SVENSKA RADIOARKIVET
- Pirater i Öresund------- - - Radio Mercur i Danmark 1958-62- - -Skånes Radio Mercur 1958-61 + Radio Syd 1961-62- - -Radio Syd 1962-02 -  
 
+ Kort resumé om radiomonopolet - om kampen för Radio Syd. P-1982, Ingemar Lindqvist.
+ Expressen 30 juli 1962 - Piratdrottningen vill inte ge upp striden - Jag är beredd på att jag kan bli dömd till fängelse.
+ Expressen 1 augusti 1962 - Radio Syd trotsade piratradiolagen i natt - Från M/S Cheeta i Öresund spelade Radio Syd vidare. Samtidigt tystnade danska Radio Mercur.
+ Expressen 14 september 1962
Radio Syd har stämt möte med Skoglund -
Piratdrottningen kommer att föreslå kommunikationsministern att få överta ett av Sveriges Radios program - kostnadsfritt!
+ Radio Syd 1 aug 1962 Kaj Häger från Radio Nord sänder "Takt och ton i mikrofon".

Kvällsposten onsdagen den 9 januari 1963
+ SvT-Aktuellt 17 sept 1964
Cheeta på grund utanför Vikhög strax norr om Malmö. Sven Lindahl i Aktuelltstudion.
+ Radio Syd 30 sept 1964 Första sändningen efter att Radio Syd övertagit Cheeta II.
+ Radio Syd 10 okt 1965 Söndagsporträttet: Count Basie presenteras av Bengt Fahlström.
+ Radio Syd datum? 1965 I Gäststolen: Herman's Hermits, Connie Wadner-Enhörning och Jim "Cantolmay" (låter det som Connie säger) har träffat Peter Noone, sångaren i Herman's Hermits.

+ Radio Syd datum 1965 - kl. 20.30-20.45 fredagkväll: LP-paraden med Karl Gustav Alfe

+ NST - Norra Skånes Tidningar 9 mars 1965
Tidningen var troligen den enda som skrev något om denna utfärd för Cheeta II. Den tillfälliga ankarplatsen norr om Ven är nära land och inte i någon av de två små plättar av internationellt vatten som fanns i Öresund söder om Ven
och vid Saltholm. Med dagens 12-milsgräns finns inget "internationellt vatten" i sundet. Antennmasten verkar vara teleskopisk eftersom normal höjd var cirka 30 meter.

club radio syd

Här nedan är flera sekvenser ur Britt Wadners sista söndagspost innan avresan till kvinnofängelset Hinseberg i Närke:
+ Radio Syd 21 mars 1965
del 1
+ Radio Syd 21 mars 1965 del 2
+ Radio Syd 21 mars 1965 del 3

Sveriges Radio Ekot 21 mars 1965
Reportage från Britt Wadners avresa med tåg från Malmö centralstation.


Skånska Dagbladet den 20 december 1965

+ Radio Caroline Cheeta II 10 apr 1966
Cheeta II fick under några månader från februari till maj 1966 vara sändarfartyg för Radio Caroline medan deras sändarfartyg genomgick reparationer efter de skador som uppstod vid grundstötning i stormovädret den 19-20 januari. I denna inspelning hörs Radio Carolines Graham Webb och hans festglada kompisar fira Radio Carolines 2:a födelsedag. Sändningen har mottagits och spelats in i Stockholm.

I ett AV-program från 1966 producerat av Britt Wadners son Karl Gustav Alfe (bilden) för det folkrörelseägda Brevskolan intervjuades dåvarande kommunikationsministern Olof Palme om sin syn på radio- TV-frågor. Även Britt Wadner finns med och utttalar sig om radio/TV-monopolet:
+ "Debatt - Radio och TV" - 15 min.
+ okänd tidning - Skval på sydliga vatten - Fru Britt Wadner har beslutat att sprida Skånes röst även på Kanarieöarna.
+ SE 27 april 1972 - Piratdrottningen blir hotellkung - Hemma i Sverige fick Britt Wadner fängelse, men i Gambia möts hon av jubel.
+ SE 1981 - 10.000 demonstrerade för Britt Wadner. Hon förföljdes av nystiftade lagar, kastades i fängelse. Här berättar hon själv om sitt fantastiska liv.
+ Föredrag om skandinaviska pirater
inspelning från konferensen "Zeesenders 20" i Nordwijk, Holland i juli 1978. Paul "Dane" Foged inleder och berättar om Radio Mercur och DCR. Nils Thalin berättar sedan om Radio Nord, och Hasse Hansson om Radio Syd.
+ Hemmets Journal juni 1981
10.000 demonstrerade för Britt Wadner.
Hon förföljdes av nystiftade lagar, kastades i fängelse. Här berättar hon om sitt fantastiska liv.
+ Hemmets Veckotidning juli 1981
Radio Syd återuppstår i P3!
Fredagen den 21 augusti kan alla vara säkra ... i direktsändning skivpratar då Britt Wadner
+ Britt Wadners "Sommar" 21 aug 1981
Direktsänt från Radiohuset, Stockholm.
+ Min Värld aug 1981 Connie från Lund har egen radiostation! - Hon sköter ensam den gamla sändaren från Radio Syd i Gambia som sänder nästan dygnet runt.
+ Femina 21 aug 1981
Jättedemponstration när Piratdrottningen tvingades i fängelse
- Idag är Britt Wadner hotelldirektör i Gambia, villaägare i lund. Och sommarpratare i radio.
Sammandrag av piratradiolagen enligt 1966 års förändrade skrivning :
1. Den som utför rundradiosändning från radioanläggning på öppna havet eller i luftrummet däröver dömes till böter eller fängelse i högst ett år, om sändningen är avsedd att mottagas eller kan mottagas i Sverige.
2. För medverkan dömes den som…
• lämna anläggningens ägare eller brukare teknisk eller ekonomiskt bistånd
• tillhandahålla utrustning eller förnödenheter för verksamheten.
• utföra transport till eller från fartyg, luftfartyg eller annan anordning där anläggningen finnes eller tillhandahålla transportmedel för sådan transport.
• deltaga i sändning
• framställa program eller annat som är avsett att användas i sändning
• lämna eller förmedla uppdrag för sändning.
• tillhandagå med reklam för verksamheten, eller
• driva rörelse med ändamål att på annat sätt främja verksamheten

Här ses Åke Olsson sitta i kontrollrummet ombord på lilla Cheeta framför en Telefunken M24. Han anställdes som sändningstekniker i maj 1962 och förblev i detta jobb ända tills Cheeta II lämnade Sundet 1966, och Åke hamnade sedan på Arbetet (s) och jobbade där tills tidningen upphörde år 2000. Under hans tid på Radio Syd blev han en gång intervjuad av Jimmy Kronsäter i Nattvakten. Hör intervjun
Radio Carolinestudion på Cheeta II. Här ses Radio Syds Lyrec-bandspelare i sällskap med Spotmasterspelare som Radio Caroline har ärvt från det gamla Radio Nord.
Britt Wadner i arkivet hos Radio Syd i Malmö
Syds radiohus i Gambia, intill havsstranden
Britt på sin "kommandobrygga" i hennes villaträdgård i Lund, tillsammans med Ingvar och Kalle och några minnessaker från Cheeta 1.

Det lilla Gambia på Nordafrikas västkust skär
in som en kil i mitten av grannlandet Senegal.
 
 
Radio Syds fortsättning
1 augusti 1962 - 11 september 2002
 
Den svenska "piratradiolagen" av 1962 finns i sin helhet och innebär i korthet detta:
1. Den som på öppna havet eller i luftrummet däröver använder radioanläggning för rundradiosändning straffas med dagsböter eller fängelse, därest sändningen kan medföra att radiomottagning i Sverige, Danmark, Finland eller Norge hindras eller störs.
2. För medverkan till brott straffas den som...
• genom tekniskt eller ekonomiskt bistånd bidrar till driften av radioanläggningen.
• utför transport till fartyget eller den plats varifrån sändningen äger rum.
• lämnar eller förmedlar uppdrag för sändningen.

 

Britt Wadner uppvaktas av en demonstration på Gustav Adolfs torg i Malmö.
De 7000 demonstrerande, mest ungdomar, och dryga tjugotalet polismän
och fem-sex hundar, hade fullt upp att göra. Demonstranterna hyllade sin
älskade Britt. När hon efter demonstrationen kom upp till Radio Syds loka-
ler hade entusiasterna gömt sig överallt i trappor och korridorer, bad om
autografer, skrek och hurrade. När Britt Wadner tittade ut genom fönstret
kunde hon känna sig som en drottning som ser ut över sina undersåtar.
Hela gården var fylld med entusiaster som skrek NEJ till piratradiolagen.
Cheeta ligger fast på grundet vid Vikhög efter en höststorm 1964


Britt Wadner bakom studiofönstret, och bakom henne skymtar en TV fram


Connie Enhörning fick som 20-åring hoppa in som ersättare på chefsposten
när hennes mor Britt satt av sin fängelsemånad på Hinseberg våren 12965.

Jag som driver den här webben heter Ingemar Lindqvist. Jag har sen mitten av 1970-talet arbetat ihärdigt med att rädda inspelningar, trycksaker, bilder m.m. från främst de skandinaviska offshoreradiostationerna, undan förgängelsen.
Året 2006 startade jag den här webben och erbjöd möjlighet för envar att fritt lyssna på min samling av radioinspelningar. Det var då möjligt att här klicka på länkar och höra radioinspelningar, de flesta med hög teknisk kvalitet. Jag har överhuvud taget höga kvalitetsanspråk, inte minst ifråga om ljudtekniken. Jag trodde att de möjligheter jag erbjöd med min webb skulle ge glädje till radioentusiaster. Men så blev jag kontaktad av två personer, en dansk kvinna, Pia Schultz, och en skånsk man, Göran Carlsson, som själva startat liknande webbar. De äger ingen upphovsrätt, men deras intressen är ändå¨att skaffa ekonomisk vinning ur sin verksamhet. Innan de kom till sådana idéer hade båda öst beröm över min webb, men med utsikterna till ekonomisk vinning blev läget annorlunda. De hotade med juridiska åtgärder mot mig ifråga om upphovsrätt om jag inte stängde min webb. Den danska kvinnan påstod till och med via en facebook-grupp att jag skulle ha STULIT ALLT MATERIAL till min webb.
De inspelningar jag har kommer från tusentals olika källor. Bland dessa finns t.ex. Radio Nords chef Jack Kotschack. I början på 1980-talet lånade jag alla de band han hade samlat i en koffert på vinden. Jag lämnade tillbaka samtliga band, och det har jag gjort i alla de fall där jag lånat band - såvida de inte uttryckt att de inte vill ha tillbaka banden, det förekommer. Men jag har aldrig stulit något, jag har varit mycket noga att inte förbruka några förtroenden. Den danska kvinnan fick ändå stå oemotsagd av de andra deltagarna i diskussionen.
Många skriver till mig och ber att få ut inspelningar, men jag står inte längre till tjänst.

På den här sidan gör vi avstamp från Radio Syds fortsatta utveckling efter den 1 augusti 1962. Om du vill läsa om förhistorien till Radio Syd hittar du detta genom att klicka

Den nya svenska piratradiolagen - precis som den danska - började gälla från och med den 1 augusti 1962. Men i den svenska lagtexten fanns ett litet tillägg som gjorde att lagen inte gällde i det fall en radiosändning inte var störande. Tillägget ses sist i punkt 1 här bredvid.
Detta gav möjligheten för Britt Wadner och hennes advokat Henning Sjöström att hävda att lagen inte alls gällde Radio Syd eftersom de sände på en frekvens som ingen annan radiosändare inom rimligt avstånd använde. Därmed fortsatte Radio Syd sina sändningar efter månadsskiftet juli-augusti 1962, när lagen trädde i kraft. Men detta blev en strid som Britt Wadner fick fortsätta med under några år, och som skulle ta mycket energi ur henne och Radio Syd.

Onsdagen den 19 december (1962) kom första smällen. Då dömdes Britt Wadner av rådhusrätten i Lund till 50 dagsböter för olaga innehav av radiosändare. Domen överklagades, men hovrätten fastställde domen den 9 maj 1963. Högsta domstolen avslog begäran om prövning.

Som agitator var Britt Wadner alltid mycket återhållen och försiktig i sitt sätt att uttrycka sig, trots allt hon blev utsatt för. Alltid ytterst vänlig, och kanske hon också skulle kunna kallas naiv. Bland hennes fans kom den civila olydnaden ofta till uttryck för att hjälpa Radio Syd, vilket för dem innebar en risk. I maj 1963 hemstä11de Riksåklagaren hos kmt om nytt åtal mot fru Wadner för att hon fortsatte sända. Man hemstä11de också om åtal mot henne för att hon drev Sydreklam AB, vars syfte var att främja piratradioverksamheten. Dessutom mot elva annonsörer och tre fiskare i Malmö. I civil olydnad hade de sistnämnda medverkat till transporter av förnödenhet och programband ut till Cheeta och för detta dömdes de till femton dagsböter à tio kronor. Men efter detta fortsatte de ändå sina transporter för Radio Syd. På samma sätt gjorde annonsörerna, som efter hovrättsdom i Malmö i maj 1963 ändå fortsatte med sina annonseringar.

I juni 1963 överlämnade Riksåklagaren stämningsansökan till Malmö rådhusrätt, och den 16 oktober stod Britt Wadner inför förhör där, tillsammans med elva av Radio Syds annonsörer och tre personer som varit behjälpligamed transporter till och från sändarfartyget. Vid rådhusrätten i Malmö gjorde hon anspråk på paragraftexten om störning och angav det faktum att Radio Syds sändare inte störde. När man inte kunde komma åt henne så dömdes istället de elva annonsörerna till böter för medverkan i förbjudna radiosändningar.

När det inte var juridiska bekymmer så bjöd själva sändningsförfarandet och problemen kring sändarfartyget på en hel del problem. Svåra isproblem i början av januari 1963 ledde till att Cheeta kom på drift, fastfrusen i isen, och hon drev omkring så i fem timmar innan manskapet ombord lyckades hugga loss från isen. Efter detta äventyr sökte sig Cheeta för egen maskin till nödhamn i Limhamn. Att hon befann sig i nödsituation fastställdes. Efter detta låg sändningarna nere i hela tre månader, varunder Radio Syd höll sin existens levande endast genom utgivning av en periodiskt utgiven 8-sidig annonstidning till samtliga hushåll i Malmö-området. Tidningens namn var "Radio Syd". Förutom annonser gav tidningen även presentation av Radio Syd , Club Radio Syd samt alla radiorösterna.

Skånska hovrätten fastställde den 12 mars 1964 Malmö rådhusrätts dom mot Britt på 100 dagsböter för olovligt innehav av radioan1äggning och drivande av rörelse vars ändamål är att främja radiosändning. Däremot underkändes åtalet mot de annonsörer i Radio Syd vilka överklagat rådhusrättes dom. Deras uppdrag för sändningen kan inte anses ha haft "betydande omfattning", ansåg hovrätten, och anslöt sig till de yrkanden som dessa angivit. Radioreklam för totalt 5000 kronor i Radio Syd är bara en liten del av en reklambudget på 1,5 miljoner, påpekades det.

Nyheter med beröring till Radio Syd låg väldigt nära hjärtat för skåningar i Radio Syds täckningsområde. En sorglig nyhet för Radio Syd följdes med stor sorg bland lyssnarna. Det här insåg man på tidningarna, att orden Radio Syd på löpsedeln var bra för lösnummerförsäljningen. För det mesta var nyheterna just sorgliga, och alla förstod vem det handlade om när tidningarna skrev om "PiratBritt" eller bara "Britt". Aftonbladet den 11 augusti 1964 skrev "Blommor till Piratbritt utanför domstolen" och samma datum skrev Kvällsposten "Fängelse yrkade åklagare för Britt". När domen föll den 24 augusti 1964 fylldes alla tidningarnas löpsedlar med nyheten. Aftonbladet: "PiratBritt i fängelse. Dömd idag, (Britt) säger till Aftonbladet 'Jag ger inte upp". Kvällsposten "Britt dömd", men tidningen blev inte nöjd med denna alltför korta text och tryckte raskt samma dag upp en ny och bättre löpsedel: "Gråtande Pirat-Britt 'Jag går i fängelse".


Club Radio Syd, med 10 000 betalande medlemmar, anordnade den 27 augusti 1964 en stor myllrande demonstration mot domen. Det var rätt sannolikt att demonstranterna såg statsminister Tage Erlander som Radio Syds värste sabotör den här dagen, och så här skrev Expressen : "10 000 demonstrerade för Radio-Britt. 'Ned med Tage". Så skrev alltså en tidning med liberal samhällssyn, men en tidning som hade sitt hjärta närmast s-partiet hade en helt annan beskrivning av samma demonstration. Arbetet: "Polischock mot piratanhängare vid Folkets park, Heckscher utbuad" och tidningen anger alltså att högerpartiets ledare Gunnar Heckscher hade blivit utbuad av piratradioanhängare.

När Tage Erlander efter sitt tråkiga besök i Malmö skulle återvända till Stockholm via flyg från Bulltofta passade Britt på att uppvakta honom med ett öppet brev. Enligt Kvällsposten var Tage denna morgon på riktigt dåligt humör efter ett för honom mycket misslyckat Malmöbesök med en ovanligt dålig uppslutning när han skulle hålla sitt tal. Det hade varit stora demonstrationer om en helt annan intressefråga än han önskade och på helt andra håll i staden än där han var. När själva orsaken för hans dåliga humör visade sig framför honom tog han irriterat och snäsigt emot brevet. I tidningen blev Britts kommentar: "Jag begär inte att Sveriges statsminister ska resa sig för mig men jag tycker han bör visa vanlig enkel vänlighet. Jag är djupt besviken". Tidningen hade dessutom en bild hur Britt vänligt böjer sig fram mot Tage. Kvällsposten skriver: "KvP var med när Erlander snäste Britt"

Britt dömdes alltså till en månads fängelse som hon fick avtjäna som fånge med numret 516 på kvinnofängelset Hinseberg från den 21 mars 1965. Under en ny rättegång i december 1965 dömdes Britt Wadner till ytterligare tre månaders fängelse. Men mer om detta senare.

Ett svårt läge uppstod när Cheeta i en höststorm den 17 september 1964 kom på drift från sin ankarplats och gick på grund utanför Vikhög strax norr om Malmö. Hon fick så småningom undsättning från en dansk bogserbåt som lyckades dra loss den då mycket sargade Cheeta och föra henne in till Malmö, men där hon efter en kort tid sjunker intill kajen med endast masten synlig ovanför vattenytan. Den gamla Cheeta bärgas under natten, men efter 6 år som sändarfartyg blev denna händelse det definitiva slutet för henne, och många trodde att händelsen därmed också skulle innebära slutet för Radio Syd.

Men räddningen blev det f.d. Radio Mercurs fartyg Cheeta II, som efter att Mercurs sändningar upphört två år tidigare fortfarande stod ledigt till försäljning, komplett med studioutrustning och en 7 kW Siemenssändare. Därmed blev det möjligt för Radio Syd att komma i luften igen, och nu med ännu kraftigare resurser genom den bättre utrustade Cheeta II.

Ombord på Cheeta II fanns mer komfortabla utrymmen än det fanns på gamla båten. Cheeta II hade också en större studio med kontrollrum, och dessutom det lilla kontrollrummet som bland annat kom till användning för att färdigställa och redigera program och reklam. Under de senare åren på Radio Syd gjordes de flesta program live, men man fick också en hel del band inspelade i land med enbart snack-övergångarna, som skulle kunna beskrivas som en tidig form av "voice-tracking". Med sådana band med endast talade övergångarna kunde man live vid utsändningen mixa in låt efter låt eftersom hela musikarkivet fanns på båten.

Den 10 augusti 1964 var Britt Wadner i rådhusrätten på Kalendegatan i Malmö. Det blev stor trängsel med åhörare och journalister. Henning Sjöström tog hjälp ur fabeln om vargen som anklagade lammet som drack vatten ur samma bäck:
Du grumlar vattnet för mig säger vargen varpå lammet svarar Hur kan jag göra det när jag står nedanför dig? Men vargen svarar bara: Det spelar ingen roll för jag äter upp dig i alla fall!
Med liknelsen ville advokat Sjöström illustrera hur harmlöst Britt och hennes Radio Syd var och hur oresonligt staten ändå värnade om det svenska radiomonopolet.

I Expressen dagen efter rättegången, den 11 augusti 1964, berättas att Britt Wadner står åtalad för femte gången. Före rättegången sade hon: - Jag är beredd att ta konsekvenserna - att gå i fängelse för Radio Syd. Jag skulle svika mina lyssnare och mina ideal om jag gav upp kampen för det som jag vet är rätt.
Juridiskt hade myndigheterna inte kunnat komma åt henne genom att lagen var formulerad som den var. Istället åtalades hon för själva innehavet av radiosändaren. Henning Sjöström:
Man vill stämpla henne som en brottsling för att hon äger ett instrument som hon inte avser bruka för brottslig verksamhet. Det strider mot förnuftet. Det är en paragraf - eller tolkning av den - som ur straffsrättlig synpunkt är omöjlig.

Den 12 augusti 1964, skrev Stockholmstidningen:
Byråchef Erik Winberg i riksåklagarämbetet yrkade på tisdagens huvudförhandling inför rådhusrätten i Malmö på fällande dom mot fru Britt Wadner i Lund, som driver radiosändaren Radio Syd på fartyget Cheeta ute i Öresund. I sin plädering framhöll byråchefen att fru Wadner medvetet anser sig kunna sätta sig över tidigare domar och yrkade på ovillkorligt frihetsstraff.

Domen avkunnades först till tre månaders fängelse, men överklagades till hovrätten, som i december 1964 sänkte domen till en månad med hänsyn till sändningarnas karaktär och innehåll, som de formulerade det, vilket innebar att de tog viss hänsyn till programmens harmlösa innehåll.

Wilhelm Moberg fångades av hennes öde och skrev ironiskt att "Det gudomliga svenska radiomonopolet trotsas av djävulens hantlangare Britt Wadner. För sitt upprepade brott emot den gudomliga världsordningen har hon åter släpats inför domstol och skall nu på nytt sättas i fängelse. Fru Britt Wadner är den stora återfallsförbryterskan, den obotfärdiga synderskan. Hon har begått synden emot den helige ande för vilken ingen förlåtelse finnes." Så skrev alltså Wilhelm Moberg, och han skickade sin artikel till Britt när den var publicerad "Med sympatihälsning från Wilhelm Moberg. Vad jag beundrar er!"

En Sifo-undersökning från 1964 visade att Radio Syd hade fler lyssnare i Skåne än Sveriges Radios tre kanaler sammanräknade. Bland övriga programmedarbetare på Radio Syd fanns hennes son Kalle som bland annat gjorde programmet LP-paraden, och dottern Connie, som med tiden skulle ta över ledarskapet för Radio Syd. En uppskattad personlighet var Oscar Bjerelius - "Oscar med c", som var Syds jazzexpert, Ragnar Landerholm som bland annat gjorde sig känd genom ”Veckans rysare”. Bengt Fahlström som startade sin programledarbana på Radio Syd med ”Midnattsgästen”. Teknikern Lennart "Rock-Chrichan" Christiansson (-2008) gjorde sig omtyckt med sina ljudkollage och artistintervjuer. Han började som anställd på Skånes Radio Mercur 1959, 18 år gammal och fanns med på stationen fram till januari 1966. Britts sambo och livskamrat Ingvar Hjulström medverkade också med bland annat programmet ”Nig och kuta runt” - Britt och han hade ursprungligen mötts när han ville annonsera över Radio Syd om sin resebyrå.


Mick Jagger lutar sig mot Britt och får en kindpuss när Bill Wyman, Brian
Jones (med Radio Syd-T-shirt) och Charlie Watts råkar titta åt annat håll.
 

Radio Syd hade stora framgångar med att locka till sig kända artisters medverkan. En av de största framgångarna var nog när Rolling Stones medverkade i direktsändning ute på Cheeta II söndagen den 27 juni 1965. Det var just det här året som Rolling Stones hade It's All Over Now, Around And Around, Tell Me, Little Red Rooster, och The Last Time högt upp på topplistorna. Fansen var hysteriska. För att kunna värja sig bodde Stonesmedlemmarna hemma hos Britt i hennes villa i Lund ett par nätter. De hade kommit till Cheeta II via båt från Vedbæk utanför Köpenhamn. Pressens representanter fick intervjua Stones ombord på Cheeta II, och senare på kvällen intervjuades gästerna i direktsändning i Radio Syds Söndagsporträttet. När det sedan blev dags för den planerade återfärden avstod Stones-medlemmarna från att återvända till Vedbæk därför att sjön var alltför orolig. Istället valde de att följa med passbåten till Limhamn. Men Radio Syds yngre lyssnare fick i programmet en liten hint om vart Stones var på väg. Därför blev det sådant kaos i Limhamn att gruppen istället för att gå iland tog möjligheten att via snabbgående motorbåt föras till en annan kajplats som Radio Syd förfogade över. Men många av fansen lyckades snabbt flytta sig dit, och en kapplöpning uppstod med målet att nå Britts 1800-talsvilla på Nygatan i det centrala Lund, men den blev snabbt omringad av vilda fans. Totalt bodde Stones-medlemmarna hos Britt i två nätter, och de var även ute på Öresund för ännu en direktsänd intervju i Radio Syds program på måndagen den 28 juni eftersom den första intervjun hade blivit lite virrig.



NST - Nordvästra Skånes Tidningar - Höganäs Tidning gav den här rapporten på sidan 12 den 9 mars 1965. De var troligen ensamma om att skriva något om denna utfärd för Cheeta II när hon kommit på drift, orsakat av isproblem. Den tillfälliga ankarplatsen norr om Ven är nära land och inte i någon av de två små plättar av internationellt vatten som fanns i Öresund söder om Ven och vid Saltholm. Med dagens 12-milsgräns finns inget "internationellt vatten" i sundet. Antennmasten har tillfälligt kortats för att få mindre vindfång, normal höjd var cirka 30 meter.

En annan företeelse som bidrog till att göra Radio Syd speciellt var när TV Syd startade och blev Sveriges första kommersiella TV-kanal. TV Syd blev dessutom först i hela världen med att sända TV från ett fartyg på detta vis, och det har sedan bara följts av ett enda exempel, även det mycket kortvarigt, när TV Odelia 1981 sände från Medelhavet utanför Israels kust vid Tel Aviv. Ett annat exempel var TV Noordzee som visserligen inte sände från fartyg men från en konstgjord ö, REM-Eiland 1964.

Förberedelserna innan sändningsstarten för TV Syd var omfattande och pågick under hela året 1965. Kostnaderna för inköp av TV-utrustning drog en kvarts miljon kronor, och ytterligare en miljon för köp av studiolokal i Lomma. Flytten från Kalendegatan i Malmö till den nya lokalen i Lomma tillkännagavs vid en presskonferens den 20 oktober 1965. Där berättade Britt att lokalerna skulle ge möjligheter för produktion av TV-program men att det även skulle byggas upp studior för filmproduktion och grammofonstudior. Marken på området gav möjligheter för ytterligare utökning med bokförlag, tidningsutgivning m.m. Samtidigt med att uppbyggnad av studio- och kontorslokaler pågick i industrihuset i Lomma pågick studiobyggnad ombord på Cheeta II för de nya TV-faciliteterna ombord med studio för direktsänd TV och bygge av den nya separata TV-masten. TV Syd genomförde de första provsändningarna under hösten 1965 med 5 kW på UHF-bandets kanal 41 - i en tid när de flesta TV-apparater saknade tillgång till UHF-band. Premiären kom kl 12 den 20 december 1965. Samma dag hade Britt fått sig tillkänna rådhusrättens dom där hon en andra gång dömdes till fängelsestraff, och den här gången till tre månaders fängelse. Hon fick vetskap om denna dom via en nyhetssändning från Sveriges Radio. Sändningarna från TV Syd inleddes med Britt själv i rutan, och trots smolket i bägaren efter rådhusdomen orkade hon vara TV-hallåa som hälsade tittarna välkomna och berättade lite om vad som kunde väntas av de närmaste dagarnas, julhelgens, sändningar. En kort film visade arbetet som gjorts för uppbyggnad av TV-studion, och därefter följde det allra första riktiga programmet: en TV-version av stationens Söndagspost med Britt själv som programledare och i samsändning med radion.

Julaftonsprogrammen visade Britt Wadner, dottern Connie och Henning Sjöström i programmet "Julönskningar" och i hallåinsatser i sändningarna, live från Cheeta II. Connie var bland annat programledare för program med popband som spelade live ombord i studion. Henning Sjöström läste ett kapitel per kväll ur sin då nyutkomna bok "Vägen från byn". Men detta var ändå inte mer än en parentes inför det olyckliga och oundvikliga slutet för Radio Syd som provinsradio i Skåne. Det omedelbara skälet var packisen som den 19 januari hotade sänka Cheeta II, och på morgonen den 20 januari övergavs - för alltid, skulle det visa sig - ankarplatsen strax norr om Saltholm och Britt Wadner och hennes manskap seglade norrut till Skälderviken där masterna sänktes för att underlätta en övervintring. Därifrån fortsatte färden sen till sydligare och inte fullt så frusna breddgrader via den holländska kusten.

Samma olyckliga natt den 19 januari när Cheeta II låg i nödsituation i packisen och riskerade att sjunka uppstod stora svårigheter för alla de piratsändarfartyg som då sände utanför Englands östliga kustregion. En svår storm drog fram och värst drabbades Radio Caroline med sändarfartyget MV Mi Amigo, det tidigare Radio Nord-fartyget Bon Jour, som slet sig från sin ankarplats och kom på drift och gick på grund vid Frinton-on-Sea. Efter dykningar kunde det konstateras att hon fått skrovet så skadat att det var nödvändigt att ta in fartyget för reparationer. Hon fördes till varvet i Holländska Zaandam där hon lades i torrdocka.

Seglatsen för Cheeta II fortsattes till Englands Essex-kust, där Cheeta II blev en räddning och man lyckades med den stora tekniska bedriften att med kort tidsspillan ordna för mellanvågssändning från Cheeta II som ju tidigare endast burit FM-sändning. Man fick lösa det med improviserade uppriggningar av antennkabel i den mast som fanns att tillgå, och sändningarna fick ske med reducerad effekt. Under månaderna februari fram till maj skedde alltså Radio Carolines sändningar från Cheeta II. Som nedanstående inspelning ger prov på, hördes sändningarna trots allt bra, och med bra mellanvågs-ljud :
Cheeta II sänder för Radio Caroline - en inspelning gjord morgonen den 10 april 1966. Radio Carolines Graham Webb och hans festglada kompisar firar Radio Carolines 2:a födelsedag. Sändningen har mottagits och spelats in den 10 april 1966 i Stockholm.

Äventyren med Radio Caroline avslutades för Cheeta II:s del i maj 1966, men fartyget förblev kvar i Frinton en tid. Under Radio Syds frånvaro från Öresund hade Olof Palme som ny kommunikationsminister uppenbarligen sett tillfället som särskilt viktigt och lägligt att skärpa den svenska lagtexten för att därigenom en gång för alla släcka Radio Syds möjligheter att återkomma med fortsatta sändningar.

Under året 1966 förekommer ännu Radio Syd i tidningsrubriker, trots att både Britt och Cheeta II då befann sig i helt andra farvatten än de svenska. Rubrikerna handlar enbart om hennes överklaganden av domen om tre månaders fängelse. Ännu i augusti 1966 skriver SDS "Fru Wadner redo gå inför rätta, ämnar inte begära nåd". Britt Wadner och hennes advokat Henning Sjöström hade då under några år fört en lång och tröttande kamp där Britt hela fem gånger hade ställts inför domstol för brott mot radiolagen. Britt Wadner hade gjort det naiva initiativet att genom ett direkt möte med Olof Palme försöka få dispens för fortsatta sändningar. Hans svar var att han var "förhindrad av internationella bestämmelser" och han gav det kyliga beskedet "Man måste ju följa spelreglerna". I själva verket var det han själv som målmedvetet arbetat för att skärpa radiolagen just för att stoppa Radio Syd. Genom Olof Palmes utformning i 1966 års radiolag försvannn den lucka i lagen som tidigare varit den enda juridiska räddningen för Radio Syds fortsatta sändningar. Lagen möjliggjorde även för myndigheterna att vid överträdelse beslagta hus och hem och andra ägodelar. Denna nya lag tillkom under Radio Syds frånvaro i Öresund, och sändningen den 19 januari 1966 kom därför att bli den sista som Skånes provinsradio, fast avsikten då bara var ett tillfälligt uppehåll.

Nere i Frinton kom Cheeta II på drift varvid behov av bogsering senare ledde till bråk om ersättningen. Fartyget bordades av de engelska tullmyndigheterna och det framgick att ägarfrågan inte helt kunde säkerställas. Ett tag var det tal om att fartyget skulle säljas exekutivt. Men med start den 8 november 1966 bar det trots allt iväg söderut till La Coruña i norra Spanien och sen via hamnstaden Safi, Marocko, vidare till Teneriffa på Kanarieöarna som nåddes den 24 november 1967. Utsikter att där anlägga någon form av turistradio undersöktes men resan gick redan den 3 december vidare till Las Palmas på Kanarieöarna, där hon sen låg kvar i nästan ett år. I november 1968 var målet för resan lite säkrare, till Bathurst, nuvarande Banjul i Gambia på Afrikas västkust.

Gambia hade då just bildat självständig republik, för övrigt Afrikas allra minsta stat, efter att sedan 1843 varit brittisk kronkoloni. Britt hade direkt med Gambias nye president lyckats få licens för att sända turistradio och som nationell radiostation för de fastboende. Sändningarna skedde med 2500 watt och på en mellanvågs-frekvens tilldelad av Internationella Teleunionen. Huvudspråket i landet är engelska :
"With the sound of music, this is your all day and every day music station. On 309 metres and 908 kilocycles, this is Radio Syd broadcasting from Bathurst the Gambia"
.
Så lät det när sändningarna gick igång på morgnarna vid kl 06. Sändningarna pågick sedan till klockan två på natten, sju dagar i veckan året om. Ett av de mest populära programmen hette "Be my guest" - det var fängelsechefen som var programledare - en stor förändring för Britt när hon jämförde Gambia och Hinseberg. Under dagen gick även ett turistprogram på svenska men man hade också sändningar på tre inhemska språk, woloff, madinka och fula - förutom engelska. I avtalet ingick att de hade tre timmars samsändning med Radio Gambia varje dag. Radion hade stor betydelse för befolkningen, vars majoritet var analfabeter och alltså inte kunde tillgodogöra sig dagstidningar, och det fanns därför inga dagstidningar i Gambia då.


Vraket efter Cheeta II på en sandbank i Gambiaflodens mynning utanför Gambias huvudstad Banjul

Äntligen fick Radio Syd sända från land, och därmed var den långa resan för Cheeta II slut. Under några år fick hon tjänstgöra som ett flytande diskotek och restaurang för turister innan hon under ett tropiskt oväder slet sig loss och gick på grund på en sandbank, och där slutligen lade sig till ro. Britt Wadner byggde även ett populärt hotell, Wadner Beach Hotel och överlät ansvaret för radiostationen till sin dotter Connie, som även hade funnits med under åren i Öresund. Men slutligen den 11 september (!) 2002 inträffade det att den 83 meter höga antennmasten rasade. Därmed upphörde sändningarna definitivt och har inte återuppstått. För oss i Sverige kan kanske tiden nere i Gambia misstros som en parentes i Radio Syds historia, men det blev faktiskt så mycket som 30 års verksamhet i Gambia jämfört med 8 år i Öresund.

Summering efter Radio Syd
När det gäller programminnehåll o kreativitet var denna möjligen större så länge NES hade ledningen och företaget hette Skånes Radio Mercur. Radio Syd under Britt Wadner blev ett familjeföretag där programledarskapet dominerades av Britt och sonen Kalle och dottern Connie men med undantag från dottern Marie, som tidigt valde annan karriär utanför familjeföretaget. Även Britts sambo - eller om han valde att få vara bara särbo - ingick i familjeföretaget och i och med det blev han med självklarhet också programledare. Britt kom till denna verksamhet utan någon tidigare erfarenhet, och trots alla hennes program under åren förblev hon amatöristisk och hade inte någon god förmåga att hitta ett professionellt gäng medarbetare att omge sig med. Bättre sådan förmåga hade NES, och det var nog till stor hjälp för honom att hitta andra talanger genom att han själv hade en bra talang som radiopersonlighet. Radio Syd under Britt Wadner hade inte högre ambitioner än att bli "Er önskeradio" där man i timmar läste upp namn på lyssnare och deras önskeskivor. Trots detta hade Radio Syd lokalt inom täckningsområdet i vissa lyssnarmätningar fler lyssnare än SR:s alla kanaler tillsammans. Av någon anledning uppstod ändå en personlig storm av känslor för henne bland lyssnarna. Från Radio Syds sista år finns det dock tidningsinsändare som låter oss ana en viss leda vid programmen bland lyssnare. De flesta av bristerna kan skyllas på att så mycket energi, både personlig och ekonomisk, gick åt till alla juridiska strider. Det var ständiga hot om nya rättegångar och skärpning av lagstiftningen. Det var ständig brist på pengar i företaget, delvis beroende på ständigt höga kostnader för advokater, men också av den dominerande belastning på ekonomin det innebar att hålla sig med sändarfartyg med sjöpersonal, transporter och drivmedel för detta. Samtidigt var det omöjligt att få något bra inflöde i ekonomin eftersom stationens ständigt påstådda olaglighet säkert gav köpmotstånd hos större reklamkunder som i ett annat läge hade kunnat ge ekonomisk styrka till företaget. Det var en mirakulös bragd av Britt att orka hålla Radio Syd flytande, och då främst i ekonomiskt avseende.

Det kanske allra märkligaste äventyret kring Radio Syd var det som skedde när man trots en mycket svag ekonomi satsar på TV-sändningar som drog gigantiska investeringskostnader. I Lomma köptes en stor fabrikslokal för att bygga ett inspelningscentrum, och ombord på sändarfartyget byggdes TV-studio och TV-sändare. Det här inträffade samtidigt som man tidigare haft en målsättning att gardera sig genom att ha så mycket direktsänt från båten, för den händelse att lagstiftningen skulle sätta in hinder mot det tidigare förfarandet att spela in program i studion i Malmö. Att sätta igång med TV-sändningar samtidigt som staten alltmer arbetade för skärpning av lagstiftningen skulle ha kunnat upplevas som en provokation och ge mera bränsle åt motståndarna att stoppa stationen innan verksamheten utökades. TV-sändningarna blev en realitet, men trots de stora kostnaderna räckte det bara för en episod på mindre än ett par veckor kring juletid 1965. Sändningarna skedde dessutom på UHF-bandet som i dåvarande läget fattades i de flesta TV-apparater.


I augusti 1982 när Britt skulle göra "Sommar"
på SR fick jag tillfälle att träffa henne på hotell- rummet. Vid tillfället tog jag denna blixtbild. Utanför bild fanns även Ingvar Hjulström.

 

Britt Wadner lämnade jordelivet i Båstad 1987, 72 år gammal. Hon var född i Linköping 1915, den 16 januari, som äldst i en syskonskara om 5 systrar. Fadern, Martin Wadner, var överste, och modern, Tyra, var grundaren av Sveriges Lottakårer. Som ettåring lämnade Britt Linköping, faderns militära kommenderingsorter var orsaken, och Britt växte upp i Stockholm. Britt startade sin yrkesbana på Postgirot i Stockholm när hon var 17, mern hon hade teaterdrömmar och tog extrajobb som fotomodell och mannekäng, bland annat på MEA och NK, för att finansiera sina studier vid Julia Håkanssons teaterskola. Hon fick också göra en del roller, både mot Sigge Fürst och Anders de Wahl, och hon engagerades 1935 av Max Hansen i hans uppsättning på Oscars. Som nittonåring korades hon till Idealflickan, som arrangerades av tidningen Filmjournalen efter en landsomfattande miss-tävling. Mot slutet av 1936 blev hon anställd hos Kinocentralens reklamfilmer och året därpå ingick hon äktenskap med dess VD Thure Alfe. Paret begåvades med dottern Marie, och senare sonen Karl-Gustav. I augusti 1943 begärde Britt skilsmässa och gifte sig ett år senare med direktören och ryttmästaren Tage Enhörning, och tillsammans köpte paret 1945 huset Jägersborg i Båstad som sedermera omvandlades till kaffeservering och vidare till hotell och restaurang. I oktober samma år föddes dottern Constance (Connie). Sex år senare skilde sig Britt igen och förblir ogift till 1957, då hon ingick sitt tredje äktenskap, den gången med en plåtslagare, Folke Pettersson, men äktenskapet upplöstes redan året därpå. Hon slog sig ner i Lund 1958, och upplevde därifrån framväxten av Radio Mercur och hon drogs med i detta skeende. Vad som trots allt kom att betyda mest i Britts liv - förutom hennes barn, var när hon mötte Ingvar Hjulström, som hon visserligen aldrig gifte sig med, men som för resten av hennes liv blev hennes stora kärlek. Ingvar Hjulström själv avled 1990 och vilar bredvid Britt i samma grav.


Rester från den barackbyggnad som hade varit Radio Syds forna sändar- och studiolokaler stod kvar i remsan mellan Banjul Serrekunda Highway och havslinjen, och fanns där fram till januari 2020 då en brand fick allt att bli till förkolnade rester. Stationsbyggnaden hade efter att sändningarna upphört efter mastraset 2002 fungerat som Guesthouse Radio Syd (finns markerat med detta namn på Google Maps) och samtidigt var den bostad för Connie och Benny. Denna byggnad fanns belägen väster om det strandområde som ännu heter Wadner Beach, och också finns markerad så på Google Maps-kartan. Dessa två platser finns utmed en promenadväg längs stranden från Banjul. Hotellet, Wadner Beach Hotel såldes av Britt 1981 till en man med namnet Basiru Jawara, som senare sålde detta vidare, och namnbyte skedde till Laguna Beach Hotel. Men det har sagts att 2018 var det mycket förfallet och inte i funktion längre.

I Sverige fick hon fängelse men i Gambia möttes hon av jubel. Här ses hon med de många frivilliga som hjälpte henne bygga Wadner Beach Hotel.

Upphovsrättsliga regler för innehållet på denna webb: Du får mycket gärna använda och kopiera innehåll för personligt icke-kommersiellt bruk.
Å andra sidan är det strängeligen förbjudet att använda något av materialet för att sälja helt eller delvis på något sätt. radioarkiv@gmail.com