner lugnet av att vara observatör. Varje klick registreras och kan sparas av datorer. De kan också se mönster och placera en i grupper med folk som klickar på liknande sätt. Om man hört radioreklam kommer sedan ens inköp av just den varan , eller annan, att kollas. Om man hört reportage om en ort, kan ens färd dit kopplas till radioprogrammet. Om man hört om en person, organisation eller företeelse, så kan ens senare möten och upplevelser kopplas. Även de saker man upplevt senaste tiden, kan kopplas till vad man väljer att lyssna till på internet.

Plötsligt har så radiolyssnande ändrats från att vara privat, till att registreras sekund för sekund. Tid på dagen, plats man lyssnar, vad övrigt man gör, paus i uppspelning, tillbakahopp… allt registreras och kan analyseras av datorer. Hur länge ens intima radioupplevelser sparas, hur de kollas mot ens övriga digitala fotspår, vem som drar vilka slutsatser, vad det innebär i ”Erbjudanden”,.. får man inte veta. Inte heller var arkiven finns och vem som kan kolla dem.

Radiolyssnande brukade vara lika privat som att läsa bok. Men det är klart, läsande på digital skärm kan ju också kollas… Hur kommer detta att påverka vårt sätt att lyssna? Försvinner lugnet?

Makt över vår dagbok

Lars Lundeberg — Thu, 22 Jan 2015 11:05:23 +0000

En aspekt av våra digitala fotspår, är att de kan sparas i decennier. En del kommer finnas kvar i hundratals år. Dessutom lär dagens avancerade kryptering bli enkel att knäcka senare. All denna dokumentation av handlingar, tankar och känslor kommer att efterfrågas av seriös forskning. Även av affärsintressen, politiska partier, lobbyinggrupper, främmande staters krigsplanering och extremistgrupper. I varierande skala av gott uppsåt. Spåren kan användas när man ska köpa försäkring, hus, bil,… söka jobb, sjukskriva sig, söka pengar,…

Fler och fler av våra handlingar lämnar digitala spår. Var vi är, vilka vi träffar, vad vi läser, när vi sover, vad vi köper, om vi tar hiss eller trappa,.. Här syns våra handlingar, känslor och tankar. Många av dessa data samlas in och sparas i åratal. De säljs vidare. Kan användas utan att vi vet om det. Men vi själva har ingen makt. Vi vet inte vad som samlas in, var det finns, vem som kan använda det.

För individen kan för länge sedan glömda synder plötsligt användas emot en. För individen kan också vetskapen om att förklaring till oförklarade trauman finns lagrade någonstans, men för tillfället utom räckhåll, väcka hopp och förtvivlan.

Alla dessa data säljs och köps redan på en växande världsmarknad. Mycket privatliv har samlats in utan våran vetskap. Mycket har vi givit bort gratis. Här uppstår då situationen att dessa data om oss, kopieras och säljs ovanför våra huvuden. En fråga blir vem som ska ha rätt till dagboken över våra liv. Frågan om anonymitet blir inte så enkel när stora mängder data gör det lättare att identifiera. Det kan räcka med en liten pusselbit, för att koppla ett liv till en individ. Eller så syns redan den biten. Detta är ännu abstrakta resonemang för de flesta. Och ingen vet hur framtiden blir. Vem ska ha makten över våra dagböcker?

Orwells 1984 togs bort som icke önskvärd

Lars Lundeberg — Wed, 21 Jan 2015 18:45:40 +0000

George Orwells ”1984” – som handlar om ett framtida övervakningssamhälle där överheten förintar icke önskvärda skriverier – köpte många till sin läsplatta ”Kindle” från Amazon. Döm om kundernas förvåning och ilska, när den köpta boken plötsligt raderades från deras Kindle! (Det var strul med rättigheterna)

När detta hände 2009, var vi många som reagerade med häpnad, skratt och förskräckelse. Att en köpt vara kunde raderas var ju tekniskt möjligt, men vilken fräckhet. Och med just 1984!

Men, idag är vi redan vana vid ”Molnet”. Vi är vana att läsa saker på nätet. (Som denna blogg) Vi är vana att makten över vad som finns där, ligger hos någon okänd långt bort. Och att denne kan radera och ändra som den vill.

För 15-20 år sedan var det en amerikansk radiovärd som sade att framtidens barn inte kommer att fundera över datasamhällets kontroll. Jag fick mig en tankeställare när han sade detta. Inte hade jag kunnat ana att tillvänjningen skulle ske med mig själv.

Indoor Positioning

Lars Lundeberg — Wed, 21 Jan 2015 13:56:16 +0000

Indoor Location eller Indoor Positioning är att lokalisera exakt hur mobiler rör sig. Exakt vilka steg vi tar, hur vi vänder oss, var vi stannar, hur länge, vilka vi möter, hur länge, och ibland även lite om hur vi mår. (Eftersom kroppsspråk kan berätta) Man kan avläsa om vi går i trappor, åker hiss, åker bil, tåg,…

Detta sker med mobilers sensorer för WiFi, fysisk rörelse, Bluetooth, magnetfält, RFID, GPS, ljud, mobilmast, LED-ljus och annat ljus (kamera), andra radiosändare,…

Detta används redan på flera håll i världen, inklusive Sverige. Vad säkerhetstjänster gör är hemligt och de har oftast den nyaste och hemligaste tekniken. Ibland är det fråga om företagshemligheter.

Betydligt vanligare för oss icke-glamorösa, är att kommuner och affärscentra kartlägger exakt hur vi rör oss. Vilka hyllor vi stannar vid. Vilka varor vi tittar på. Även om vi inte OK:at det. Vi är i första ledet anonyma. Dock känns våra mobiler igen som (i första skedet) anonyma serienummer. Dessa anonyma kan följas över landet. Och världen. Så utgångsläget är att de som spårar ser varje enskild mobil för sig som anonym. Men, det finns också flera vägar våra fysiska rörelser kan kopplas till våra namn.

En möjlighet är med automatiserad ansiktsigenkänning. När vi närmar oss en kamera, kan vårt ansikte kopplas till vilken mobil som finns i fickan. Mobilen som nyss var anonym, får nu vårt namn. Alla lagrade rörelsemönster från år tillbaks, kopplas nu till ansikte och namn. Men hur får ansiktet namn? Våra ansikten finns ofta med namn på internet, och på pass och körkort. Ansikte&namn finns på internet om någon ”taggat” (namngett) ansikte t.ex. på gruppbild på sociala media. Eller om vi själva lagt upp foto och namn någonstans. Även privatpersoner kan med sin mobil rikta kameran mot oss, och få vårt namn från internet. Så visst kan affärscentra göra det.

En annan spårning är om vi betalar med plastkort. Där finns namn&adress&bank, som kopplas till ansikte och mobiltelefon när vi står vid kassa. Då kan också alla tidigare inköp vi gjort med kort sammanfattas i en kundprofil. Alla byten vi gjort. Även med kontantbetalning om ansikte fotas av övervakningskamera. Man skulle även kunna koppla till besök vid bankomat. Samt om vi kliver ur bil med reg-nummer synligt.

Det är svårt att komma undan, om vi inte ska dölja våra ansikten. Men det räcker med att missa en gång, så kan ens ansikte kopplas till ens anonyma mobils lagrade rörelser från år tillbaks. Inklusive vilka vi träffat och umgåtts med. Och var&när.

Dessutom erbjuder kommuner och affärscentra ”gratis WiFi”, vilket man får om man uppger identitet. En annan väg är när vi klickat på ”ACCEPT” för någon gratistjänst eller app. Eller köpt något, och då kanske accepterat (”ovetande”) koppling av namn, tfn-nummer, e-post o.dyl. till dessa rörelsemönster. (Det är vanligt att butiker frågar efter telefonnummer eller e-post. Då kan ens identitet kopplas till ansikte&mobil&inköp)

En annan spårningsmöjlighet är den plats vi tillbringar nattvilan på; det är troligen vår bostad. Återkommande adress några dagar i veckan är troligen arbetsplats eller skola. Återkommande adresser på helger är troligen vänner. Osv. Med andra ord är det praktiskt taget omöjligt att vara anonym. Även med kontantbetald mobil med kontantbetalda samtal.

Spelar det någon roll om någon vet att vi varit i Gallerians köpcentra? Frågan som ska ställas är; spelar det några anonyma personer ständigt skuggade oss dygnet runt i flera år, antecknade allt de såg, spelade in allt? Såg alla våra butiksbesök. Alla våra sjukhusbesök. Restaurangbesök. Vilka vi träffade. Besök på polisstation. Arbete. Semester. Bilresor. Fest. Vårt kroppsspråk. Ansiktsuttryck. Samt även följde oss hemma? Stod bakom och såg vad vi läste på datorn, vad vi såg på TV:n. Ständigt filmande och antecknande… Utan att vi visste vilka de var och var de lagrade anteckningarna. Vilka vi inte kan få se. Än mindre radera.

Detta kan man komma ihåg, när man funderar över ”Indoor Location ”/ ”Indoor Positioning”. Det handlar verkligen om ”digitala fotspår”; våra fysiska rörelser.

Varför bry sig om ”Digitala fotspår”?

Lars Lundeberg — Wed, 21 Jan 2015 08:49:05 +0000

Fler och fler av våra dagliga handlingar sparas som digitala fotspår och fingeravtryck. Varje registrering är oftast harmlös, men tillsammans bildar de för evigt en bild av oss. Som är noggrannare än våra egna minnen. En term för detta är ”Big data”.

Detta kan resultera i många goda saker, Bättre förståelse av mänskligt beteende kan användas för att bygga ett humanare samhälle. Men samma information kan användas vid övervakning och förföljelse.

Hittills har mest speciella myndigheter haft tillgång till dessa data, men med tiden kommer tekniken att spridas till övrig förvaltning, större företag, och så småningom till en allmänhet. Redan idag kan hackare lära om våra liv.

De främsta källorna är våra mobiler och laptops. De har mikrofoner och kameror inbyggda. Allt fler och fler kan avlyssna och fotografera våra privata situationer. Mobiler kan även kartlägga vår geografiska position, vilket berättar hur vi lever.

Till detta kommer vårt internetsurfande. Det säger en hel del om hur vi känner, tänker och handlar.

”Digitala fotspår” i denna blogg tar upp:
– Tekniska aspekter. Vad är möjligt?
– Juridiska aspekter. Hur vill vi lagstifta?
– Filosofiska aspekter. Kommer vi att protestera? Gömma oss? Acceptera och se den digitala världen som en allsmäktig gud?
– Hur mycket styrs vi direkt? (Vid köp och politiska val)
– Hur mycket kommer vi att styras indirekt och ändra beteende?

Riksbanker erkänner hur pengar skapas

Lars Lundeberg — Thu, 20 Mar 2014 11:22:46 +0000

För ett tag sedan deklarerade Riksbanken att pengar skapas av lån i privata banker. Nu har även Bank of England uttalat samma sak. Detta är som när kyrkan fick gå ut och erkänna att jorden är rund. Nej, det är mycket större; som om kyrkan fick gå ut och ändra sin syn på någon helt grundläggande dogm om Fadern, Sonen och Den Helige Anden.

Den som har makten över våra pengar, har i förlängningen makt över hela samhället. Denna makthavare kommer också indirekt att forma den syn på pengar, som gynnar samma makt. Om kyrkan säger att Gud inte har någon makt, så skulle det ändra kyrkans makt.

Det finns ett par pengasystem som konkurrerat genom historien. Man kan också säga det handlar om makten över pengar&samhälle ska ligga hos några privata aktörer eller hos staten, även om det inte är exakt samma sak.

Vad som hänt när makt över pengar så länge legat hos några få privata aktörer, är att allmän undervisning om pengar, kommit att ge den bild skolböckerna lär ut:

Att när någon satt in pengar på en bank, så kan banken låna ut dessa pengar. Denna världsbild gör banken till en mer passiv servicefunktion. Men det har ständigt funnits dissidenter, som hävdat att i själva verket skapar banken pengar ur tomma intet, när någon tar lån.

I lördags var jag på ett seminarium där en gammal riksdagsman envetet hävdade skolboksteorin, och fnyste åt de andra. De hävdade nämligen dissidentens syn; att pengar skapas som lån. Ur tomma intet.

Att kunna skapa pengar ur tomma intet, är som om kyrkan skulle flytta makten från Gud, och istället säga; ”Vi skapade Gud”.

Så när nu Riksbanken och Bank of England erkänner kättarnas syn, så är det som att säga Kyrkan skapar Gud. Det är en enorm sak. Dissidenterna (de f.d.) jublar. Etablissemang och översteekonomer är tysta.

Bank of Englands erkännande, och dess följder, refereras i The Guardian:

http://www.theguardian.com/commentisfree/2014/mar/18/truth-money-iou-bank-of-england-austerity

Bevisen på att banker skapar pengar, från Positiva Pengar:

http://positivapengar.weebly.com/bevisen-paring-att-banker-skapar-pengar.html