-HEM - - SVENSKA RADIOARKIVET - -Epost: radioarkiv@gmail.com- - -Skånes Radio Mercur 1958-61 + Radio Syd 1961-62- - -Radio Syd 1962-02 -  
 
 
Radiohistoriskt finns stora likheter mellan Danmark och Sverige...
Rundradiosändningarna inleddes 1922 i fri tävlan mellan olika företag - på samma sätt i båda länderna. Året 1925 upphör denna frihet. Istället införs monopol för radiosändningar.
I Danmark får Statsradiofonien sådan ensamrätt, och med namnet angavs öppet att företaget var statligt. En nyhetssändning per dag, kl.19, tilläts man sända, den kallades Pressens Radioavis och redigerades och upplästes av personal från dagspressen. Statsradiofonien tilläts inte att i egen regi sända några nyhetsrelaterade inslag.
I Sverige valde man att dölja det i sanning statligt underordnade Radiotjänst bakom en konstruktion av fiktivt aktiebolag, där dagspressen, representerad av Tidningarnas Telegrambyrå (TT), var med som en dominerande ägare. Det fanns en avsikt att bromsa radion så att den med sitt snabbare distributionssätt inte skulle ge tidningarna illojal konkurrens, som det kallades. En nyhetsbulletin per dag tilläts, Dagsnyheter från TT, som redigerades och upplästes av personal från TT. Den sattes till kvällstid kl.22 då det ansågs att radion inte längre skulle vara ett hot mot tidningarna. Radiotjänst tilläts inte att själva sända några nyhetsrelaterade inslag.
Läs mer här:
I slutet av 50-talet låg radion i Danmark och Sverige lika långt efter sin samtid och lika elitistiskt frånvänd sin publik, och speglade lika lite av den revolution som hade inträtt i den ungdomligare kulturen. För att få något ur radion av sådana nyheter var lyssnarna i båda länderna hänvisade till radiostationer från utlandet. Ända tills starten för "piraterna".
 
Radio Mercurs sändarfartyg:
Cheeta, 107 tons, Radio Mercur's første sendeskib. Tidligere hun havde navnet "The Flying Englishman". Under Mercur blev hun kaldt til tider "Cheeta Mercur", og efter fremkomsten af Cheeta II hun blev kaldt "lille Cheeta" eller "Cheeta 1".

Cheeta II, 450 tons, der tidligere norske ejede skibe havde navne som "Habat" og "Mosken". Skibet blev brugt til Mercur fra januar 1961 med navnet Cheeta II, men også en periode kendt som San Pedrito.

Lucky Star, 220 tons, Registreret "Nijmah Al Hazz" - arabisk for Heldig Stjerne, og hendes mere populære navn var Lucky Star. Oprindeligt bygget i Holland i 1913 som en 21 m lang sejlskib med navnet "Roelfina". Hun blev 1927 konverteret the motor fartøj, og i 1946, med navnet "Tyren", blev hun bygget ud og fik sin endelige længde på 21 m.
 
1959 - William Pedersen fortæller om Radio Mercur's Transmitter.
Jerry Katz fortæller hvordan han blev ansat i Radio Mercur som stationens første lydingeniør
Henning Møller, cheftekniker, fortæller om Radio Mercur's studier og teknik
Per Møller, maskinmester, fortæller om livet ombord på skiberne.
Radio Mercur Aug, 1958
Hans Vangkilde læser en tekst der skal anvendes i prøveudsendelsen, men at sidde foran en mikrofon kan til tider være en virkelig prøve.
 
 
Fra Mercur's premiere August 2, 1958:
1800 Starten, de første fire minutter
1836-1845 : Guld barre ombord
1845-1900 : Musik til opvasken

1900-1915 : Aktuelt pladekvarter
2015-2100 : Kabaret Mercur
2100-2130 : Non stop music
2130-2200 : Succes gennem tiderne
2200-2300 : Ib Glindemanns orkester
23-24 : Den halvtolfte time
, Freddy Ahlbech

Radio Mercur, Aug 10, 1958
Gitarist Poul Reinau med kvartet og hans kone, sangerinde Lise Reinau.
Radio Mercur, dato?, 1958
Poul og Lise Reinau underholder.

Radio Mercur Aug 12, 1958
Viktor Borge: En halv time på dansk.

Radio Mercur Aug 19, 1958
Poul Reinau ønsker tillykke med den nyfødte.

Radio Mercur, dato, 1958
Snaktuelt. Samtale mellem Pedro Biker og John Steenberg om Mercur-revyen.

Her ovenfor ses Cheeta med den første mast og det stablede antennearrangement användt for at opnå høj direktivitet. Men antennen resulterede i store vindpaavirkning og masten faldt i havet. Nedenfor er Cheeta, som hun senere viste sig med den anden, kortere mast, med langt mindre yagiantennen toppen.
Radio Mercur - Danmarks Bilradio - trailer

Radio Mercur Nov 21, 1958
kl 22.30-22.50 - Ugens gyser, læst af Axel Strøbye og Freddy Ahlbech.

Radio Mercur Nov 28, 1958
kl 22.30-22.50 - Ugens gyser, læst af Axel Strøbye og Svend Johansen.
Før 9/9 1959 Radio Mercur sendt
på 89,55 MHz, derefter på 88,0 MHz.
Radio Mercur's første årsdag 2 Aug, 1959.
Radio Mercur Dec 24, [år?]
Stille musik på juleaften med Hans Vangkilde. 1 tim. 3 min.
Radio Mercur Dec dato, 1959
Bolighuset Aulin ønsker lytterne et godt nytår 1959-60 og inviterer til musicalesuccesen "My Fair Lady". 17min.
Radio Mercur - Pedro Biker: Jazz on the beach
Radio Mercur - Hvem vinder hvad? Konkurrence program med Freddy Ahlbech og Pedro Biker
Om Radio Mercur, Folketingsvalget i 1960:
Radio Mercur - De uafhængige
Radio Mercur - Det konservative folkeparti
Popular Mechanics i maj 1960
Radio Mercur frustrates the authorities. Bootleg station on High Seas.
 

RADIO MERCUR
præsenterer

CLIFF
RICHARD


THE SHADOWS

OTTO
BRANDENBURG


Konferencier's
Helle Schmidt & Pedro Biker


Torsdag 24, fredag 25, Aug.
begge dage kl. 19.00 og
kl. 21.00

RADIO
MERCUR
CITY

Tidl.:
»Det Ny Scala»


Billboard November 13, 1961
RADIO MERCUR:
6.00-8.30: Morgenmusik. 8.30-9.30: Copenhagen Today. 17.00: Melodi og rytme. 17.45: Byens aften og programoversigt. 18.00: Information. 18.15: Rouletten. 19.00: Motormarkedet. 19.15: Populære operettetoner. 19.45: Frank Morgan spiller. 20.00: Perspektivkassen – (Soya læser sin novelle »De odødlige – et referat fra en generalforsamling»). 21.00: Musik for hele familien. 21.15: Berømte sangensembler. 21.30: En haandfuld melodier. 23.00: Gitte si’r godnat – ved Gitte Madsen.
Radio Mercur - Dirch Passer vender plater for Beauvais
Radio Mercur, April 3, 1961, Mosaik
John Steenberg spiller jazz-versioner af klassiske værk
Radio Mercur Apr 9, 1961
Mosaik, John Steenberg. 30 min.
 
 

Lyngby kystradiostation, Sept 29, 1961
stopper telegrammer / telefonsamtal til Cheeta 2

Mercurspøgelset
Radio Mercur - Peder Kitter Show
Radio Mercur - Små glimt af store stjerner.
 
Optagelser af DCR, efterår 1961:
DCR, Sept 15, 1961 - Her er vi! Premiærudsendelse, Vagn Jensen, Hans Vangkilde og Anders Dahlerup. 14 min.
DCR, Sept 15, 1961 - Hvad siger de? Hans Vangkilde.
DCR, Okt 16, kl. 20.00-21.00 - Mens de andre ser fjernsyn. Nete Shreiner.
DCR, Nov 7, 1961 - Pressens Radioavis

DCR, Nov 22, 1961 - Top 10 med Mikro Radio. Hans Vangkilde.

DCR, Dec 7, 1961 kl 17.00-17.30 - Fyraften, Hans Vangkilde
DCR, dato? 1961 - Jørgen Krogh spiller plader.
En aften med DCR, Januar 16, 1962:
DCR, 19.06-19.15 - Nete Shreiner spiller Dinah Shore.
DCR, 19.30-19.45 - Anders Dahlerup: små ensembler.
DCR, 19.45-20.00 - Kendte guitarister.

DCR, 20.00-21.00 - Nete Shreiner - mens andre ser fjernsyn.

DCR, 21.00-21.30 - Bents pladebar.
DCR, 21.30-22.30 - Plademik.
DCR, 22.30-23.00 - Hans Vangkilde, Næstsidste runde.
 
Radio Mercur, December 31, 1961
Fritz Ruzikas talent show på nytårsaften 1961
Radio Mercur - præsentation af drama / komedie "Den grønne elevator"
Radio Mercur Jan 17, 1962
kl. 07-07.42 - Onsdagsspiloppen
Radio Mercur Jan 17, 1962
kl. 09.30-09.46 - Vi spiller, de tar fat.

Cheeta II
Expressen 4 april 1962
Dansk ramaskrig til pirat radio favør - kritik af kriminalisering - Radio Mercur meget populært.
Expressen 7 april 1962
Radio Mercur må ikke sende debatten om Radio Mercur - enogtredive danske reklamebureauer, og over hundrede store annoncører i dag gå til kommerciel senderen Radio Mercur hjælp.

Mercur logo på flaget i agterstavnen
Radio Mercur - Mad og musik - Ragmi Mygind
Radio Mercur - Teenagetimen ved Pedro Biker. 1962.
Radio Mercur, Juli 1962, Snaktuelt
Benny Knudsen om drøftelser med trafikminister Kai Lindberg, hvis det er muligt for Danmark at løse pirat radio problemet på anden måde end Sverige.
Radio Mercur Juli 30, 1962
John Steenberg og Freddy Ahlbech præsenterer Showkarussellen.
Radio Mercur Juli dato, 1962
Fire år på godt og ondt - af Preben Ploug og Jerry Katz. Mercur's farvel program, sandsynligvis sendt på et tidligere tidspunkt end den 31 juli 1962.
Radio Mercur, Juli 10, 1962 - utsendelser ophør fra Cheeta II ved Stora Bælt. 10 Juli 1962
Radio Mercur, Juli 1962 - Copenhagen Today, ending.
Radio Mercur - Mosaik med John Steenberg. Det sidste.
Radio Mercur - Ved du hvad, mor. August 18, 1962
Radio Mercur - Musikalisk a la carte, Richard Henningsen. Juli 1962, det sidste.
Radio Mercurs sidste dag,
fredag, Juli 31, 1962

09 -12 Vi spiller, de tar fadt
12.00 Frokost non-stop
14-16 Eftermiddagsrytmer
16.00 Jazz-land
16.45 Byens aften
17.10 Gaffelmusik
18.00 Lyt og slap af
19.00: Sommerens stjærneshow
19.30: Nu ka' det være nok
20.00: Pedro, Per og Anders si'r farvel
21.00: En håndfuld melodier

22.13: Journalist Henni Knauers tak
22.15: Stjærne Grand Prix
22.45: Verden rundt med AeroLloyd
23.15: Kate og Preben, Aftenens fromhed
23.45: Stå Aldrig Til Søs - Vagn Jensen og Per Wiking.
Bølgeskvulp i æteren - Dokumentar om Radio Mercur, produceret i 1980 af Sven Hillebrandt for Danmarks Radio P3 og udsendt i december samme år.
Serien er inddelt i fire dele:
#1
#2
#3
#4

foredrag om skandinaviske pirater - optagelse af konferencen "Zeesenders 20" i Nordwijk, Holland juli 1978. Paul "Dane" Foged åbner og fortæller om Radio Mercur og DCR. Nils Thalin derefter fortæller om Radio Nord, og Hans Hansson om Skånes Radio / Radio Syd.
Mercur 's programmer, alfabetisk:
Aero Lloyd
Aftenens Fromhed
Aftenens Program
Aktuelt Kvarter
Aktuelt pladekvarter
Buket Viser
Byens Aften
Chocolade Loto
Copenhagen Today
Danse Musik
Danmarks Bilradio
Dirch Passer Gramafonen
Drømmeland
Eftermiddagsrytmer
En Håndfuld Gode Melodier
En Håndfuld Gode Tilbud
Et Kvarter med Harry Jones
En Time før Midnat
For de unge paa 40
Foto till ferien
Fra
Frokost Nonstop Underholdning
Gaffel Musik
Gammel Dans Kvarter
Giro 413
Grammogodter
Guldbarrer om Bord
Halvtolvte time
Han hug og mikrofonen
Helmut Zacharias spiller skandaviske melodier
Importørens Talentkonkurrence
Irmas ønskekoncert
Jazz Causerie
Jazzgalleriet
Jonah Jones Quartet
Kabaret Mercur
Lise & Paul Reinau
Lyngby Jule Shopping
Lyt og køb ind i Aarhus
Lyt og køb ind i København
Lyt og køb ind i Kolding
Lyt og Læs
Lyt og Odense
Lyt og Slap af
Mandagsklubben
Martial Solal
Melodi og rytme
Mercur Kvartetten
Morgen Musik
Mosaik
Motormarkedet
Musik for de Morgenfriske
Musik til Midnat
Musik til Opvasken
Musikale billeder
Nat Expressen
Natiné
Nivea's Ønskekonsert
Non Stop Grammofon
Nu kan det Være Nok
Nu Skal De høre
Nyheder
Onsdagsspiloppen
Operette Toner
Pajama Game
Pedro og grammofonen
Pedro, Per og Anders
Perspektivkassen
Piano Cocktail
Pladenyt fra RCA
Pladenyt fra Telefunken
Pop Musik
Rockprofessoren
Rytmisk Aperitif
Show Karussellen
Skønhedstips
Sommerens Stjerneshow
Søndagstoner
Stå Aldrig till SOS
Stjerne Grand Prix
Strikkvarter
Strygerne Synger
Succes gennem tiderne
Toms Ønskeplader
Ti Vi Ka Li
Tonicatoner
Traditionelt Jazzkvarter
Ugens Kriminalgyser
Ugens Lydspils Situation
Ugens stereogyser
Ugens Top Ti
Verden Rundt
Vi bringer en efterlysning
Vi Kalder Aarhus
Vi Kalder Horsens
Vi Kalder Odense
Vi Kalder Svendborg
Vi Kalder Velje
Vi Spiller
Vogue præsenterer

Jag som driver den här webben heter Ingemar Lindqvist. Jag har sen mitten av 1970-talet arbetat ihärdigt med att rädda inspelningar, trycksaker, bilder m.m. från främst de skandinaviska offshoreradiostationerna, undan förgängelsen.
Året 2006 startade jag den här webben och erbjöd möjlighet för envar att fritt lyssna på min samling av radioinspelningar. Det var då möjligt att här klicka på länkar och höra radioinspelningar, de flesta med hög teknisk kvalitet. Jag har överhuvud taget höga kvalitetsanspråk, inte minst ifråga om ljudtekniken. Jag trodde att de möjligheter jag erbjöd med min webb skulle ge glädje till radioentusiaster. Men så blev jag kontaktad av två personer, en dansk kvinna och en skånsk man, som själva startat liknande webbar. Deras intressen är att få ekonomisk vinning ur sin verksamhet. Tidigare hade båda öst beröm över min webb, men med utsikterna till ekonomisk vinning blev läget annorlunda. De hotade med juridiska åtgärder mot mig ifråga om upphovsrätt om jag inte stängde min webb. Den danska kvinnan påstod till och med via en facebook-grupp att jag skulle ha STULIT ALLT MATERIAL till min webb.
De inspelningar jag har kommer från tusentals olika källor. Bland dessa finns t.ex. Radio Nords chef Jack Kotschack. I början på 1980-talet lånade jag alla de band han hade samlat i en koffert på vinden. Jag lämnade tillbaka samtliga band, och det har jag gjort i alla de fall där jag lånat band - såvida de inte uttryckt att de inte vill ha tillbaka banden, det förekommer. Men jag har aldrig stulit något, jag har varit mycket noga att inte förbruka några förtroenden. Den danska kvinnan fick ändå stå oemotsagd av de andra deltagarna i diskussionen.
Många skriver till mig och ber att få ut inspelningar, men jag står inte längre till tjänst.


Radio Mercur

I Danmark inträffade året 1958 en radiohistorisk sensation när en helt ny form av radiostation inledde sina sändningar och bröt mot det radiomonopol som rådde. Idén bakom nykomlingen var då så speciell att den skulle kopieras som en förebild för start av radiostationer i Sverige och i flera andra länder i Europa. Stationen skulle leda till ett nytt modernare tilltal i radio och en öppning för tonårsmusik, som tidigare nästan varit skambelagd och sällan förekommande i det radioutbud vi hade haft förut.

 

Allt startade när Radio Mercur med sina sändningar blev världens första reklamfinansierade radiostation från ett fartyg förankrat på internationellt vatten. Radio Mercur fick omedelbart namn om sig att vara "pirat", men blev snabbt en hård konkurrent till Statsradiofonien, som Danmarks Radio , DR, då hette. Konkurrensen fick till följd att uppbyggnaden av P3-kanalen blev verklighet avsevärt snabbare än vad som tidigare hade angetts som möjligt.

Idén till Mercur kom från en ung man från Köpenhamn, Peer Jansen (1930 - 1968). Han var lika intresserad av ny musik som de flesta andra ungdomar i Danmark. Han brukade ratta in de musikbemängda sändningarna under namnet AFN från de amerikanska trupperna i Tyskland. Som 25-åring gjorde han en längre resa och liftade runt i södra Europa och kom bland annat till Rhodos där Voice of Americas sändarfartyg "USCGC Courier" låg för ankar och sände västliga nyheter och kultur till Östblocket. Det var inget märkvärdigt med det eftersom det låg i det Nato-allierade Greklands territorialvatten där det hade legat ända sedan 1951. Ombord fanns kraftiga sändaranläggningar upp mot 150 kW för samtidiga sändningar på mellanvåg och kortvåg, och Peer kom underfund med att VOA sände på frekvenser som inte godkänts av Internationella Teleunionen (ITU) - och detta föreföll inte bekymra någon, utom gissningsvis makthavarna i Sovjet.


The Great 208 från torra land i Marnach

Det som gav Peer störst inspiration var Radio Luxembourg. Liksom många andra ungdomar på 50-talet lyssnade Peer mycket på "The Station of the Stars". Ett litet missförstånd hade fått honom till uppfattningen att Radio Luxembourg sände från ett fartyg förankrat i Engelska kanalen, och detta gav honom ännu mer kraft till sin stora idé: om Radio Luxembourg kan sända på det viset kan även vi - från Öresund! I själva verket fanns Radio Luxembourgs sändare i Marnach i staten Luxemburg. Sändningarna skedde visserligen genom legal sändare och på legal frekvens men avsikten var helt tydlig: genom att sända med stor sändarstyrka från utlandet men riktat till lyssnare i England kringgicks den engelska lagstiftningen - den som gjorde det olagligt för alla förutom monopolföretaget BBC att sända i England direkt till engelska lyssnare. Radio Luxembourgs verksamhet befann sig i en gråzon; inte riktigt piratradio, men ändå en form av piratradio - och var mycket illa sedd av berörda engelska myndigheter.


Själva dén att kunna kringgå radiomonopolet genom att sända från ett fartyg utanför landets territorium med riktade sändningar in mot land var dock inte Peer Jansen först med. Det var svenska Pingströrelsen med IBRA Radio som var först, fast de gjorde aldrig verklighet av den. De kom så långt in i projektet att de redan hade köpt in vad som var tänkt att bli sändarfartyget, redan 1956. Detta skulle placeras i Östersjön och sända andliga program till svenska lyssnare. Men offshoreprojektet avbröts, och sändningsproblemet löstes på annat sätt, från utlandet.

Bakgrunden till att IBRA Radio skapades var att Radiotjänst (Sveriges Radio) i en gudstjänstsändning från Pingströrelsen avstyrt att en helbrägdagörelse skulle få sändas ut i radio. Detta gick inte, ansågs det, på grund av Radiotjänsts krav om saklighet m.m. Pingströrelsen, och dess ledare Lewi Pethrus blev ursinniga och ansåg att deras yttrandefrihet m.m. blivit kränkt. Efter detta blev det 7 år utan radiosändning för Pingströrelsen tills de fick igång egna sändningar genom IBRA Radio.

En kusin till Peer Jansen, Børge Agerskov, som var i slutskedet av sina universitetsstudier i juridik hade cirka 1955-56 tillfrågats av Peer och blivit så fångad av hans idéer att han tog sig tid att studera den danska lagstiftningen kring rundradioverksamhet, och även hur reglerna var mer internationellt. Børge kunde för Peer bekräfta den lucka i lagen som ingen annan hade tänkt på tidigare. Lagstiftningen hade förbisett möjligheten att radiosändare kan sättas på ett fartyg för att från öppna havet rikta sändningar mot ett land och på det viset kringgå det radiomonopol som förbjuder sändningar inifrån landet. Denna ordning gällde dessutom i de flesta länder och skulle bli öppningen för alla senare tiders offshorepirater. Men det var Peer Jansen och Børge Agerskov som först av alla såg hela sammanhanget.

Triumviratet bakom Mercurs tillkomst här samlat utanför det nystartade företagets första adress Maltegårdsvej 24 i Gentofte.
Från vänster finansiären Ib Fogh, idékläckaren Peer Jansen och den juridiskt insatte Børge Agerskov. Bilden tagen i juni 1958.

Peer Jansen hade en enastående förmåga att entusiasmera andra. Han var då anställd hos Danehof Sølvsmedie, ett familjeföretag med grossistverksamhet inom smycken och matsilver ägt av en Ib Fogh, och Peer lyckades ge sin chef en föraning om stora förtjänster inom den då så konkurrensbefriade radiobranschen. Ib Fogh hade de nödvändiga ekonomiska resurserna för att köpa in sig. Till en början med en aktiepost på runt hundra tusen dkr i det nya bolaget. Utåt angavs dock att bolaget hade schweiziska finansiärer.


Effektsteget till William Pedersens första sändare till Radio Mercur

"ERP" (Effective Radiated Power) är ett värde som grundar sig på en teoretisk beräkning av hur mycket starkare den utstrålade högfrekvensenergin blir med det använda, riktade, antennsystemet och hur mycket högre energi man uppnår i den önskade riktningen jämfört med om man använt en antenn utan riktverkan (= antenn med cirkulär utstrålning med samma energi i alla riktningar). Denna energiökning brukar kallas "antennvinst" och anges i enheten decibel (dB). Vid en antennvinst om 3 dB anses det att antennen med sitt utförande ger en lika stor höjning av den utstrålade energin som om en dubbelt starkare sändare hade använts.

 
I Kvällsposten den 17 juli 1958 fick journalisten Staffan Heimersson ett scoop. Från stranden simmade han ut till Cheeta, där hon låg på grund på sandbottnen, och hans reportage inleds med några ord om stormovädret föregående dag
NYTT BUSVÄDER
Den stora julistormen nådde sin kulmen i natt. Då uppmättes vindstyrkor på 30 sekundmeter - nästan orkan. Nu avtar blåsten efterhand. Men ett nytt busväder är på väg - fruntimmersveckan försvarar sitt rykte... Krossade takpannor, knäckta trädgrenar, fartyg i nödhamn är resultatet av allt blåsandet.
Alldeles utanför Malmö sitter fortfarande "piratsändaren" Mercur stadigt på grund.

Bilden visar reportern Staffan Heimerson, som vigt klättrar upp ur havet och klädd i badbyxor, håller sig fast i relingen för att ta sig ombord på Cheeta för att sedan intervjua folket ombord. Här är hans berättelse i tidningen:

Jag simmade i morse ut till fartyget för att få besättningens berättelse. Jag träffade skepparen tysken Gerhard Thiele, 36 år, maskinmannen Ernst Möller-Jensen, 53, kocken Henning Stramski, 21, och radioteknikern Gert Teylman, 23, De åt syltkarameller och försökte förklara bort händelsen.
(feltryck följer, någon eller några textrader har bortfallit, och sen fortsätter detta)
öresund som från internationellt ra har två sjövana ombord. Helt säkert är däremot inte uppgiften att fartyget, när det kommit på drift, inte kunde få sina motorer igång och därför råkade i nödsituationen.
För Radio Mercur, "Piratradion i Öresund" som från internationellt vatten ska sända reklamprogram till danska lyssnare, blir följden att utsändningarna inte kommer igång i morgon som lovats.
Provsändningarna pågick i går middags från Kalkgrundet öster om Saltholm i Öresund. Väderleken hade talat om styv kuling, när plötsligt stormen kom.

På drift
"Cheeta" kom på drift. Fartyget formligen s k u t t a d e fram med ankaret på släp. Medan man försökte få igång motorernakapades ankaret och båten började driva över Öresund.
"Chheta" kom in i segelrännan köpenhamn-Malmö. Det var dess lycka. Det undgick att gå på grund mitt ute i Sundet. Det sönde SOS-signaler.
Läget var oypphörligen så kritiskt att de fyra besättningsmännen var inställda på att fartyget skulle krossas och de själva gå under.
När Cheeta kom i inloppet till Malmö hamn gick inte motorerna (om de nu varit i gång i Sundet).
Besättningen förklarar:
-Båten rullade så svårt att det kom luft i motorerna. De stannade.
Thiele:
-Varför kom ingen ut och gav oss en tross när de såg vår farofyllda situation?
Cheeta hade ingen chans att komma in i Malmö hamn. Istället forsade fartyget norrut mot Nya oljehamnen. Kl. 20.30 gick det c:a 100 m från stranden på grund.
Fortfarande befarade besättningen att fartyget skulle brytas. Men det satt bergfast kvar i sandbottnen.
Vågorna vräkte över fartyget, men den verkliga dramatiken var inte över.

28-metersantenn knäckt
Mattas stormen av ordentligt idag ska man undersöka skadorna. En antenn på 28 m. höjd har knäckts och störtade i vågorna. Man hoppas att sandbottnen har skonat fartyget och att det någon av de närmaste dagarna kan ta sig tillbaka till Kalkgrundet.
Radioutsändningarna ska komma i gång snarast.
Thiele:
-Stormem i gåt och i natt lärde oss, att Radio Mercurs lyssnare får vara beredda på att sändningarna bryts när det drar ihop sig till storm. Då måste vi gå och lägga oss i lä.
Radio Mercurs chef, den ekonomisker tuffingen Peer Jansen, 28, säger:
-Vi har fått gå igenom sju sorger och åtta bedrövelser. Men det är ju inte så farligt. Huvudsaken är att vi kommer i gång.
Radio Mercur ska, när provsändningarna (som hörs fint i Skåne) är slut och de riktiga programmen kommit i gång, sälja reklamtid till danska företag. Hittills har Mercur själv fått enorm reklam. Inte minst genom katastrofhotet i går och i natt.
Röda Bolagets representant i Malmö, direktör Sven Lindkvist:
-Vi avvaktar bättre väder innan vi tar in Cheeta till Malmö för dykarundersökning.

Teknikerna Preben Plough och Jerry Katz har fått trassel med en Lyrec
Henning Møller, cheftekniker, fortæller om Radio Mercur's studier og teknik
Ole Lassen, säljare och inläsare i Radio Mercurs stereostudio i Gentofte och framför honom hänger en stereomikrofon i ett stativ från taket.
En prototypverkstad på BOFA, Bang&Olufsen's avdelning för professionell ljudutrustning, vid bygget av stereomixern åt Radio Mercur. Här ses konstruktörerna Nikolai Krebs Sørensen och Erik Rørbæk Madsen som stod bakom nästan alla företagets konstruktioner från sent 50-tal och många år framåt. Det är en rattmixer - det som ser ut nästan som skjutreglar är andra slags reglage.

Bjarne Jørgensen, tekniker i Mercurs kontrollrum till stereostudion i Gentofte. Till vänster två grammofonverk Thorens 124 MK1 med 12" tonarmar och nålmikrofoner från B&O som var konstruerade av Erik Rørbæk Madsen, och den 8-kanaliga mixern.

Bjarne Jørgensen och samma kontrollrum ur annan vinkel. Här är även programledaren Niels Heilmann.
Ett mindre kontrollrum i Gentofte, här troligen med en praktikant sittande framför mixpulten i arbete med att göra nonstopmusik-band. Mixern med sina anmärkningsvärda reglar är byggd och konstruerad av William Pedersen, densamme som byggde Mercurs sändare bl.a. Alla de här fyra färgbilderna här ovan togs vid samma tillfälle 1961.

Utbrytarna som skapade DCR: Närmast kameran Hans Vangkilde, bakom honom Lea Dalby och Nete Schreiner, bakersta raden Preben Plough, Jorgen Hansen, Anders Dalerup och Jerry Helt.
Det har hänt att den här bandspelaren på bilden kommit upp till diskussion ibland, och en del har då påstått att den spelade banden baklänges. En rolig reflektion, men helt felaktig.

Bandspelaren är konstruerad så att den förefaller upp-och-nervänd jämfört med de flesta bandspelare, men den spelar självklart banden rättvänt. Den tillverkades av danska LYREC, typnumret var TR2, och den var den vanligaste bandspelaren hos Radio Mercur. Redan i samband med starten 1958 inköpte även Skånska Radio Mercur sitt första exemplar, men det skulle bli flera. På bilden nedanför ser vi Henning Rehne på Radio Mercur manövrera en i kontrollrummet ombord på MS Cheeta. Vi kan också se att han har totalt tre spelare nära till hands, och uppe till höger ses den mixer som var nödvändig för att använda denna typ av bandspelare. Även mixern var tillverkad av Lyrec och hade modellbeteckningen AR2. Det var en förutsättning att ha BÄGGE dessa enheter, bandspelaren plus mixerenheten. Bandspelardelen innehöll endast mekaniken, de tre motorerna och de tre tonhuvudena, men ingen förstärkarelektronik.

TR2 och AR2 lanserades 1951 av Lyrec enligt specifikationer från Danmarks Radio, där de hade använts i flera år innan Radio Mercur startade. Den var till det yttre en relativt liten bandspelare och det gjorde dem idealiska i de trånga utrymmena ombord på Cheeta. Enda nackdelen var att den inte kunde spela med större bandspolar än 7-tums, men på Mercur var sändningarna uppdelade i kvartar och halvtimmar mest, så speltiden på spolarna räckte till. Om längre program skulle sändas fick man dela upp programmet på två spolar och mixa samman när den ena tog slut fick nästa bandspole fortsätta programmet. Mixerenheten var en bastant rattmixer med 4 stora och 6 mindre rattar och ett stort mekaniskt VU visarinstrument. Mixern hade två mikrofoningångar, en linjeingång och en linjeutgång.

TR2 & AR2 var mycket driftsäkra och gick under alla åren i daglig tjänst hos Radio Syd i Gambia tills stationen där upphörde, och bandspelarna gjort tjänst i 38 år, 8 av dessa till sjöss i Öresund. Den första av Skånes Radio Mercurs Lyrec-bandspelare beställdes den 28/11 1958, alltså ca. 2 veckor innan bolaget formellt registrerades som Skånes Radio Mercur AB.

Priset för en TR2 var 5200:- och förstärkaren AR2 kostade 3250:- . Men det var inte nödvändigt att köpa fler än en mixer eftersom den kunde användas till fler än en bandspelarenhet. Men köpet av en uppsättning kostade alltså totalt 8.450 kr, vilket i dagens penningvärde motsvarar 110 tusen kronor.
Linnet & Laursens Piccolo hade Mercur på 88 och 89,5 MHz och DCR på 94 MHz.
Henning Rehne i teknikerrummet ombord på Cheeta 2

DCR-s sändarfartyg Lucky Star

Sändaren ombord på Lucky Star
 

Radio Mercur - namnet anspelade på en gudasymbol i den romerska mytologin: Mercurius, handelns och köpmännens gud. Radio Mercur valde att sända på FM - en teknik som visserligen fanns patenterad så långt bakåt i tiden som 1933 men ännu i slutet av 50-talet ansedd som en så ny och modern teknik att de flesta fortfarande bara hade mottagare för AM-banden. Valet att sända på FM togs därför att det underlättade sändarantennens utförande, och både den och sändaren konstruerades och byggdes av en radioamatör vid namn William Pedersen, som skulle få mycket stor betydelse för både sändartekniken och ljudtekniken på Radio Mercur. Antennsystemet hade "stackade" yagiantenner i flera våningsplan på varandra som gav stor riktverkan för den utstrålade energin, och därmed också en god så kallad antennvinst som beräknades till cirka 6 dB. Med den använda sändaren och det använda antennsystemet angavs effekten till 20 kW ERP - se förklaring om ERP i det gula fältet här bredvid.

Först med att avslöja vad som var i görningen tycks EkstraBladet ha varit den 3 juni med rubriken:
Privat radio vil konkurrere med Statsradiofonien
"Et schweizisk pengestærkt konsortium har i den sidste tid arbejdet med muligheden for at sende kommerciel radio herhjemme i konkurrence med Statsradiofonien. (...) Vi har henvendt os til den herværende generalrepræsentant, der dog ikke i øjeblikket kunne udtale sig."

Dagen därpå (4 juni) skrev Berlingske Tidende:
Planer klar til dansk reklameradio - Gennem nogen tid har en række schweiziske interessenter gennem deres danske generalagenter, Peer Jansen og Ib Fogh, arbejdet paa at etablere en reklamesender, der skulle sende til Danmark. - Vi kan endnu ikke sige, hvornaar vi starter. Sandsynligvis om et par maaneder, siger hr. Ib Fogh. Men hvis der for danske lyttere skal komme til reklameprogram, maa det i hvert fald realiseres paa en anden maade. - For, udtaler chefingeniør Gunnar M. Pedersen fra Post- og Telegrafvæsentet - den mand, der er ansvarlig for de danske radioudsendelsers teknik - det er klart forbudt ifølge den internationale konvention at sende almindelige radioudsendelser fra et skib, hvad enten et befinder sig i internationalt farvand eller ej."

Den 27 juni 1958 började tidningarna ange datum för den förväntade sändningsstarten. Berlingske Tidende angav den 30 juni men Aftenbladet skrev 5:e juli och Ekstra Bladet berättade att "Danmarks program 3 kan höras från den 10 juli." Men den första någorlunda lyckade testsändningen kom först den 11 juli - visserligen i sällskap med många andra mindre lyckliga händelser, inte minst när det lilla sändarfartyget i ett stormoväder kom på drift den 17 - 18 juli 1958. Masten fick skador och antennen försvann i havet när Cheeta den 17 juli (1958) gick på grund vid kusten strax utanför Malmö. Kvällsposten skrev om detta genom sin tuffe reporter Staffan Heimersson (se artikeln till vänster.

Med hjälp av bogserbåt Karl drogs Cheeta den 24 juli loss från grundet, men hon hade då så stora skador på skrovet att hon tog in vatten. Därför bogserades hon in till varvet i Stege för reparationer.

Vid grundstötningen inträffade också det olyckliga att masten rasade i havet och den annars så avancerade antennen visade sig ge för stora risker när det gällde vindfång, och det blev därför en något kortare mast som fick ersätta den gamla, och antennen fick bli ersatt av en enkel yagi-antenn - se bilder här till vänster med Cheeta och de två olika mast- och antennlösningarna. I danska tidningar hade annonserats om nya premiärdatum som följdes av beklaganden och nya löften om när premiären skulle ske. Men den 2 augusti 1958 var reparationsarbetena klara och Cheeta åter på sin position och i tidningarna kunde man läsa denna lustiga annons: "Om fartyget inte brinner upp, kantrar eller på annat sätt går till botten, börjar vi sända i kväll." och med start kl 18.00 kom till slut premiären. Sändningen var tänkt att gå fram till midnatt, men återigen fick man problem med både tekniken och hårt väder, och mottagningen blev nära obefintlig på sina håll.

Politiken skrev om premiären dagen efter (3 augusti): Mercurs sorte flag fik en sort dag - "Raadhusklokkerne slaar seks slag. En herrestemme smurt med blød nougat kæler for mikrofonen: - De lytter til Radio Mercur. Han bliver afbrudt af gejle fanfarer, men kommer igen: - De lytter til Radio Mercur. Denne gang er ordene belagt med dobbelt ekkorum og blandet kor: - De lytter, lytter til Mercur, Mercur.
Sådan lød det, da reklameradioen ved Drogden Fyr hejste piratflaget og kaldte sine lyttere i København og omegn. Det var en ganske effektfuld start, hvis lytterne bare havde kunnet fange signalet fra den vuggende sender. En hærskare af skuffede FM-ejere kimede redaktionen ned for at faa raad og vejledning."

Tekniken fungerade dock mer framgångsrikt från nästa dag, den 4 augusti, och den dagen kunde Berlingske Tidende berätta sensationen att Radio Mercur lyckats få ett riktigt scoop. Den då så populäre komikern och konsertpianisten Victor Borge skal medvirke i Mercur - "Opmuntret af sin oprejsning i aftes oven paa lørdagens uheldige premiere gaar den private reklamesender i dag i gang med at forhandle om den helt store sensation. Radio vil bringe et shov med Victor Borge, som Statsradiofonien har maatet opgive at bekoste en udsendelse med under hans ferieophold i Danmark."

Sedan de värsta orosmolnen över Öresund skingrats utnyttjade den danska regeringen sina diplomatiska kontakter och krävde Panama att annullera Cheetas registrering i landet. Redan den 14 augusti kom kravet från Panama att Cheeta måste upphöra med sändningarna, men då detta inte åtlyddes alls blev Cheeta avregistrerad den 29 augusti.

I starten hade personalen fått finna sig i att vänta länge på att få ut sina löner men allt eftersom tiden gick började stämningen bli på gränsen till myteri innan en ytterligare finansiell hjälp kom från bankmannen Alex Brask Thomsen, som räddade företaget ur den värsta krisen genom att skjuta till ett större lån, och lönerna utbetalades. Även om finansmannen ifråga var beryktad i flera betänkliga sammanhang gav det ändå företaget en mer tryggad ekonomi och därmed bättre pondus utåt, med större tilltro från annonsmarknaden.

Personalen blev anmärkningsvärt stor - cirka 100 anställda. De mest kända var Hans Vangkilde (1924-1980), Per Wiking (1931-2007), Nete Shreiner (1923-2005), Peter Abrahams, Pedro Biker (1925-1973), Anders Dahlerup (1929-1981 ), Timme Rosenkrantz (1911-1969), Hannah Bjarnhof (1928-2002 ). och John Steenberg (1935). Ett annat populärt namn under Radio Mercurs första tid var storbandsledaren Ib Glindemann (1934-2019) som med sin orkester kontrakterades till företaget under dess första halvår, han var även musikchef på Mercur. Stationen hade också för sin tid ovanligt stor procent kvinnliga röster, bland andra Birgit David, Gitte Müller, Hannah Ralf, Helle Schmidt, Jytte Weiss och den tidigare nämnda Nete Shreiner.

En udda typ av program var att man två gånger i veckan sände program på engelska under namnet Copenhagen Today, som i början hade en amerikansk programledare, Phil Irwinn, som sedermera ersattes av två britter som växlade programledarskapet, Charles Richards och Neville Powley.

De här programmen, liksom nästan alla andra, spelades in i de egna studiolokalerna i Köpenhamn. Den första studion byggdes upp i en villa vid Maltegårdsvej 24 i Gentofte - senare blev adressen Adolfsvej 61, även den i Gentofte. Programbanden måste på något vis skeppas ut till sändarfartyget för sändning, och oftast skedde detta med hjälp från fiskare via hamnen i Skovshoved norr om Köpenhamn. Det var inte särskilt svårt att sätta kursen ut mot sändarfartyget, som oftast var synligt redan från sjöresans start. För försäljning av reklamtid var ett dotterbolag inrättat med namnet Mercur Reklame A/S med lokal på Rømersgade 9 i Köpenhamn. Senare bytte man till en mer representativ lokal på adressen Sortedams Dossering 55.

Verksamheten kring Radio Mercur gick inte ut på att bryta mot lagar, och det gjorde man inte heller, men företaget var uppbyggt på ett sätt som påminner om s.k. "brevlådeföretag" med ett i Liechtenstein inregistrerat bolag. Det var väntat att danska myndigheter skulle agera för att hitta någon blotta för att stoppa företaget. Därför hade företaget noga sett över företagsstrukturen och juridiken för att skydda sina intressen. Till sin hjälp hade man en schweizisk advokat vid namn Flachsmann som ansvarade för Mercurs bolag i Liechtenstein, Internationale Mercur Radio Anstalt. Bolaget hyrde sändarfartyget Cheeta, som var registrerat i Panama. Produktionen av radioprogram och reklam, liksom försäljning av reklamtider i sändningarna, sköttes av ett bolag som var registrerat i Danmark. Denna företagsstruktur skulle, även den, bilda modell för efterföljande radioprojekt i Sverige, Holland och England.

Hösten 1959 inträffade något som kunde ha satt stopp för denna utveckling - ett allvarligt hot mot Radio Mercurs fortsatta existens. Det var Danmark, som vid 1959 års Genèvekonvention mellan länderna i den Internationella Teleunionen (ITU) hade begärt stöd för en rekommendation vars innebörd var att sändningar från fartyg skulle förbjudas. Danmark fick framgång för frågan såtillvida att förslaget klubbades igenom vid konferensen, men till ingen nytta alls eftersom rekommendationen endast var tillämplig i de redan skötsamma ITU-länderna. Radio Mercur hade haft det stora förutseendet att registrera sitt fartyg i ett land som inte hade medlemskap i ITU, och eftersom sändningarna skedde från havet och utanför territorialgränsen så gällde lagstiftningen i det land vars flagga fartyget bar. Den här händelsen blev en lite tråkig bakläxa för de danska myndigheterna, men även för de ITU-medlemsländer som sen skulle "drabbas" av offshorepirater.

Mercur ville öka sina sändningstider och förbättra hörbarheten för sändningarna. Den lilla Cheeta hade också upplevts som alltför osäker vid hårdare väderlek. Den 31 januari 1961 satte man därför in ett nytt, tidigare norskt passagerarfartyg, ”Mosken”, som döptes till Cheeta II, som därmed fick överta den förras placering i Öresund varefter den äldre "Cheeta" togs till varv i Kristiansand i Norge för översyn. Den nya Cheeta II var betydligt större, och var försedd med två likadana sändare på vardera 10 kW för frekvenserna 88 respektive 89,5 MHz. Det var även i detta fall radioamatören William Pedersen som stod för konstruktionen.

Året 1961 köpte Radio Mercur den fina Nørrebros Teater och fick genom detta tillgång till mycket elegant studio och scen för showproduktioner och estradprogram. Efter köpet av denna magnifika teaterbyggnad vid Ravnsborggade i det centrala Köpenhamn fick den bära namnet Radio Mercur City. Det var med dessa nya resurser, både när det gällde sändartekniken och studioresurser som Radio Mercur blev en av de första av radiostationer i världen, och de avgjort första i Norden, med sändningar i stereo. Sändningarna utfördes enligt duplexmodellen med de två ljudkanalerna uppdelade mellan de två sändningsfrekvenserna. För att få mottagning i stereo behövdes alltså två radioapparater uppställda bredvid varann med den vänstra inställd på 88 MHz och den högra på 89,5 MHz. Dessa specialsändningar startade i april 1961 och gick varje kväll kl. 20–21 i samarbete med radioföretaget Bang & Olufsen, som var en flitig sponsor av Radio Mercur, och medverkade med den tekniska utrustningen med vilken dessa stereosändningar möjliggjordes.

stereoudsendelse-signatur

Ratexa 1961 Nr.2 - blad för radiobranschen
Om STEREO-udsendelserne fra Radio Mercur i samarbejde med B&O.

När lilla Cheeta återkom efter översyn stationerades hon i Stora Bält vid Elefantgrunden där sändningarna inleddes den 25 november 1961. Avsikten var att nå en betydligt större täckning så att Fyn och en stor del av Jylland också fick god mottagning av Radio Mercur, som därmed fick status som näst intill rikstäckande över hela Danmark. Ett trassligt skeende blev det dock när danskarna redan efter en veckas sändningar i Stora Bält kom till insikten att lilla Cheeta var en alltför osäker skuta i de oroligare farvattnen där, och därför skiftades placeringarna för de två fartygen i respektive Öresund och Stora Bält – sålunda flyttades lilla Cheeta till Öresund och Cheeta II placerades i Stora Bält.

Liksom i Sverige, för Radio Nord, infördes i Danmark förbud mot radiotelefontrafik till och från sändarfartyg med undantag för sjönöd. Radio Mercur hade tidigare haft sådan trafik via Lyngby kustradio men detta fick ett tvärt stopp från den 29 september 1961.

Lyngby kystradiostation, sept 29, 1961

Med provsändningar den 14 september 1961 och med premiär dagen därpå tillkom ett nytt, mot Radio Mercur konkurrerande radioföretag med stationsnamnet uttryckt i tre bokstäver: DCR, som betydde DANMARKS COMMERCIELLE RADIO.

DCRs sändarfartyg hette "Lucky Star", ursprungligen byggt redan 1913 som ett 21 m långt segelfartyg med namnet "Roelfina". Hon omvandlades till motorfartyg 1927, och 1946 med namnet "Taurus" utökades hennes längd till 33 m och hennes bredd var 6 meter. Hon hade köpts 1960 av den i Danmark lite skämmigt kände finansmannen Alex Brask Thomsen från Köpenhamn, han var förknippad med nazi-sympatier. Han verkar ha haft helt egna planer för henne som sändarfartyg men projektet hade kommit av sig. Fartyget bar under en period panamaflagg. Namnet "Lucky Star" motsvarades på arabiska av "Nijmah Al Hazz" och hon var registrerad med libanesiskt flagg. När senare projektet återupptogs låg hon under flera veckor sommaren 1961 vid varvet Waalhaven i Rotterdam för renovering och anpassning till sändarfartyg. Som officiell ägare till fartyget angavs det i Liechtenstein registrerade bolaget Etablissement Technique International och bakom detta fanns officiellt de från Radio Mercur kända Anders Dahlerup, Nete Schreiner och Hans Vangkilde. Alex Brask Thomsen var i detta läge finansiären bakom projektet men inte längre den officielle ägaren. Ägarna hade orsak att oroa sig för ingripanden från myndigheterna och ansåg det säkrast att allt som hörde till den radiotekniska utrustningen skulle bli installerat först ute till havs på hennes seglats mot Öresund. Dit nådde hon den 2 september 1961, alltså två veckor innan premiären.

Eftersom utrymmet för internationellt vatten var en liten snäv plätt i Öresund så hamnade DCRs sändarfartyg som mycket nära granne inom ett par hundra meter från Radio Mercurs dito. Ombord på Lucky Star fanns en Siemens FM-sändare på frekvensen 94 MHz. Antennkonstruktionen i den 34 meter höga masten var en USA-tillverkad turnstyleantenn vars antennelement var byggda som i våningar ovanpå varandra - se bilden. Antennen utmärkte sig med mycket hög riktverkan, och kombinationen antenn och sändare gav ett ERP-värde om hela 44 kW.

DCR hade sina studior i Hvidovre, en Köpenhamnsförort, och där producerades de förinspelade programmen som skeppades ut till fatyget. På vardagarna pågick sändningarna från 15.30 till 23.00, lördagar 14.00 - 03.00 och söndagarna 09.00 - 24.00.

Personerna bakom DCR hade närts i sina planer av ett alltmer pyrande missnöje med en försämrad utveckling för Radio Mercurs programkvalitet. Med DCR ville de ge ett mer ambitiöst alternativ och gjorde jämförelser med Danmarks Radios public serviceutbud som de ville konkurrera med och samtidigt konkurrera med Mercurs mer populära utbud. De som knutits till DCR kom alla från Radio Mercur och de hade räknat med att kunna dra med sig många fler av de anställda därifrån, men detta hade inte gått som de hade trott. Den främste initiativtagaren var den tekniske produktionschefen Benny Knudsen, och med honom fanns några av de mer kända programmedarbetarna från Mercur såsom Anders Dahlerup, Nete Shreiner och Hans Vangkilde. Utöver programfolket fanns även den juridiska rådgivaren Børge Agerskov, försäljningschefen Vagn Jensen och den tidigare omnämnde finansmannen Alex Brask Thomsen.

Visst kunde Mercur ha behövt en konkurrent som kunde ha väckt upp stationen till ett mer kvalitativt format. Men under den korta tid (fyra månader) när Mercur fick konkurrens visade sig konkurrentens enda drag vara att göra allting likadant som Mercur, med likadana sponsrade musik-kategori-uppdelningar i 15- eller 30-minutersblock med en identiskt plingande paussignal kombinerad med ett likadant förinspelat anrop "de lytter til DCR" som länk mellan de förinspelade programmen. Reklamen var i de flesta fall ytterst tråkigt utformad, oftast bara en uppläsning av ett enkelt diktat från ett papper.

De ambitioner ur vilka DCR hade tillkommit verkar ha snabbt förlorats, och lyssnarresponsen för DCR blev klen. De ansvariga bakom DCR hade även räknat med större framgång i att dra med sig de annonsörer de hade haft så bra kontakter med när de arbetat på Mercur, men brist på annonsörer drog ner stationens ekonomiska förutsättningar. Efter bara fyra månaders sändningar kom sammanbrottet. Från den 29 januari 1962 genomfördes en sammanslagning mellan DCR och Mercur, men först sedan Mercurs störste finansiär, Ib Fogh, och även grundaren Peer Jansen avstängts från inblandning i det sammanslagna företaget. Ib och Peer hade dragit stora pengar ur Radio Mercur och levt playboyliv utomlands och främst Ib ansågs som mycket svår att ha samarbete med, men båda ansågs bära den huvudsakliga skulden för Mercurs nedgång.

Därmed blev det sällskapet ur det tidigare DCR som fick största fördelen av samgåendet, men ändå valde man att fortsätta under det mer inarbetade namnet Radio Mercur. I ledningen för det sammanslagna företaget fanns Benny Knudsen, Børge Agerskov - och finansmannen Alex Brask Thomsen. Trots all ambition att göra något nytt och bättre än det ursprungliga Mercur infördes inga förändringar - Mercurs stil och upplägg i programutbudet kom under alla fyra åren att förbli exakt desamma som de varit ända från starten 1958.

Den danska socialdemokratiska regeringen hade ända sedan starten för Radio Mercur envetet arbetat för att Radio Mercur skulle stoppas. Den 3 april 1962 presenterade trafikministern Kai Lindberg i det danska folketinget en proposition till den nya piratradiolagen som populärt skulle gå under namnet "Lex Mercur". Efter en tredje behandling i folketinget den 14 juni 1962 antogs den med 83 röster för, 38 emot och 23 nedlagda röster. Detta hade även föregåtts av ett ministermöte mellan berörda ministrar, förutom i Sverige och Danmark även i Norge och Finland om likartade lagstiftningar som skulle träda i kraft i alla länderna från och med den 1 augusti.

Redan den 10 juli släcktes sändningarna från Cheeta II i Stora Bält och sändningarna skedde sedan fram till slutet endast från Lucky Star i Öresund på 88 MHz. Cheeta II lades tills vidare i "malpåse" och var först förtöjd i Köpenhamn men flyttades senare till hamnen i tyska Flensburg. Hon bytte för en kort tid namn till San Pedrito. Radio Mercurs sändningar från Lucky Star fortsatte alltså till avslutningen och avskedsprogrammen.

Radio Mercur 31 juli 1962
09.00 Vi spiller - de ta'r fadt
12.00 Frokost-non-stop-underholdning
14.00 Eftermiddagsrytmer
16.00 Jazz-land
16.45 Byens aften
17.10 Gaffelmusik og oversigt over
aftenens programmer
18.00 Lyt - og slap af
19.00 Sommerens stjerneshow
19.30 Nu ka' det være nok
20.00 Pedro, Per og Anders si'r farvel
21.00 En håndfull melodier
22.13 Journalist Henni Knauers tak
22.15 Stjerneshow Grand Prix
22.45 Verden rundt med Aero Lloyd
23.15 Kate og Preben med Aftenens
fromhed
23.45 Stå aldrig til søs - Vagn Jensen og
Per Wiking.
 

Sändningarna stängdes exakt kl 23.59.30. En inspelning verifirerar den exakta tiden där man efter att sändaren stängts av fortsätter inspelningen kontinuerligt och mottagarens inställning ändras till Radio Syds frekvens där Snoddas "Flottarkärlek" spelas . Att detta är Syd kan man läsa i nästa dags tidning som beskrev att Radio Syd trotsade den nya lagen och fortsatte sändningarna med just denna låt. Inspelningen fortsätter och radiomottagarens frekvens rattas vidare till Danmarks Radio som sänder tidsignalen fram till nyheterna exakt kl 24.02 och därmed kan det fastställas att Radio Mercur stängde exakt kl 23.59.30.

Radio Mercurs upphörande innebar bland mycket annat att 100 personer miste sina arbeten. Grundaren till Radio Mercur, Peer Jansen, han som var den som först kommit på formeln till offshoreradio som så många radioföretag sedan skulle ta efter, blev som tidigare berättats utslängd ur det företag han grundat. Det verkar som om han sedan aldrig lyckades återfinna och använda sina förmågor. Det sägs att han i mitten av 60-talet försökte övertyga andra att åter dra igång ett nytt Radio Mercur med andra sätt att lösa problemen, men han lyckades inte få någon att tro på idén. Vid det laget hade den danska radion redan övertagit de flesta av de radioröster som blivit kända på Radio Mercur. Peer Jansen tillbringade det mesta av sitt åtrerstående liv utomlands, mest på Mallorca. Hans födelsedatum är overifierat cirka 1930, och han avled redan 1968, och det var sannolikt dryckenskap som så mycket förkortade hans liv.

Lucky Star förblev efter nedstängningen kvar, tyst och avvaktande på sin position. Men efter ett par veckor återstartades sändningarna överraskande den 13 augusti då den välkända trumpetsignalen och andra av Radio Mercurs ID-signaler och äldre programband hördes i sändningarna, som pågick under ett par dagar. Stationens ägare och tillfrågade medarbetare avsade sig allt ansvar. Olika uppgifter kom ut om vem som ägde fartyget - en del påstod att det var något företag i Västtyskland medan andra angav en ägare i Guatemala, en señor Louis Arturo Delboso. Fartyget bar då Libanons flagg och skulle normalt inte kunna bordas utan att det juridiskt innebar överträdelse av libanesiskt territorium. Men någon skarpsynt person med sinne för detaljer råkade märka att flaggan var en förfalskning. Vid närmre kontroll konstateras att fartyget saknade vederbörliga nationalitetspapper, var helt statslöst.

Vid 04.30 på torsdagsmorgonen den 16 augusti genomförde dansk tull och polis en blixtaktion mot Lucky Star som bordades med hjälp av tullkryssarna Knud och Valdemar. Ombord på Lucky Star fanns kaptenen Dan Kranke, kocken, en sändningstekniker Leif Knudsen och en motorman. Det uniformerade och hårt beväpnade uppbådet uppgick till tjogtalet man och några civilklädda tjänstemän, bland annat jurister. Orsaken till denna överbemanning fanns i att de fyra ombord under föregående dagar hade observerats gående på däck hållande i vad som egentligen var vapenattrapper snickrade av träbitar och påmålade med svart färg för att ge illusion av gevär och kulsprutor. Även om det faktiskt var attrapper så var detta ungefär som att gå och vifta med något vapenliknande föremål på en bank, vilket förstås kan medföra en mycket hårdhänt övermanning från ordningsmakten. Vid bordningen hade ordningspolisen från Lyngby, under befäl av polismästare E. C. Bech och poliskommissarie A. Hernøe, vapen, batonger och handfängsel med. En mindre patrullbåt från Marinen fanns också i närheten och övervakade bordningen, men den behövde aldrig delta i polisens ingripande. Ordern gick att ta upp ankaret, och med en tross bogserades sedan Lucky Star med bogserbåten Bien af Helsingør, med eskort av tullkryssaren Knud, in mot danskt territorium. Under bogseringen sänkte flera förbipasserande båtar sina flaggor på halv stång som en sympatihälsning, men ombord på Lucky Star kunde kaptenen inte besvara detta eftersom den falska Libanesiska flaggan då redan var nerhalad och borttagen. Vid ankomsten till hamnen i Tuborg vid 9-tiden på morgonen stod en polisbil beredd och väntade vid kajen . Lucky Star togs i beslag och ankrades upp vid ett avgränsat område som inte kunde nås av allmänheten, och inte heller av journalisterna som hade följt hela händelseförloppet från en annan båt. Sändarutrustningen höggs upp för att inte kunna användas igen, och fartyget skulle sedan bli kvar ända till januari 1963 för att ägarförhållandena skulle utredas. Kaptenen och de övriga togs till förhör, och efter rättsliga processer som pågick ända till juni 1963 utdömdes bötesstraff. Åtal väcktes också mot finansmannen Alex Brask Thomsen, som först ådömdes bötesstraff om 20 000 dkr men efter vad som är känt så friades han efter överklagan i riksrätten då det inte kunde bevisas att han hade haft något ansvar för de olagliga sändningarna. Därmed var historien om den danska offshoreradion definitivt avslutad. Fartyget "Lucky Star" såldes 1963 till Knud E Witthoft af Rasmussen för användning som fraktfartyg under namnet "Kamilla Whitthøft". Året 1969 såldes hon till Carl E Larsen, Nørresundby på norra Jylland, som gav henne namnet "Vendelbo", men hon grundstötte den 28 juli 1971. Som skrot blev hon 1974 såld till Poul Christensen och hans företag Dansk Skipsophug i Nakskov, Lolland.

Ekstra Bladets förstasida den 16 augusti var rubriken i stora bokstäver : MERCUR STORMET - "Kl. 4.10 i morges skød to gråmalede danske toldkrydsere frem gennem morgentågen over Øresund. De kom fra "svenskersiden" - og lagde sig lynhurtigt på siden af Mercur-senderskibet Lucky Star. Om bord i piratskibet sprang 15 - 20 danske politimænd i fuld uniform under ledelse af politimester Bech, Lyngby - og straks var hele skibet besat fra for til agter, fra maskinrum til kommandobro.
Ombord gik også flere civilklædte, bl.a. danske jurister. Som en sort skygge ude i horisonten i morgenregnen lå det danske marinepatrujlefartøj P530, der kort forinden var stået ud af Københavns Havn med så lidt lys om bord som muligt.
Det blev - tilsyneladende - ikke nogen form for håndgemæng på Piratskibet, hvis mandskab snart efter bordingen sås i hyggelig snak med flere af politifolkene, der bl.a. morede med at prøve den jernmaske, som en af piraterne har vist sig med på skibet gennem de sidste fire døgn."
På insida i tidningen: Piratskibet erobret ved sørøver-aktion - "Meget tyder på, at politimester Bech, Lyngby, i morges kl. 4.10 på Øresund på det officielle Danmarks vegne indledte en international søfartsskandale, da han og hans folk satte foden på Mercur-skibet "Lucky Star", der lå uden for landets søgrænse."

Berlingske Tidendes förstasida den 17 augusti: Myndighederne siger om Mercur-affæren: Vi er fuldt ud på lovens grund
"Først i aftes løftedes sløret for lovgrundlaget bag politiaktionen - Opbringningen strider ikke mod folkeretten. Det er mildt sagt, at opbringningen af radioskibet "Lucky Star" på Øresund i internationalt farvand i går morges har vakt opsigt. Det videre forløb af politiaktionen efter ordre fra de højeste myndigheder vil blive fulgt med ikke mindre opmærksomhed. Med hvilken ret, på hvilket grundlag har danske myndigheder kunnet gribe ind over for en virksomhed, som befinder sig uden for det danske søterritorium? bliver der spurgt fra alle sider.
Aktionen var omgivet med den største hemmelighedsfuldhed, indtil den var blevet afviklet med beslaglæggelsen af senderskibet, med skibets bugsering til havn og med ransagning om bord. Endnu efter disse begivenheder foregik yderligere retshandlinger bag lukkede døre, og først i aftes løftedes så meget af sløret over baggrunden og dens udslag, at offentligheden kan få et indblik i den opsigtsvækkende sag."
"Efter en nøje gennemgang af såvel dansk lovgivning som af folkerettens regler - dels almindelige regler, dels konventioner m.v. - herskede der ingen tvivl om danske myndigheders ret til at gribe ind over for udsendelserne fra Øresund."

Medarbetare på Radio Mercur:

· Agerskov, Børge: juridisk konsulent for Radio Mercur, med til at etablere Mercur, senere medstifter af DCR

· Albeck, Freddy: skuespiller og programmedarbejder på Mercur (bl.a. ”Den halvtolvte time”)

· Andersen, Ove: tekniker hos DCR og senere Mercur, kom fra P&T

. Bennike, Kaare: programchef

. Bennike, Olav: programsekretær

· Biker, Pedro: musiker i Ib Glindemanns orkester, lagde stemme til Mercur-jinglen, senere programmedarbejder på Mercur (bl.a. ”Teenagetimen ved Pedro Biker”)

. Dahl, Jytte: telefondame

· Dahlerup, Anders: programmedarbejder på Mercur

· Dalby, Georg: reklamekonsulent på Mercur

· Dalby, Lea: i arkivet på Mercur, senere programmedarbejder på Mercur bl.a. i ”Lea og lyset”

. Daugaard, René: tekniker

· David, Birgit: programmedarbejder på Mercur (bl.a. ”Fra top til tå – vi snakker nyt tøj”)

· Dencker, Henning: reklamekonsulent på Mercur

. Felby, Svend: direktør

· Fogh, Ib: sølvsmed, der finansierede størstedelen af Mercurs etablering, stifter og leder af Mercur sammen med Peer Jansen frem til foråret 1962

. Fogh, Sven: tekniker

· From, Bent: tekstforfatter, skrev sammen med sin kone Ida revytekster til Mercur (bl.a. ”Radiosatiren”)

· From, Ida: tekstforfatter, skrev sammen med sin mand Bent revytekster til Mercur

· Glindemann, Ib: orkesterleder og komponist, musikalsk leder på Mercur og leder af bigband, der var husorkester på Mercur det første halve år

· Grundtvig, Tove: programmedarbejder på Mercur (bl.a. ”Skønhedstips – vi snakker kosmetik”)

. Hansen, Ib: tekniker på skibene

. Hansen, Jørgen: programsekretær

. Hansen, Verner: tekniker på skibene

· Heilmann, Niels: programmedarbejder på Mercur (bl.a. ”Rockprofessoren” og ”Den nysgerrige mikrofon”), senere ansat på reklamebureauet Gutenberghus, der lavede reklamer til Mercur

- Henningsen, Richard: Musikalisk a la carte

· Hoyer, Bjarne: komponist og programmedarbejder på Mercur (bl.a.”Grammogodter”)

. Hvid, Lisbeth: arkivar

. Højlund, Ove: scenemester

· Jacobsen, Kenneth: kommerciel producer på Mercur

· Jansen, Peer: idémand til Mercur, stifter og leder af Mercur sammen med Ib Fogh frem til foråret 1962

. Jarner, Vibeke: sekretær

· Jensen, Vagn: havde reklamebureauet Ekko Reklame, der solgte reklametid for Mercur, derefter salgschef hos Mercur, senere medstifter af DCR

. Jørgensen, Bjarne: tekniker

· Katz, Jerry: tekniker hos Mercur, Skånes Radio Mercur og DCR

· Knudsen, Benny: produktionschef for Mercur, med til at etablere Mercur, senere medstifter af DCR

. Knights, Sidney: tekniker

· Kranker, Dan: skipper på Lucky Star ved opbringningen

· Kringelbach, Georg: journalist og programmedarbejder på Mercur (bl.a. ”Natekspressen”)

. Lassen, Ole: programsekretær

· Lindhardt, Jens Erik: tekniker hos DCR og senere Mercur, kom fra P&T

. Madsen, Helge: scenearbejder

· Møller, Henning: tonemester og teknisk chef for studier på Mercur

· Møller, Per: maskinmester på sendeskibe, ombord på Lucky Star ved opbringningen

. Nielsen, Aksel: snedker

. Nyrup, Poul: tekniker

. Pedersen, William: tekniker på skibene og den, der byggede transmitterne.

. Pade, Helle lavede bl.a. "Helle Si'r Godnat", "Byens Aften" og "Vi Bringer En Efterlysning".

· Paaby, Arne: leder af salgsafdeling på Mercur

· Ploug, Preben: tekniker på Mercur. Preben Ploug og Jerry Katz mødtes i Civilforsvaret og lavede personalerevyer bl.a. sammen med harmonika virituosen Mogens Ellegård og optrådte derefter en del sammen med vores mimiske Playback (noget totalt ukendt dengang) derfra hente vi vores ekspertise med hensyn til lydoptagelser/klip/redigering som senere gav os ansættelse hos Radio Mercur. De optrådte forøvrigt ved en af Simon Rosenbaums fester i en Loge på Frederiksberg (Jerry Katz er i familie med ham) senere optog vi hans cabaretter på Jarmers Plads.

. Rehné, Henning: tekniker

· Reinau, Poul: programmedarbejder på Mercur (bl.a. ”Mandagsklubben”), senere på reklamebureauet Harlang og Toksvig, der lavede radioreklame til Mercur

· Rahlff, Hannah: programmedarbejder på Mercur bl.a. ”Ved du hvad, Mor?”

. Richards, Charles: free-lancer

· Rostvold, Bjarne: musiker og programmedarbejder på Mercur (bl.a. ”Jazzcauseri”)

. Røppke, Lillian: sekretær

. Seemann, Ib: scenearbejder

· Shreiner, Nete: sangerinde og programmedarbejder på Mercur

. Stauss, Inge: free-lancer

· Stenberg, John: programmedarbejder på Mercur (bl.a. ”Mosaik” og ”Perspektivkassen”)

· Svan, Birger: tekniker på Mercur

· Svan, Lise: i arkivet på Mercur

. Sørensen, Kurt: tekniker

· Tejlmann, Gert: radiotelegrafist og tekniker på Cheeta. var med at installere og bygge radiosender etc.

- Thomsen, Alex Brask - finansiär bakom såväl Mercur som DCR

· Vangkilde, Hans: programmedarbejder på Mercur (bl.a. ”Nu kan det være nok” og ”Ugens Top-Ti”), senere medstifter af DCR

. Weiss, Jytte: tekstforfatter

· Wiking, Per: programmedarbejder på Mercur under pseudonymet ”Peder Syv” (bl.a. ”Snaktuelt”)


Ib Glindemanns storband var "hus-orkester" hos Radio Mercur. Ib Glindemann skrev också stationens signatur spelad på tre trumpeter. Senare skrev han en mycket snarlik signatur åt konkurrenten Danmarks Commercielle Radio (DCR). Orkesterns trumslagare hette Pedro Biker, och han upptäcktes inneha en trevlig radioröst och fick chansen som programledare för ”Pedro og grammofonen” som sändes i hela 1,5 timme på lördagskvällarna. Det var ett mycket långt program med tanke på att Mercur annars oftast bara hade väldigt korta sponsrade program på 15 minuter eller en halvtimme. 1966 utkom Pedro Biker med denna LP-skiva med jazz, som var hans musik.

 

Upphovsrättsliga regler för innehållet på denna webb: Du får mycket gärna använda och kopiera innehåll för personligt icke-kommersiellt bruk.
Å andra sidan är det strängeligen förbjudet att använda något av materialet för att sälja helt eller delvis på något sätt. radioarkiv@gmail.com