SVENSKA RADIOARKIVET
- Förhistorien - - - Radio Nord 1961- - -Radio Nord 1962- - -Topp 20- - -De tio -   - -Veckans Topptips - - -Metronomenytt - - -Programtablåer -  
- De jobbade på Radio Nord- - - Radio Nord-filmer - - -Stormoväder- - -Radio Nord i Linköping- - -Radio Nord Revival - - -Diskussionsforum -    
 
Välkommen ombord - som den direktsända eftermiddagssändningen lät våren 1962. Ingemar Lindqvist.
Tidningsnoteringar och
ljudinspelningar 1962:
Zepia innebär att det är ett pressklipp
Gult är ljudinspelning i studiooriginal
Grönt är ljudinspelning via mellanvåg
Expressen 4 januari - Radio Nord underhandlar om att direktsända Ingomatchen. - Det är tänkbart att Radio Nord direktrefererar boxningsmatchen mellan Ingemar Johansson och britten Joe Bygraves. Matchen är utsatt att äga rum i mässhallen i Göteborg den 2 februari. 
Expressen 12 januari - Radio Nord visste inget om "vinnare". Några okända personer har sedan en tid missvisande ringt upp privata telefonabonnenter i Stockholm och meddelat att de är från Radio Nord och att den uppringde har vunnit en Köpenhamnsresa eller en transistor...
Topp 20 onsdag 24 januari 1962
Larsan Sörenson - ej komplett, dåligt ljud 31 min. Sponsor: Landerö.
Inspelning från konferens i Folkets Hus, Stockholm tisdagen den 30 januari 1962. Tema: Radioreklam. Reklambranschen, Radio Nord och även Radio Syd fanns bland arrangörerna. Se även nedanstående ur Expressen nästa dag. 1'30
De Tio, söndag 4 februari 1962
Gert Landin har från och med denna söndag övertagit detta program som tidigare skötts av Kaj Karlholm. Sponsor: Westinghouse. Ej komplett; vissa låtar fattas.
Stockholms-Tidningen 9 februari - En omfattande nedskärning av Radio Nords personal är förestående. Den är sådan att man inte kan tyda det som annat än en väsentlig minskning av stationens aktivitet. Inskränkningarna har gjorts på order av de amerikanska finansiärerna. Två av skivpratarna, Kaj Karlholm och Lennart Atterling, slutar om ett par veckor. Karlholm har ensam skött inslaget "Siesta" och i samarbete m Atterling Melodiposten. Atterling har fungerat som programchef. Han efterträds av sin chef Jack Kotschack. Kvar som skivpratare blir bara Gert Landin och Larsan Sörenson. Det uppges att teknikerna på Bon Jour själva ska prata om de skivor de spelar. Kontorspersonalen har också skurits ned.
Expressen 9 februari - Radio Nord byter hallåare och ökar direktsändningen - "De som inte kan finna sig i att från sändarfartyget Bon Jour jobba för Radio Nord har inget i företaget att göra. Detta, och det faktum att jag måste ha nya friska röster i etern är bakgrunden till det ovederhäftiga pratet om att Radio Nord skulle inskränka sin verksamhet". Så säger piratradiochefen Jack Kotschack till Expressen med anledning av pressuppgifter som berättar om personalavgång och inskränkning i Radio Nords verksamhet. "Det är riktigt att en del folk slutar och slutat hos mig, fortsätter dir Kotschack. Det rör sig främst om hallåmännen Kaj Karlholm, Lennart Atterling och Sten Hedman [Sten slutade redan i december]. Men två nya röster är redan anställda, och ännu en kommer.
Radio Nord den 9 februari 1962
Kjell Bergströms referat från boxningsmatchen mellan Ingemar Johansson / Joe Bygraves. Matchen ägde rum i Göteborg, och detta är ett efter-matchen-referat gjort i Radio Nords studior i Stockholm och blev alltså sänt dagen efter matchen.
Takt och ton i mikrofon sön 11 feb 1962
Kaj Häger klockan 9 på söndagmorgonen innan De Tio ska gå igång.
Handelsnytt Hans Palmkvist rapporterar.
Rendez Vous onsdag 14 februari 1962
Gunnar Heilborn, som annars jobbade som ljudtekniker på Radio Nord.

Expressen 14 februari - Kerstin Bernadotte skivpratare - Kerstin Bernadotte lär enligt vad Expressen erfar vara identisk med den toppjournalissa som Radio Nordchefen Jack Kotschack lockat med en tid. Kerstin Bernadotte, f n i utlandet blir i så fall vår första furstliga skivpratare

Expressen 14 februari - Skoglund förhandlar inte med Radio Nord - Chefen för Radio Nord dir Jack Kotschack vill förhandla med regeringen för att göra piratradion legal. Men kommunikationsminister Gösta Skoglund sätter upp kalla handen : inga förhandlingar blir av.
Expressen 16 februari - Radio Nord-referat av Ingo-matchen tillverkat på Stockholmsredak-tionen - Ingemar Johanssons Edwin Ahlqvist förbereder åtgärder mot Radio Nord som i lördags sände ett "referat" från fredagens boxningsgala mot Bygraves. "Referatet" var skickligt gjort, med inlagt publiksorl vid spännande inslag. Radio Nords chef Jack Kotschack till Expressen :
-Vi spelade in programmet här i Stockholm dagen efter matchen. Vi följde tidningarnas referat men hade även en man utsänd till Göteborg som från ringside följde matchen. Jag tycker det hela är skickligt gjort. Det är skojigt med sådana här referat, de ger stämning av direktupplevelse o vår lyssnarpublik gillar det.
Expressen 18 februari - Klarade stormen - Nej, det har inte hänt Radio Nords sändarfartyg något. Denna gång red Bon Jour ut stormen utan nämnvärda skavanker. Sändningsavbrottet i natt var naturligt.
Expressen 19 februari - Hård kamp mellan topplåtarna i Radio Nords schlagertävling - "Vinden talar om" vann Radio Nords schlager-tävling. Den fick 2600 röster av sammanlagt c:a 6000. Resultat:
1) "Vinden talar om" av Mats Berthold. Insjungen av Ann-Louse Hansson
2) "Det var min lycka" av Håkan Elmqvist. Insjungen av Lill-Babs Svensson.
3) "Hit men inte längre" av Bobby Ericson och Bo Eneby. Insjungen av Towa Carson.
Topp 20 onsdag 21 februari 1962
Larsan Sörenson - komplett, 1tim 17min. Landerö Radio & TV
Blandat utbud i slutet av februari 1962
Den här inspelningen bjuder mest på direktsänt från Bon Jour från tiden när stationen just skulle fylla ett år. Inspelningen huggs av med hjälp av pausknapp då och då, och så hörs ett helt annat program än föregående. Röster som hörs är Lars Nestius, Lars Branje, Kaj Häger i livesändning och Gert Landin / Larsan Sörenson i inspelade program.
Topp 20 onsdag 28 februari 1962
Larsan Sörenson - ej komplett, endast snabbgenomgången, 18 min. Sponsor; Östermalms Radio - "Den Glada Butiken" på Linnégatan i Stockholm.
Expressen 2 mars - Sveriges Radio på reportage - hamnade hos Radio Nord - Sveriges Radio spelade på fredagsmiddagen in ett program i Radio Nords lokaler på Drottninggatan 79 i Stockholm. Det var Bosse Billtén och teknikern Staffan Forsell som gjorde ett program kring "Operation Dagsverke".
Låten från båten, fredag 2 mars 1962
Larsan Sörensson. Ej komplett.
Expressen 2 mars - Radio Nord på nytt störd av pirat. Telegrafstyrelsen tvekar att ingripa - Idag på morgonen störde återigen en spöksändare Radio Nords utsändningar.
-Nu får det vara nog, säger dir Jack Kotschack. Nu har jag anmält förhållandet till televerkets radiobyrå. Enligt svensk lagstiftning får en störningssändare utan licens inte arbeta under fredstid.
DN 2 mars - Piratsändare stör Radio Nord - Radio Nord har fått uppvaktning av en piratsändare de senaste fyra dygnen. Under fredagen kommer Radio Nord hos telestyrelsen begära hjälp med att hitta störningssändaren. Enligt de internationella radiobestämmelserna kan de inte avslå Radio Nords begäran.
Stjärnor i Etern lördag 3 mars 1962
Kaj Häger. Artister: Pat Boone; Towa Carson; Bobby Vee; Ernie Wilkins orkester.
Expressen 5 mars - Radio Nord: Spöksändaren tyst nu - Spöksändaren som en vecka stört Radio Nords sändningar varje morgon och kväll hördes inte igår. Spöksändaren har kunnat avlyssnas som en ganska hög summerton mitt i Radio Nord-skvalet, timme efter timme. I fredags anmälde dir Kotschack saken till telestyreklsen.
DN 7 mars - Östtyskland kan ha stört Radio Nord - Någon obehörig lokal radiosändning har inte konstaterats, framhåller telestyrelsens radiobyrå i sitt svar till Radio Nords framställning om en lokalisering av den senaste tidens störningar på den frekvens stationen använder.
Topp 20 onsdag 7 mars 1962
Larsan Sörenson. Komplett, 1 timme 31 min. K.A. Norén.

Biljett till Radio Nords 1-årsfest i Kungshallen.
Aftonbladet 13 mars - Radio Nord bort ur etern i vår - Radio Nords och Radio Mercurs dagar är nu räknade Genom en gemensam aktion av de nordiska länderna förbjuds...
Expressen 14 mars - Radio Nords östersjödans på etervågorna skall stoppas genom en samlad nordisk aktion som också riktas mot Radio Mercur.
Expressen 14 mars - Kriminellt - Ett upprörande lagförslag är den samnordiska aktion som läggs fram inför Nordiska rådet vid dess föreståernde möte i Helsingfors.
Bli min gäst tisdag 20 mars 1962
Gunnar Heilborn
Expressen 20 mars - Radio Nord & Co - Tanken på kriminalisering av allt som har med piratradiosändarna att göra har mött motstånd på Nordiska rådets möte i Helsingfors. De två svenska liberala rådsmedlemmarna fru Ingrid Gärde Widemar och hr Hugo Oswald samt den danske högermannen Poul Møller har yrkat avslag på regeringsrepresentanternas förslag.

Linköpingshalvtimmen
Programserie med Roye Westerlind som producent och programledare. Sändes under våren 1962.

Expressen 20 mars - Hårt i Nordiska rådet idag - Vi tycker Radio Nord och Radio Mercur skall få gå iland, släpp lös radioreklamen! Så säger en rad delegater inför dagens samman-drabbning om piratstationernas framtid. Det är alldeles tydligt att tanken att skärpa kriget mot radiosändarna har väckt ett för Nordiska rådets lugna förhållanden ovanligt energiskt motstånd... 
Topp 20 onsdag 21 mars 1962
Larsan Sörenson. Ej komplett, 46 min. Sponsor: Parfymeri Asta.
Expressen 22 mars - 48 mot Radio Nord, 7 för - Trots energiskt motstånd från Ingrid Gärde-Widemar (fp) från Sverige och den danske konservative folketingsmannen Poul Möller, följde Rådet emellertid med förkrossande majoritet den respektablare linjen och gav sin välsignelse till att regeringarna vidtar åtgärder för att åstadkomma ett förbud för piratradio. Röstsiffrorna blev 48 för ett förbud, 7 emot och 5 blanka.
Nattkajutan, okänt datum 1962
En programserie med filmskådespelerskan Elsa Prawitz.
några programtrailers från 1962
Topp 20 m.m.
Expressen 23 mars - Radio Nord kan tystas redan i maj - Väntar Skoglund till efter valet?
Expressen 25 mars - Bannlysta sändarna inleder samarbete- Det första mötet mellan de tre kommersiella radiocheferna i Norden blev mest ett kontaktmöte. Den centrala frågan om vad de skall göra om och när en kriminalisering av deras verksamhet blir lag i hela Norden bordlades.
Aftonbladet 28 mars - Laddad stordebatt i riksdagen om piratsändarna - Idag avgörs Radio Nords öde. Kvällsstrid väntas mellan regeringen - Ohlin.
Veckans toppannons söndag 1 april 1962
Larsan Sörenson med tävlingsprogram om Radio Nord-reklam.
Topp 20 onsdag 4 april 1962
Larsan Sörenson och Anita Byström. Ej komplett, 16 min. Sponsor: Safari.
Sveriges Radio P1 den 4 april 1962
Herbert Söderström redogör i Dagens Eko om den väntade piratradiolagen.
Makabert misstag, okänt datum 1962
radiothriller av och med Kaj Häger.
Expressen 5 april - Hur skulle ni rösta om Radio Nord om ni vore riksdagsman? - Expressen frågade 12 personer på gatan vad de ansåg om lagförslaget. Ingen enda av de 12 kunde tänka sig att rösta för förslaget.

Expressen 18 april -62. 200 000 röstsedlar
skickades in och 99% hade en ring vid "nej".
Expressen (okänt datum) april - Skoglund stoppar Radio Nord i maj - Det betyder att lagförslaget om ett par veckor kan ligga på riksdagens bord.
Expressen ledare 23 april - Rungande svar på Expressens radiofråga - Nej till monopol, ja till friheten - Ett för monopolivrarna förkrossande utslag har Expressens radiofråga fått....
Expressen 23 april - Folkets röst: N-E-J till monopolradio i landet - Det blev ett rungande nej till radiomonopol. Den omröstning som Expressen har anordnat...
Expressen 24 april - Bannlysta Radiopiraterna möts idag - Nordens tre "piratradio"-chefer skall idag träffas i Köpenhamn för att dryfta sin situation.
Från Annandag påsk 1962, måndag den 23 april, finns inspelningar som nästan kontinuerligt täcker hela dagens sändningar. På slutet i form av studiooriginal av Gert Landins TFM men i övrigt lite knastrigt sprakiga mellanvågsinspelningar
del 1, kl. 09.00 - 10.14. Chris Wahlström med husmorsprogrammet "A la Carte, a la Chris". 1tim13min.
del 2, kl. 10.14 - 12.09. fortsättning på "A la Carte, a la Chris". Efter 11-nyheterna med Jörgen Einestad startar Melodispegeln med Gert Landin.
  1tim53min.
del 3, kl. 12.19 - 13.38. Gert Landin fortsätter Melodispegeln till kl 13. Jörgen Einestad inleder då sitt Välkommen Ombord men är i programmets första timme anmärkningsvärt återhållsam med att yttra något. 1tim19min.
del 4, kl. 14.27 - 15.30. Jörgen Einestad fortsätter Välkommen Ombord men hörs i denna timme mer aktivt och ger direkta sportresultat från olika arenor. Inspelningen innehåller tidvis kraftiga telegrafistörningar och i några fall är delar i inspelningen borttappade med "jump-cuts". Lägg märke till att textlösa KLIF-jinglar förekommer i sändningen. Larsan Sörensson startar efter 15-nyheterna, 37 minuter in i inspelningen, Låten från båten. 1tim4min.
del 5, kl. 1700 - 1725 Toner för miljoner i studioinspelning med Gert Landin. 25min.
Tonårsgrabbar besöker Radio Nord på Kammakargatan i april 1962. Med en bärbar bandspelare intervjuar de Larsan Sörenson och Gert Landin. Spelar in hur det låter i kontrollrummet när Gert självkör. De följer sen med passbåten ut till Bon Jour och intervjuar en av teknikerna där.
Topp 20 onsdag 25 april 1962
Larsan Sörenson och Monica Hylinge. Ej komplett, 45 min. Guld-Fynd.
Topp 20 onsdag 25 april 1962
Larsan Sörenson och Monica Hylinge. Samma som ovanstående men studioorg. Komplett 1tim 18min. Guld-Fynd.
Stockholmstidningen 29 april
karikatyrteckning
Vecko-Journalen 4 maj Radiopiraten - Tvingas piratskeppet Bon Jour stryka flagg om några veckor? Eller kommer det att fortsätta sin skvalkanonad mot svenska lyssnare? Läget är mycket ovisst.
Förmiddag, söndag 6 maj 1962
Sten Hedmans Petter och Frida´ följt av 10-nyheterna med Hans Palmquist. Och sedan:
De Tio med Gert Landin,
som bland annat intervjuar och gratulerar Lena Conradsson för förstaplaceringen av "Tina och Marina". Sen återkommer Hasse och uppdaterar oss med 11-nyheterna.
Topp 20 onsdag 9 maj 1962
Larsan Sörenson och Anita Byström - 65 min. "Club Nord" instiftas. Konstant knasterstörning.
Topp 20 onsdag 13 maj 1962 Larsan Sörenson och Anita Byström - 69 min. Scan American Products sponsrar, och produkterna Sunshave och Tanorama presenteras.
SE 17 maj - ..och här sitter radiochefen som inte längre har någon radio - Radiopiraterna Jack Kotschack och Britt Wadner sitter på riksdagsläktaren och lyssnar på det oundvikliga slutet: piratradiolagen på väg att röstas igenom.
Aftonbladet 28 maj - Idag faller domen: slut för Radio Nord - Idag fäller riksdagen dödsdomen över Radio Nord.
Expressen 28 maj - Bon Jour har alltid varit i blåsväder. Hade trög start - Lars Widding skriver en utmärkt sammanfattning av Radio Nords historia. Läs den!

Sveriges Radio 28 maj 1962
Ingemar Odlander rapporterar i Dagens Eko under pågående riksdagsdebatt i piratradiofrågan.
Topp 20 onsdag 30 maj 1962
Larsan Sörenson och Anita Byström - 37 min. Sponsorer: Huddinge Radio & TV och S:t Eriks Radio & TV. Sammanredigerad av två olika inspelningar varav tvåan är tagen med mik framför radiohögtalare.
Aftonbladets Börje Heed 31 maj - Vart tar Radio Nords röster vägen? - Fyra har redan nya jobb - en "pirat" till Sveriges Radio!
Kvällssändning fre 1 juni 1962
Lasse Karlsson direkt från Bon Jour - 66 min.
Melodiposten lördagen den 2 juni 1962
Lars Grünberger med sitt och lyssnarnas önskeprogram. 3 timmar 7 minuter.
De Tio, söndag 3 juni 1962
Gert Landin och Lars Grünberger talar mellan skivorna om rökavvänjning. Sponsor: Tobalin.

Här är en flera timmar lång inspelning som gjordes den 11 juni 1962, som dessutom var annandag pingst och alltså en måndag. Inspelningen är uppdelad i tre delar enligt nedan:
Gert Landin - Melodispegeln och sedan Kaj Häger - Välkommen Ombord
kl 12.40 - 13.26.
Kaj Häger - Välkommen Ombord
kl 13.26 - 14.13
Välkommen Ombord / Låten från båten
kl 14.13 - 15.54. 25 minuter in i inspelningen en nyhetssändning, och därefter följer Låten från båten med Larsan Sörenson

Arbetet 12 juni - Profilen, Friskusen Jack Kotschack tar förmodligen uppståndelsen med ro. Han är van att stå pall i kulregnet. Det gjorde han i bokstavlig bemärkelse när han stred för president och fosterland i finska vinterkriget. Minne från de krigiska bedrifterna är bl.a. ett präktigt ärr, som han med stolthet demonstrerar för alla intresserade.
Topp 20 den 13 juni 1962 Larsan Sörenson och Anita Byström, sponsor Sunshave / Tanorama. Ej komplett, nerkortade låtar. 31 min.

Radio Nord den 13 juni 1962 En inspelning med nedkortad musik ("scopad"). Den inleds med Nordmorgon (Jörgen Einestad) - À la carte à la Chris (Chris Wahlström) - Melodispegeln (Gunnar Heilborn)

De Tio söndag 17 juni 1962
Gert Landin. Ej komplett 34min. Parfymeri Asta.

4 timmar lång inspelning som sannolikt är från Radio Nords sista vecka. Tyvärr med skralt ljud. De första två timmarna består av:
Gert Landin, Låten från båten
Efter sidbyte av 7"-rullen fortsätter:
Kaj Häger i Välkommen ombord

Bli min gäst torsdag 21 juni 1962
Gunnar Heilborn.
Veckans topptips torsdag 22 juni 1962
Gert Landin. Kandidater till Topp 20-listan spelades upp, kombinerat med tips-tävling. Detta blev det sista -och tyvärr enda bevarade- programmet i en lång serie.

Peter Kropenins program sön 24 juni 1962
Detta program föregick Larsan Sörensons De tio samma söndag förmiddag (se nedan). Nedanstående inspelning inleds med Peter Kropenins avannons och även en hälsning till Peter från Bon Jourhavande teknikern.

De Tio, söndag 24 juni 1962
Larsan Sörenson. Komplett 49min. Sunshave / Tanorama
(sista) Låten från båten sön 24 juni 1962
Larsan Sörenson. Ej komplett, hela sändningen gick från kl. 15-18 men här finns bara sista delen.
Topparnas topp, söndag 24 juni 1962
Larsan Sörenson klockan 19.30 ger en sammanställning av de populäraste låtarna från alla Topp 20.
A la carte a la Chris, onsdag 27 juni 1962
Chris Wahlström i direktsändning från Bon Jour. Det har omvittnats att hon mådde rackarns tjyvis av sjösjuka, men hon låter som om hon trivs.
Topp 20 (sista) onsdag 27 juni 1962
Larsan Sörenson och Anita Byström. Breck hårvårdsserie.
Melodispegeln + Välkommen ombord fre 29 juni 1962
Gunnar Heilborn avannonserar Melodispegeln med att det var det sista. Kaj Hägers nyhetsläsning och sedan övergår Kaj i att sända Välkommen ombord.
Toner för miljoner fre 29 juni 1962
Larsan Sörenson. Endast 6 minuter av slutet på programmet.

Metronome-nytt fredag 29 juni 1962
Sista i denna sponsrade serie. Pelle Nyström o Anders Burman, Metronome.

Toner för miljoner + Metronome-nytt fredag 29 juni 1962 - alternativ inspelning till de två ovanstående. Här framgår att Metronomenytt följde direkt på Toner för miljoner vid sändning. Mer komplett, men sämre ljud här.
Slutet, lördag 30 juni 1962:
Manus till sista Melodiposten med Lars Grünberger (programmet kan avlyssnas här nedanför)
kl 13.30 30 juni 1962
INNEHÅLL: 23 minuter in i inspelningen startar sista Melodiposten med Lars Grünberger. Total speltid 2 tim 16 min. Programmet "nästan" komplett men ej absolut komplett.

Här nedan är hela kvällen inspelad, från kl 18 till midnatt. Inspelningen från kl 22.10 har betydligt bättre inspelningskvalitet än de övriga här.
kl 18-1930 lördag 30 juni 1962
INNEHÅLL:
1) Nyhetsuppläsning, Kaj Häger, som denna kväll tillåter sig ha lite skämtsamma nyhetstelegram.
2)
Sista "De tio" med Larsan, det sänds sen en gång till innan midnatt.
3)
48 minuter in i inspelningen ett kuriöst inslag med Gert Landin som berättar om SJÖPIRATER! men av annat slag än Radio Nord.
4)
Kl 19 startar Larsan Sörenson sitt sista Toner för miljoner, och han spelar några för honom mer personligt betydelsefulla skivor.
kl 1930-21 lördag 30 juni 1962
INNEHÅLL:
1) Larsan fortsätter sitt sista Låten från båten och 29 min in avslut och tack: "hoppas vi möts på något sätt nån gång".
2) Kl 20: Pelle Lönndahl påannonserar att det är "plus 4 timmar kvar av Radio Nords program".
3) Kaj Häger skojar med nyheter och Sten Hedman med diktläsning. Vid 54min överlämnar Radio Nord sina lyssnare till Sveriges Radio.
4) Köp en båt i sommar - en lång och smäcker båt! Sten Hedman beskriver Bon Jour - "anbud lämnas skriftligen till McLendon Stations, Dallas Texas".
5) Vid 1tim 26min: Kaj Häger med Nyhetsläsning à la Grönköpings Veckoblad.
kl 21-2210 lördag 30 juni 1962
INNEHÅLL:
1) Sten Hedman ett föredrag à la Sveriges Radio, blir avbruten av Kaj Häger, som kopplar om till musiken på Radio Nord.
2) Vid 1:06 in på bandet några hälsningar till Radio Nord från trogna lyssnare.
kl 2210-0001 lördag 30 juni 1962
(inspelningen har bättre ljud än de tidigare)
INNEHÅLL:
1) Sten Hedman berättar om "uppbrotsstämning" och om besökande båtar ute vid Bon Jour under denna den sista Radio Nord-dagen.
2) Kaj frågar "värnpliktige 304 Hedman" hur han har det "på luckan" på S1 i Uppsala.
3) Kaj Häger anropar passbåten som är på väg till Bon Jour från Nynäshamn: "Hallå Bellona, hoppas ni snart kommer fram".
4) 47min in i inspelningen - klockan är 23 - sista nedräkningen inför slutet. Jacks tal till lyssnarna.
5) Vid 1:08 in i inspelningen: Kaj Häger tackar och säger adjö till lyssnarna. Även Sten Hedman tackar och spelar det som nästan blivit hans egen signatur "Den glade visslaren".
6) 1:15 in, Sista De Tio med Larsan Sörenson.
7) Sändaren stängs av Pelle Lönndahl kl 24. Radio Lyon bryter igenom på samma frekvens och man hör sluttonerna i franska nationalhymnen innan även franska radion stänger av Lyon-sändaren.

(sista) De tio lördag 30 juni 1962
Larsan Sörenson. Studioriginalet till ovanstående De tio. Komplett 34min.
Larsans manus

Röster i Radio-TV 30 juni - Sveriges Radios programtablå - dagen då Radio Nord upphörde.
Expressen 30 juni - Gravöl hos Radio Nord. Sista låten: "Stick iväg Jack" - Ikväll kl 24.00 spelar Radio Nord "sista valsen", sista låten från båten. Sändarfartyget Bon Jour vet man inte vad man ska göra med. Tills vidare får det ligga kvar där det ligger. Flera spekulanter har redan hört av sig, men ännu är inget uppgjort.
Expressen 1 juli - Motorbåtar kastade rosor på Bon Jours däck. Radio Nord-slut efter 16 månader - Radio Nord satte punkt och slut för verksamheten i natt kl 24.00. Följde så en sista musikhälsning. Och så var det slut.
Dagens Nyheter 1 juli - Bon Jour blir kvar - Vid midnatt, natten till söndagen, tystnade Radio Nord sedan tre miljoner lyssnare med en flott gest överlämnats till Sveriges Radio.
SE 1 juli Sista plåten från båten - bildreportage:
Aftonbladets Sigvard L. 1 juli - Radio Nords värste belackare ger magsura kommentarer om Radio Nords slut.
Expressen 4 juli - Exklusiv bild från Radio Nords depparparty - För sista gången samlades piraterna. Aldrig tidigare har alla nordare (nästan 50 stycken) träffats på en gång. Både landkrabborna och sjörövarna fanns med.
okänd tidning okänt datum - Bon Jour Magda Maria - Bon jour utrustas nu i Ostende med TV-sändare och kommer under våren igång med TV-sändningar riktade till Belgien.
okänd tidning 28 juli - Medelhavet för Bon Jour? - Piratfartyget Bon Jour har gett sig av till lugnare vatten i Medelhavet(?).
Expressen 3 augusti - Vart tog Jack Kotschack vägen? - Just nu håller han på att bli "Our man in Europe" d v s svensk huvudman i en nystartad firma som har till uppgift att hjälpa amerikanska företag som som vill göra stora affärer med Europa.
Expressen 9 augusti - Insändare i s-partiets officiella tidning - "Undertecknad skulle vilja veta huruvida det var nödvändigt att få Radio Nord tyst".
Expressen 21 augusti - Kotschack får nytt jobb av finanskungarna - Den trio av finanskungar från Dallas i Texas USA som bl.a. stod bakom Radio Nord har i dagarna bildat ett bolag, Texas European Investment Corporation, för affärsprojekt i Europa. Det nya bolaget registreras i Genève och kommer delvis att skötas från Stockholm. Direktör Jack Kotschack har utsetts till chef. Den första investeringen består av fyra höghus i Milano. 
Stockholms-Tidningen 4 september - Ny Kotschackidé - Jack Kotschack, debarkerad Radio Nord-skeppare far i dagarna till USA för att träffa Gordon McLendon och de övriga Texas-miljonärerna för att diskutera ett nytt...
Expressen 20 september - Kotschacks nya jobb: biltvätt - Förre radiopiraten Jack Kotschack skall i fortsättningen ägna sig åt biltvätt. Igår blev han verkställande direktör i Svenska AB Washmobile. Kompanjon i firman är Henry Wallenberg - kusin till de stora. I bakgrunden skymtar amerikaner.
SE 4 oktober (stort bildreportage) - Hur lever Kotschack idag? Jotack, synd att klaga. - Han spelar tennis varje dag på sin privata röda bana som kostat honom 30.000 att anlägga. En sinnrik kastmaskin slungar upp bollarna åt honom.
SE 25 oktober - Ingen vill ha Radio Nord
Titta en gång till på båten härovan! Verkar den inte bekant? Jo, alldeles riktigt - det är MAGDA MARIA, f. d. BONJOUR allas Radio Nord från våra kuster förvisade sändarfartyg. Som en modern Flygande holländare har fartyget irrat runt till havs i nio veckor nu - och dess besättning vet ingenting om hur äventyret skall sluta.
Stockholms-Tidningen 2 november - Larsan och hans brud gifta på riktigt idag - För tio år sedn var det teater. Idag är det verklighet. Larsan Sörenson och Briit Köhler gifter sig.
Expressen 7 november - Inget åtal mot Kotschack - Stadsfiskal Glas har nu avskrivit den anmälan som gjorts mot Radio Nord för den s.k. Peugeot-tävlingen. I sin förklaring till avskrivningsbeslutet har Glas framhållit att ingenting visat att tävlingen var anordnad på sätt som skulle medföra straffansvar.
Aftonbladet 9 mars 1963 - Vad gör Kotschack under bordet? Jo, han firar Radio Nords minne - Cirka 50 av de närmast sörjande från Radio Nords undergång i fjol höll minesfest igår, på dagen två år efter skvalradions födelse.
Barry Farber on WOR-FM intervjuar Jack Kotschack 1963 och förundras över landet Sverige och dess radiomonopol.
Expressen 26 april 1963 - Kotschack tippar i ny minnesbok: Radio Nord tillbaka - Boken kjommer ut i mitten av maj. Kotschack anser: Lex Radio Nord påminner till formuleringen och syftet om en tysk lag från 1937, det är Hitlers lag mot fria radiosändare.
Expressen 7 juli 1963 - Radio Nordchefen räknar med åtal för minnesbok - För att avvakta eventuella åtgärder mot sin bok "Radio Nord kommer tillbaka" har Jack S. Kotschack "flytt" till hemlig ort i utlandet. Det är naturligtvis inte så att Kotschack avser att fly för gott. Men han vill i lugn och ro avvakta reaktionerna innan han kommer hem och tar örfilarna.
Stockholms-Tidningen okänt datum 1963 - Kommer och går och skall så göra - Dieter Strand ger en starkt (s)-anstruken recension av Jack Kotschacks bok och om Radio Nord.
Stockholms-Tidningen 4 september 1963 - Ny Kotschack-idé - Jack Kotschack, debarkerad Radio Nord-skeppare, far i dagarna till USA för att träffa Gordon McLendon och de övriga Texas-miljonärerna för ett nytt Sverige-projekt. Den här gången rör det sig inte om radio eller biltvätt, utan om film.
Expressen 10 april 1965 - Radio Center - startklart för den nya piratsändaren
Expressen 27 oktober 1966 - Radio Nord börjar sända i Tyskland? - Det finns planer på att låta Radio Nord återuppstå som legal sändare i Västtyskland. Ett bolag, i vilket amerikanska radiostationer äger 70% av aktierna medan de övriga 30 ligger i tyska händer, håller på att etablera sig i Västberlin. Direktör Jack Kotschack, tidigare chef för piratsändaren adio Nord har fått anbud att förestå den nya och legala Radio ords svenska försäljningskontor.
-Jag är tveksam, säger han till Expressen . Trots att den nya sändaren skall bli mycket stark tvivlar jag på att hörbarheten blir så bra i Sverige.
Expressen 4 september 1967 - Fem år sen Radio Nord [korrigering: 6 år] - Idag är det fem år sedan Radio Nord startade, Sveriges första kommersiella radiokanal. En jättesuccé med oavbrutet skval varvat med reklamsnuttar. Den 31 juni [!] 1963 [!] måste gänget på sändar-fartyget Bon Jour slå igen för gott.
Expressen 11 februari 1969 - Radio Nord gör comeback om regeringen faller 1970 - F.d. radiopiraten Jack S. Kotschack har äntrat Yngve Holmberg och moderata samlingspartiet för att få igång Radio Nord igen.
-På högerpartiets riksstämma lovade jag att på sex veckor få igång Radio Nord. Det finns en liten hake. Sossarna måste bort, de borgerliga in. Giv mig ett klartecken, och på dagen sex veckor senare snurrar skivtallrikarna igång.
-Så den gamla torpederade skutan ska pumpas läns, då..?
-Nej, för fanken, ingen skuta, skrockar Kotschack. Jag är trött på skutor. Med de borgerligas hjälp ska jag bli laglydig på land.
DN 25 januari 1970 (dödsruna) - Larsan Sörenson - Redaktör Larsan Sörenson har avlidit ...
DN 6 juni 1971 (obs! helsidesuppslag) - Melodiradion tio år: mycket politiskt beslut gav radion eld i baken. Jack Kotschack: "Visst var vi bättre än Melodiradion" - Det var ganska bra när det började, men numera tycker jag att det är ganska dåligt, inte allt, men det mesta.
Han som säger detta borde veta, för det var Jack Kotschack med sin Radio Nord som direkt och indirekt sörjde för att Sveriges Radio för tio år sedan öppnasde en särskild Melodiradio. Dåvarande radiochefen Olof Rydbeck berättar hur den hetsades fram från regeringens sida.
-Jodå, det var bråttom, erinrar sig Tage Danielsson, på den tiden underhållningschef på radion. Han var den som fick piska igång skvalet. . Danielsson bekräftar att det var den ytterst konkreta konkurrensen från Radio Nord som utlöste Melodiradion.

GT 4 juni 1972 Kommer ni ihåg piratradokungen Jack S. Kotschack, mannen bakom Radio Nord?- Det är i dagarna exakt tio år sedan svenska regeringen under vredgade rytanden stoppade Radio Nord. Många affärskonkurrenter till Jack S flinade glatt och trodde att det var slut för honom i de större sammanhangen, men....

Radio Sweden intervjuar Radio Nords nyhetschef
Radio Swedens Stanley Bloom intervjuar Björn-Fredrik Höijer om hans tid på Radio Nord. Sänt i juli 1975.

Lektyr Nr. 52 1977 Reklamkupp i TV, Broddmans köpte "Hemliga lådan" - Gunnar Heilborn, tidigare Radio Nordanställd, nu anställd hos Broddmans, genomförde kuppen.
Antennen 27 feb 1979 Avliden, Bengt Thörnkrantz - Anställd vid Sveriges Radio sedan 1962, avled den 21 februari 1979. Han var född 1937
Ord&Ton (STIM) 1980/02 [ETT] [TVÅ] - I vår är det 20 år sedan Radio Nord slog till - De gjorde sin debut i etern i mars 1961 och tystades mot folkets vilja av Sveriges riksdag.
Svenska Dagbladet 6 mars 1981 - Till minne av Radio Nord - söndag den 8 mars är det precis 20 år sedan Radio Nord upphörde. Till minne av detta kommer två program i närradion. För det svarar Ljudmixarna SBC...
Radio Stockholm jubilerar Radio Nord
Programledaren Ulo Maasing och hans gäster Gert Landin, Kaj Karlholm och Pelle Lönndahl. Ett program som blev sänt den 10 mars 1981 i samband med 20-årsjubileet för Radio Nord.
Svenska Dagbladet 14 mars 1981 Tack i alla fall, Radio Nord! - Tänk vad tiden går, det är 20 år sedan Radio Nord skvalade i etern! Jubiléet firades i veckan.
Expressen 15 mars 1981 [inledning med stort helsidesuppslag] [fortsättning med helsida] Tacka oss för Melodiradion! - I mars för tjugo år sedan startade äventyret Radio Nord. Med Jack Kotschack, Bon Jour och Broddman--Brodman-Broddman. Äventyret blev 16 månader och 173 000 400 melodier långt. Minnet av Radio Nord lever kvar, varje dag. I radions kanal tre.
Hufvudstadsbladet 22 mars 1981 Minns ni ännu Radio Nord? - Ett år senare satte Kotschack sitt hopp till satelliter: "Det är inte längre en utopi att påstå att man från vilken plats på jordklotet som helst kan nå varje annat land med fullgod mottagning av såväl radio och TV", skrev han för 18 år sedan [1963]. "Och dessa etervågor är gäster som inte knackar på dörren och ber om lov att få kommas in. Nej, det var ingen utopi även om det dröjer ytterligare några år innan det blir verklighet. Och kanske får Jack Kotschack rätt till slut. När den svenska industrin får reklamkonkurrens från satelliterna, kanske politikerna tvingas tänka om när det gäller kommersiell radio och TV.
Saxons 22 juni 1981 - Piraterna på Bon Jour sköt Sveriges Radios lyssnarsiffror i sank - Sveriges Melodiradio, vad har det blivit av den? Bara snack! Av en timmes melodiradio snackar dom ju i 47 minuter! Jack Kotschack håller fortfarande fast vid den policy som rådde på Radio Nord: högst tolv minuter tal per timme inklusive reklamen.
Britt Wadners "Sommar" 21 augusti 1981
Direktsänt från Radiohuset i Stockholm.

Torsdag 6 mars 1986 Radio Stockholm firar Radio Nord 25 år
Programledaren Gunnar Sandstedt i programserien Seniorpuls gästas av Gert Landin, Kaj Karlholm, Pelle Lönndahl, Henry Fox och Raya Ravell vid 25-årstårtan. Detta program blev sänt den 6 mars 1986 i samband med 25-årsjubileet för Radio Nord. Just denna förmiddag var den stora nyhetshändelsen att den s.k. fantombilden för Olof Palmes mördare hade visats för första gången. Både i nyhetssändningarna och i programmet är detta en nyhet med högsta prioritet.

Expressen 7 mars 1986 - Pirathövdingen hälsar vid 25-årsfesten: -Snart dags igen för Radio Nord - Uppsluppna fniss hördes över gräddtårtan i Radio Stockholms studio 3 igår. Seniorpuls firade 25-årsminnet av Radio Nord. Piratprogrammet med reklam, nyheter och svensktopp drabbade svenska folket under 18 [rättelse: skall vara 16] oförglömliga månader i början på 60-talet. Pirathövdingen själv, Jack Kotschack, kunde inte komma. Han hälsade Radio Nords församlade hjärntrust i telefon från Cannes:
-Snart dags för Radio Nord i Sverige igen, hoppas jag. Då lånar vi ett krigsfartyg från marinen!
Expressen 28 april 1986 - (insändare) Bara svammel och dunka i P3, vi vill ha Radio Nord tillbaka! - ...men Jack, kan du inte komma igen via satellit och ge oss friheten tillbaka. Please!
inbjudan till 25-årsjubileum 1986
Lars Grünberger bjuder in hela gänget
Expressen 10 dec 1988 - Jack Kotschack, mannen bakom Radio Nord är död - Vi har kvar radions P3 med Melodiradion som ett äreminne över Jack Kotschack, mannen som 1961 startade och framgångsrikt drev Radio Nord i strid med hela det officiella Sverige
Expressen 10 dec 1988 - Jack Kotschack, mannen bakom Radio Nord är död - Vi har kvar radions P3 med Melodiradion som ett äreminne över Jack Kotschack, mannen som 1961 startade och framgångsrikt drev Radio Nord i strid med hela det officiella Sverige
DN 11 dec 1988 - Radio Nords skapare död Jack Kotschack har avlidit i Cannes i en ålder av 73 år. Kotschack var mannen bakom piratradiostationen Radio Nord...
DN 11 dec 1988 - (dödsruna) Jack Kotschack död - Direktör Jack Kotschack, Cannes i Frankrike har avlidit i en ålder av 73 år. Han blev känd i hela Sverige på 1960-talet, då han drev piratradion Radio Nord. Han föddes i Helsingfors...
DN 15 dec 1988 - (dödsannons) Vår älskade Jack S. Kotschack, född den 20 januari 1915, har idag lugnt och stilla insomnat - Det blir tomt efter dig.
DN 16 dec 1988 - (dödsruna) Jack Kotschack satte fart på veterantennisen - Svensk tennis har mist en av sina största entusiaster och glädjespridare.  
Radio Gotland intervjuar Pelle Lönndahl
om Radio Nord 1992. 34min.
Mersmak maj 1993 - Min pappa var radiopirat! - Min pappa hade en radiostation.Han kallades radiopirat och retade upp myndigheterna rejält med sina kommersiella sändningar. Det är mer än 30 år sedan nu. (Jan Kotschack, gästkrönikör).
Pressmeddelande Kanal 1 Nöje 23 feb 1994 - Radio Nord - Piraten på Östersjön - Kasta loss och följ med på en nostalgisk kryssning på Östersjöns radiovågor. 30 år efter att Radio Nord tystnat kommer den älskade piraten nu tillbaka - som TV-underhållning.
Röster i Radio-TV 1 april 1994 - Nu seglar Radio Nord igen - Mer än tre decennier efter det att Radio Nord tystnat kommer den folkkära piratstationen tillbaka. Inte i radion men väl som påskaftonsnöje i Kanal 1.
Röster i Radio-TV 1 april 1994 - Sten Hedman minns: Så jobbade vi på Radio Nord - Jag var arton år och en dag gick jag in till Radio Nords studiolokaler på Kammakargatan 46 i Stockholm och bad att få göra ett röstprov.

Gert Landin berättar om Radio Nord
i ett okänt program på Sveriges Radio 1995.

DN 15 mars 1996 - Kis med kröningsminnen - I dag fyller Gert Landin 70 år. Med ålderns rätt har han släppt alla uppdrag utom ett......


Radannons i DN 1 augusti 1997:


Visserligen kan Radio Nord-trofeer ibland gå för höga belopp, men i annonsen här ovan till höger har nog priset satts orimligt högt. Förmodligen gäller annonsen ett exemplar av Radio Nords sista De Tio-affisch.

DN 12 mars 1997 - Harmony Sisters ledare - Sångartisten Raija Maila Valtonen Ravell har avlidit 78 år gammal. Under sina sista år i musikbranschen musikchef på Radio Nord.
Ronny Forslunds minnesprogram om Radio Nord sänt den 30 juni 2002, alltså på 40-årsdagen för Radio Nords upphörande. Programmet gick på kortvåg 9980 kHz lördagen den 30 juni 2002 klockan 21-23 från Sitkunai i Litauen. Medverkan av Radio Nordmedarbetarna Seve Ungermark och Lasse Karlsson.
DN 23 dec 2002 - "Mr TT" Kaj Karlholm har avlidit - Sveriges mest kända radioröst har tystnat. Kaj Karlholm avled natten mot lördagen i sitt hem, 80 år gammal.
DN 25 mars 2003 - Sveriges vackraste röst har tystnat - Pionjär från piratradion, profilen Gert Landin har tystnat, 76 år gammal. En eldsjäl, en sann föreningsmänniska och en god kamrat har lämnat oss.
Skärgården 10 mars 2005 - De ska göra film
om radiopirater -
Johan Sköld och Jan Kotschack tar hjälp av skärgårdsbor för att berätta historien om Radio Nord. Historien om uppstickaren som utmanade det statliga radiomonopolet ska nu bli film med skärgårdsbornas hjälp.
P4 Retro 11 oktober 2008 om äldre topplistor. Jan Kotschack är gäst och berättar om Radio Nords topplistor.
Norrköpings Tidningar 8 april 2009 - Radio Nordkväll mot alla odds - Det har varit några månader av sömnlöshet för Håkan hornell, men nu vågar han tro på att hans Radio Nordkväll ska gå i lås.

 
Dagens Nyheter 12 september 2009 - Lennart Atterling har idag stilla insomnat...
Dagens Nyheter 24 januari 2010 - Radio Nord och kampen mot mediepiraterna - På kvällarna hade Radio Nord enligt en samtida undersökning 75% av de unga lyssnarna.
Expressen 16 februari 2011 - Radio Nord levde inte länge - men vilket liv det blev! - Radio Nord var för 50 år sedan en fräck uppstickare, en kommersiell radiostation som dygnet runt spelade musiken som statliga Sveriges Radio inte ville ta i.

Jan Kotschack om Radio Nord
i SRP1:s God Morgon Världen den 6 mars 2011

Hufvudstadsbladet 7 mars 2011 - Piratradion som det svängde om - Radio Nord var en försmak av en ny tid, säger Jan Kotschack, son till piratradiolegenden Jack kotschack.
Dalademokraten 8 mars 2011 - 50 år sedan Radio Nord slog till - Onsdagen den 8 mars 1961 var ingen vanlig vinterdag. Det var den dagen som Radio Nord startade sina sändningar från den gamla skutan Bon Jour.
Elektronik i Norden 18 mars 2011 - Jubileum för Radio Nord - Med tillstånd från PTS kunde man den 8 mars, och under några efterföljande dagar höra Radio Nords program via sändningar på 1512 kHz och 6060 kHz.
Veteranen #3 2011 - Radiochocken - Radio Nords saga gick i kvav efter bara 16 månader men minnet av kanalen lever starkt 50 år efteråt.

Mitt i Haninge 3 maj 2011 - Piraten tillbaka i etern - Radio Nords topplistor från 1960-talet återutsänds i Radio Haninge.

Veteranen 5 maj 2011 - Radio Nords Topp 20-listor sänds igen - Radio Haninge sänder den legendariska Topp 20-listan varje torsdagskväll.
Dagens Nyheter 18 juli 2011 - nekrolog för Lars Grünberger.
magasinet Företagsminnen 2: 2013 - I en tidning utgiven av Centrum för Näringslivshistoria ger Jan Kotschack en sammanfattning om Radio Nords tillkomst och vad stationen innebar för sina lyssnare och för den svenska musikindustrin.
Dagens Nyheter 21 augusti 2014 - dödsannons för Radio Nords nyhetschef Kjell Bergström

 

RADIO NORDÅRET 1962

Föregående avsnitt av denna berättelse har dominerats av fartygsproblem av olika slag, men när vi nu går in på året 1962 är åtminstone dessa problem överståndna. Vår kära Bon Jour hade sitt ursprung i ett då 40 år gammalt skepp, men i sin omdaning till sändarfartyg blev hon genomgången i varje detalj så att det nära nog handlade om ett nybygge. Efter alla problem som varit blev hon under sitt sista halvår i tjänst för Radio Nord närmast perfekt vad gällde driftsäkerhet. Sändningarna hade god täckning - ingen inhemsk svensk radiostation med motsvarande sändareffekt hade så stort täckningsområde, och kunde faktiskt inte heller förmedla ett för mellanvågssändning så fint ljud som Radio Nord.
Stationen kunde hållas i drift med bara ett enda kortare undantag, som framgår i tidningsnotisen här:

Expressen 2 februari - Stormen tystade Radio Nord i 2,5 timmar under torsdagen. Vädrets makter lyckades inte heller denna gång knäcka Radio Nord. Men man hade känningar av den friska blåsten ute på Bon Jour. En kapsel med bandinspelningar gick förlorad igår. Under natten hade man dessutom avbrott i sändningen i två och en halv timme till följd av ett generatorfel.

I de sista dagarna i januari [1962] kom Institutet för Marknadsundersökningar, IMU, med en lyssnarundersökning för Radio Nord. Denna presenterades i samband med en debatt om radioreklam i Folkets Hus, Stockholm. En stor del av debatten finns inspelad av Radio Nord, se nedan. I en artikel i Expressen den 31 januari berättar man om undersökningsresultatet och debatten:

Expressen 31 januari - Delade meningar om piratreklamen - Cirka 800 000 människor i Mellansverige lyssnar på Radio Nord, enligt en undersökning som gjorts av IMU, och som gavs offentlighet på måndagen vid en debatt i Stockholms Reklamförening (inspelning i rutan nedan).
Inspelning från debatten i Stockholms reklamförening, tisdagen den 30 januari 1962. Tema: Radioreklam. Reklambranschen, Radio Nord och även Radio Syd fanns bland arrangörerna. Tid 1tim 30min.

Att Radio Nord i undersökningen angavs ha 800 000 lyssnare var något som av Jack upplevdes som långt under det förväntade. Jack hade i samma veva mottagit bistrare order från Dallas om neddragningar i budgeten och krav om att miljoninvesteringarna i projektet nu borde börja ge något tillbaka. Självklart påverkades dagsläget även av de dystra framtidsutsikterna med de juridisk-politiska skärpningar som man visste var i faggorna. Det var i agendan att den Nordiska Samarbetskommittén, som hade arbetat sedan i december, den 9 februari 1962 skulle presentera sitt betänkande inför offentligheten.


Radio Nords adress Kammakargatan 46 med moderbolaget Radio Reklam Produktions AB.

I både Expressen och Stockholms-Tidningen den 9 februari berättas om personalinskränkningar på Radio Nord - se artiklarna i kolumnen längst till vänster. Lennart Atterling blev den som fick ta hårdaste smällen. Han hade sedan hösten 1961 varit programchef efter Ron Baxley, som under sommaren 1961 innehaft denna post och modifierat i stationens utbud enligt Gordons succéartade mönster från USA. Vad som mer kan berättas om Ron är att han i USA var, och förblev, en radiodiscjockey med stjärnstatus, men när han lämnade Sverige, kickad av Jack, hyste han nog inte så rara tankar om vårt land. Det var nämligen så att Jack upplevde sig ha blivit påtvingad Ron efter en mycket lång övertalning från Gordon. När sedan resultatet av Rons ingrepp visade sig mot sensommaren i minskande lyssnarsiffror bekräftade detta vad Jack trott från början, och han avsatte Ron på stående fot och insatte istället Lennart. När nu den nya lyssnarundersökningen kom, och visade på fortsatt dåliga siffror fick det till följd att även Lennart avsattes lika hastigt som Ron och Jack övertog själv rollen som programchef. När Lennart fick Jacks memo med budet om att hans mycket höga lön som programchef nu med hans sänkta position också skulle halveras, valde han att istället säga upp sig.


Lennart Atterling, överst, med gäster i studion: Carl-Gustaf Lindstedt, Gösta Bernhard och Rune Moberg.


Taube läste, utan manus, utan omtagning, en annons för Trubadurapelsiner. Annonsen blev bra, om än avsevärt längre än tänkt. Skalden hade talat, visserligen bara i ett reklaminslag, men ingen ville reducera hans poetiska kraft.

På bilden till höger ses Larsan Sörenson i Radio Nordstudion med sin stora förebild Karl Gerhard.

Häger tar språnget och Lönndahl tar emot.
Jobbet som hallåman ute på Bon Jour kunde te
sig lite annorlunda jämfört med kollegorna i
Melodiradion. Här är Louis Chrysander "On Air".
Larsan hade stora talanger, men hans förmåga
som sångartist hörde inte till de mest lysande.
Ändå kom en EP-skiva mitt i Radio Nord-arbetet.
Lägg märke till studiointeriören - Radio Nords.
Larsan var de flesta lyssnarnas, främst flickornas
stora favorit, och ett idolkort var inte precis fel. Här
är det Siv Wastessons exemplar med Larsans dedi-
kation och autograf.
 

Gert Landin kom på EP men endast som lockbete
på skivfodralet. Det finns även "Popp i topp Nr.2"

Gert som självkörande deejay i kontrollrum på Kammakargatan. Här med den pålitliga Ampex-bandmaskinen - han har en likadan till vänster om sig (skymd här på bilden) och bortom honom skymtar en liten Tandberg 2 också. På höger hand har han två
Gates grammofonverk varav en skymtar fram på bilden, och rakt framför sig den speciella Gates "Studioette" rattmixern.
Annonschefen Henry Fox och studiochefen Pelle
Lönndahl förbereder annonsinläsning med Gert.

Den 28 maj var slaget förlorat för Radio Nord.
Före omröstningen i Riksdagen ses här Radio
Nords försäljningschef Bo Johnsson, Jack, och
sekreteraren Inga-Britt Berselius. Ett par minu-
ter senare var Radio Nordlagen genomtrumfad


Med en transistor hörs Radio Nord även på partyt.

"P.S. Vi har ännu några Ingelen-apparater kvar!"

Gösta Skoglund

Olof Rydbeck

Den här bilden för tankarna till den nordiska mytologin
där guden Oden, härskaren av Valhall, fick sin visdom
med hjälp från en korp på var axel. Här är det härskaren
i Kanslihuset som får sin visdom från den korpliknande
Olof Palme.

TÄVLINGAR PÅ RADIO NORD
Let Columbia make you a Star! Dörren är öppen och den för dig till en framtid i Hollywood!

Skeppsklockan alernativ 1
Skeppsklockan alternativ 2
Gert Landin berättar hur tävlingen går till.

<<<- vinsten
,
den ryska enögda
spegelreflexkameran Zenit

Kaj Karlholm intervjuar fru Signe Mattisson i Åtvidaberg, som vann slogantävlingen och vann tiotusen kronor i tävlingen om " De sex mystiska rösterna.
På samma inspelning hörs Lars Grünberger intervjua andrapristagaren, kandidat Gösta Gemne i Johanneshov.
Lars Grünberger intervjuar Stig Tullberg på Flygstaben i Stockholm, som vann tredjeplatsen i samma tävling.

Lennart Atterling berättar i en trailer om tävlingen "Prismelodin" + "Jag lyssnar på Radio Nord".
Peugeotmannen, var finns han?
Två exempel på de många olika ledtrådar som spelades upp på förmiddagarna under några veckor i Radio Nords program. 1962 i april-maj

Min första radio - Philips Turné med MV
och LV. FM behövdes inte för Radio Nord.

Jag själv med min Philips-radio, och mina föräldrar
 

På flera håll genomfördes demonstationståg mot den kommande Lex Radio Nord.
 

Pelle Lönndahl stängde vid midnatt. Bengt Törnkrantz hjälpte med kontroll av exakt tid
 

Jack Kotschack avtackar teknikerna Kenneth Agehed och Ove Sjöström i kontrollrummet
 

Här satt Kaj Häger och Sten Hedman alldeles nyss och sände. Klockan har passerat midnatt och sändaren har stängts, passbåten är på väg in till Nynäshamn.
 

Pirathövdingen i passande tvärrandig pirattröja.
 

På gruppbilden här ovan ses några sammanförda Radio Nordare 1981. Övre raden Gert Landin, Sten Hedman, Seve Ungermark, Kaj Karlholm. Nedre raden Pelle Lönndahl, Raya Ravell och bossen Jack Kotschack.
 

Radio Nords före detta sändarfartyg smyger ut från Östersjön - här har man nått Öresund och passerar skyndsamt förbi aktern på Radio Syds Cheeta 2, där någon var påpasslig med kamera. Närmre än så här kom aldrig de två sändarfartygen. Vid tillfället fanns inte några Radio Nordare ombord heller - inget skäl för någon kollegial hälsning mellan radiopirater.
 
Mi Amigo gör sällskap med Radio Veronicas "Borkum Riff" i oktober 1962

 

Att den 1 februari 1962 måste ha varit den svettigaste dagen kan man förstå av den flod av memon som Jack sände till flera i personalen - se . Ända sen hösten hade Jack i sådana memon successivt skärpt tonen för att skivpratarna skulle lära sig självkör. Detta var ett nytt arbetssätt i radioproduktion i Sverige, och Jack hade märkt att programmen fick en mer naturlig ton när skivpratarna skötte tekniken själv. Men av de memon som Jack skrev denna första dag i februari förstår man att han upplevde svårigheter och rent av brist på god vilja hos vissa i personalen att ta sig an detta arbetssätt.

På Radio Nord arbetade en stab journalister som naturligtvis hade känningar till kollegor på andra massmedieföretag, och nyheterna om de dramatiska förändringarna inom Radio Nord dök raskt upp i tidningarna. I dessa artiklar vädrar Jack öppet sin stora besvikelse att vissa inte gärna ville jobba ombord på Bon Jour utan föredrog den skönare tillvaron i Kammakargatanstudiorna.

På samma spark som Lennart Atterling åkt ut for även Kaj Karlholm. Han hade familjeskäl som jag berättar mer om här , och av dessa skäl hade han försökt arbeta upp sig till en position så att han skulle slippa tjänstgöring på sändarfartyget, men han hade inte lyckats med detta så som till exempel Lennart, Gert och Larsan hade. Deras favörer var deras, och sannolikt tyckte Jack att det var dags att sätta ner foten, så att fler inte skulle tro att de kunde få det lika fint. Kaj hade visserligen fått positionen som företagets PR-chef vid sidan om sina programledar-uppgifter. PR kunde han, och han hade jobbat i den rollen i tidigare anställningar. Jack ger dessutom stort beröm till Kaj som mycket mångsidigt användbar, men detta till trots fann Jack alltså orsak att visa honom på porten. Kaj fick inte precis problem av detta utan hamnade omedelbart på TT, på deras redaktion för utrikes nyheter och senare på radioredaktionen som nyhetsuppläsare, och från 1975 redaktionschef, vilket han förblev till sin pensionering 1987. Även efter pensioneringen användes han i reklamsammanhang och han ingick redaktionellt och med sin röst i CD-serien "Vårt 1900-tal". Och trots det där med sparken var han kanske den som mest av alla uttryckte hur kul han mindes att det var som anställd på Radio Nord.

Det fanns nog bara en person som var vinnare denna svettiga dag, nämligen Kaj Häger. Han var ofta lite smålustig och påhittig i sina program, och opretentiös och oförfärad när det gällde att jobba långa perioder ute på Bon Jour. Något idolskap hos publiken hade han aldrig räckt till för, men Jack önskade nog den här dystra dagen att han hade fler sådana hjältar som Kaj Häger, och i ett av sina memon lyfter Jack fram honom till att få ökade tillfällen till studiotid hos ljudmästaren Bengt Thörnkrantz.

Ett sammanhang där Häger hade utmärkt sig mer än andra var i arbetet ute på Bon Jour med de ökade direktsändningsblocken, främst ”Välkommen ombord”, där alltså skivor snurrades och presenterades av tekniker och journalister som därmed fick visa helt nya sidor av sig själva och sin personlighet än de yrkesroller de från början anställts i. Det innebar en stor förändring i arbetssättet vid sändning från Bon Jour, eftersom man i inledningen för projektet inte trott att det skulle vara så tekniskt genomförbart att spela skivor i direktsändning från fartyget som det sen skulle visa sig vara. I planeringen för Radio Nord, innan premiären, hade man inte kunnat utgå ifrån annat än att det av tekniska skäl var nödvändigt att förinspela programmen på landbacken. Men när praktiska prov genomfördes ute på Bon Jour visade det sig att även när vågorna gick stora och fartyget rullade så fungerade skivspelningen oftast utan problem eftersom rörelserna i fartyget i regel var ganska jämna, utan de tvära ryck som annars kan få tonarm och pickup att spåra ur.

Men det fanns åtminstone två skivpratare på Radio Nord som Jack värdesatte alltför mycket för att våga utsätta dem för tvångskommenderingar till Bon Jour. De var Gert Landin och Larsan Sörenson - ingen av dessa satte någonsin sin fot ombord på sändarfartyget! De hade med sina kändisskap engagemang i stan att värna om och tider att passa.

Fräsigaste rösten
Larsan Sörenson (1932-70) hade en kul och fräsig stil som passade särskilt bra för de poppigare sammanhangen, inte minst som programledare för Topp 20. Han hade journalistiskt förflutet som sportjournalist på Expressen bland annat kring olympiska spelen 1948 och fortsatte senare till Stockholms-Tidningen och Aftonbladet. Han var en glad gamäng och spelevink, men också en språkekvilibrist och anordnade "vältalighetstävlingar" bland sina jobbarkompisar.

Som disc jockey på Radio Nord lärde han sig med framgång att köra programmen själv, även om han lär ska ha beskrivit sig själv som "teknisk idiot". Men vid sidan om skivpratandet hade han säkert en djupare kulturell ådra - hans stora artistiska förebild var Karl Gerhard, och Larsan utnyttjade flera gånger möjligheten att ta in KG att göra intervjuer i Radio Nords studior. Larsan hade redan i tonåren, i en ungdomsteatergrupp i Stocksund, själv prövat sin talang i förebildens anda som revykuplettmakare och före tiden på Radio Nord, från mitten av 50-talet, hade han varit kabaréartist, bland annat som imitatör och en tidig form av stå-upp-komiker innan detta uttryck ens fanns. Från 1957 övergav han journalistiken och satsade helt på att tillsammans med Hans Lindgren - han som berättar så fint om tjuren Ferdinand i TV - uppträda i folkparkerrna och på restauranger, bl a på Hamburger Börs.

Närmaste tiden efter Radio Nord var han anställd på annonsbyrån Günther & Bäck AB som copywriter. Han gifte sig med sin Britt i november 1962, även hon med skådespelsförflutet, och de fick tillsammans en dotter. Tyvärr är det inte många som längre minns Larsan eftersom han i mitten av 60-talet drabbades av en hjärntumör som plågade honom under resten av åren med långa sjukhusvistelser. Han dog bara 38 år ung i januari 1970. Hans stora förmåga och personlighet som underhållare och artist fick därför aldrig någon fortsättning i någon ny verksamhet efter Radio Nord.

Gert Landin (1926-2003) är den person och röst som allra mest förknippas med Radio Nord, och han var en av de först anställda på hösten1960 och han fanns med ända till slutet. Sin debut i radio gjorde han som 20-åring på det gamla Radiotjänst när han engagerades i ungdomsprogrammet ”Fönstret”. Större allvar blev det 1950 när han i London blev huvudansvarig för BBCs svenska sektion för utlandsradion. De fem åren där kom att prägla honom till en BBC-anda som han bar med sig genom åren som radiopratare med sin särartat goda talröst och språkbehandling på både svenska och engelska.

Piratradioanknytningen innebar ingen belastning för honom när han nästan direkt efter Radio Nords upphörande hoppade in i olika periodvisa uppdrag som freelance på Sveriges Radio. Ett tag fanns han som nyhetsankare i Aktuellt i TV, men i radion trivdes han bäst och anlitades som programledare för Svensktoppen, Det ska vi fira och Ring så spelar vi, bl.a. Han var också flera gånger programledare för Sommar. En programserie han själv skapade hette Rösten i radio, med koncentrerade personporträtt av olika kulturpersonligheter. På Radio Nord jobbade Gert framförallt med program som Toner för miljoner, Topp 20, och han introducerade och kläckte idén till programmet De tio. Gert var överhuvudtaget en ytterst professionell och allround radiomänniska och fick göra alla slags röstjobb på Radio Nord. Han var också i de flesta fall självkörare i programmen och hade lätt lyckats öva in sig i den rollen.

Det program som var det mest minnesvärda för oss som då var tonåringar är självklart Topp 20, som i början hade Gert Landin och senare Larsan Sörenson som programledare. Programmet hade tydlig amerikansk förebild och Omröstningen av låtarna på listan skedde genom att lyssnarna via brev fick skriva ned sina val. I början fick man välja högst tre valfria melodier, vilket senare höjdes till mac 5 melodier, och därefter skicka breven till Radio Nord. Detta skilde Topp 20 från Melodiradions Tio i topp, där omröstningen skedde genom en jury, och Kvällstopppen, där det varantalet sålda skivor hos Sveriges grammofonhandlare som avgjorde rangordningen. Radio Nords Topp 20 förblev den lista som hade störst auktoritet under Radio Nords tid, och ingen skivaffär ville undvara den viktiga Topp 20-affischen som på ett anslående sätt visade ställningen mellan låtarna på listan. I Topp 20-programmet spelades alla 20 melodier med start från låt 20 och uppåt till första plats. Mellan ungefär varannan låt så var det reklam för det företag som just den veckan stod som sponsor för programmet. Ibland förekom också att man i programmet hade en gästande artist som intervjuades. Programmet sattes i regel samman så, att den första delen av programmet gjordes som självkör, men när låten på förstaplatsen hade spelats var det dags för den s.k. snabbgenomgången, där korta snuttar ur listans alla låtar kom i tur och ordning i en elegant mix. Denna del av programmet gjordes i regel i studio 3 i samarbete med Bengt Thörnkrantz som tekniker.

Genom att programmen, från hösten -61, och främst under våren -62, mer och mer övergick till att bli självkörda, antingen i inspelad form på Kammakargatan, eller i direktsändning från Bon Jour, fick man också starkt förändrade behov vad gällde studiofaciliteter. På Kammakargatan hade från starten utrustats med tre studiolokaler varav två av dessa var byggda med gemensamt kontrollrum emellan.Så hade man också en tredje studio av större format som mestadels användes vid inspelning av annonser. Kontrollrummet för de två första studiorna byggdes senare om till en enkel speakerstudio och dessutom delades den ena av de två ursprungliga studiorna av i två, vilket alltså medförde att man till slut - utöver den större studio 3, som alltså bibehölls oförändrad - hade inte mindre än fyra mindre studior att tillgå.

 

Måste stoppas!
Inom "rörelsen" hade man stora farhågor mot Radio Nord. I en utredning gjord av LO menade man att Radio Nord snabbast möjligt måste stoppas eftersom stationen skulle kunna bli en fara för landets säkerhet om programmen politiserades och fylldes med politisk propaganda. Man bortsåg från att Radio Nords skarpaste policy var att all form av ideologi - politisk eller religiös - var strängeligen bannlyst i stationens program.

En annan fantasi som dök upp var att sammansättningen av musik i Radio Nords program skulle följa någon hemlig kod för meddelanden i något spionagesyfte. Inom den socialdemokratiska rörelsen tyckte man illa om Radio Nord och man sökte frenetiskt för att hitta ett förståndsmässigt skäl till att få bort stationen.

Centerpartiet ställde sig bakom regeringens strävan och var i vissa fall även pådrivande i frågan, som t.ex. när centerpartisten Rune Gustafsson den 9 maj 1961 i riksdagen framhöll att man borde ingripa med hårdare medel mot piraterna än bara att starta egen skvalradio (Melodiradion). Centerpartiets förtroenderåd gjorde vid sitt sammanträde den 21 maj 1962 ett skarpt uttalande, vari konstaterades att piratsändningarna måste stoppas.

Under april 1962 förde Expressen så gott som dagligen en kampanj till stöd för Radio Nord, och den 29 april kom resultatet av en förenklad "omröstning" där tidningens läsare kunde skicka in en kupong (avbildad i kolumnen längst till vänster) och rösta om de var för eller mot den kommande piratradiolagern. Av 200 000 inskickade röster ville mer än 99% ha kvar Radio Nord.

 

Vem har bilen?
Radio Nord anordnade många tävlingar som gladde många lyssnare. Den mest uppmärksammade var den där RN tillsammans med då nystartade Guld-Fynd gjöt in en diamantring i ett kubikmeterstort isblock och placerade detta på Strandvägskajen. Tävlingen gick ut på att gissa datum och exakt klockslag när isblocket skulle vara nersmält så att diamantringen kunde friläggas. Stor uppståndelse blev det, och polis beordrades till platsen och krävde att isblocket omedelbart skulle flyttas - orsaken sades vara att man var rädd att den ditlockade folkmassan kunde medföra risk för en drunkningsolycka ner i plurret från Strandvägs-kajen 10 meter bort. Isblocket flyttades då av Radio Nord till Hötorget, där man räknade med att risken för drunkningsolyckor skulle vara avvärjd. Men av någon anledning beordrades Radio Nord att flytta isblocket även därifrån, varför det flyttades till en privat tomt, där det fick vara ifred. En ung flicka vann den fina diamantringen.

En annan tävling handlade om att identifiera "6 mystiska röster" som förekom i lite mindre vanliga sammanhang. Bland rösterna fanns Eberhard Jularbo, som fick sjunga "April in Paris", vilket ju var mycket avlägset från den musik han var känd för. För att möjliggöra identifieringen lämnades i programmen ledtrådar till vilka personer som dolde sig bakom rösterna. Tävlingen vanns av en fru i Åtvidaberg, som fick 10 000 kr, som då kanske motsvarade en cirka 15 ggr högre summa idag. För vinnaren var detta en välsignad vinst, hennes man gick långtidssjukskriven och de hade sex barn att försörja. Kaj Karlholm reste personligen till Åtvidaberg med checken på vinstsumman, och en bandspelare för att intervjua vinnarfamiljen.

Under våren 1962 hade man en tävling med mindre lyckat slut. Den gick ut på att Radio Nord under slumpvis valda tider under förmiddagsprogrammen gav ledtrådar på den s.k. Peugeot-mannen. Efter dessa ledtrådar skulle man alltså försöka hitta honom och med lite framfusighet fråga om han hade bilnycklarna till "Radio Nords Peugeot-bil". Hade man turen skulle man på så vis vinna en splitter ny bil. Tävlingen hade anordnats av Peugeots agentur Gjestvang & Co i samarbete med Radio Nord - Gjestvang berikades därmed genom att varumärket Peugeot blev omnämnt i programmet, och Radio Nord berikades genom programinslag som blev effektiva som publikmagnet. Tävlingen pågick varje dag under en period om 18 dagar, men sedan uppstod en mystik om vem som vann bilen. Det påstods att bilen hade vunnits av en ung dam, men när Gjestvangs ringde upp personen ifråga uppdagades hela bubblan. Gjestvangs polisanmälde Jack då man misstänkte att han själv hade lagt beslag på bilen, men inget åtal väcktes eftersom åklagare inte kunde påvisa att någon lidit egentlig skada av händelsen. Mystiken skingrades den 9 maj sedan Jack tagit kontakt med Tidningarnas Telegrambyrå och till dem meddelat att han erkände att prisbilen aldrig hade delats ut. I meddelandet sa han att omdömet svek honom därför att han hade varit överlupen med arbete. Hur det var med denna historia så var det åtminstone helt sant det där allra sista, för det här var verkligen inga lättsamma dagar för Jack.

 

Lagrådets yttrande
Lex Radio Nord överlämnades i början av april till lagrådet, och eftersom det enligt regeringen var ytterst snävt med tiden för att få lagen antagen innan vårriksdagens sommarledighet fick lagrådet i detta fall tjäna som enda remissinstans. Lagrådet är en myndighet till vilken riksdagen måste ge möjligheter att avge yttranden innan lagändringar som berör yttrandefrihet inom t.ex. rundradio kan införas. Lagrådet skall granska att en ny lag inte står i strid med redan förefintliga lagar, att den inte i något avseende står i strid med grundlagen och att den överhuvudtaget är juridiskt oantastlig. Lagrådets yttrande tre veckor senare blev något av en sensation. I vissa fall anmälde man stor tveksamhet. Då Radio Nord inte störde radiomottagningen i Sverige - då dess program var harmlösa till sitt ändamål och då frågan några månader senare skulle behandlas i Europarådet borde lagförslaget enligt grundlagens bestämmelser fått anstå, ansåg lagrådet.


Lagrådet Ingrid Gärde Widemar
 

Bakom granskningen stod lagrådet Ingrid Gärde Widemar (1912-2009). Hon var även ordförande i första lagutskottet och blev senare den första kvinnan i Högsta domstolen och också Sveriges första kvinna på posten som justitieråd. Hon yrkade avslag på propositionen. Hon ansåg inte att Sverige var förpliktat till denna lagstiftning. Lagen ger intryck av att i första hand vilja skydda och värna monopolställningen för ett visst företag, menade hon. "Lagen straffbelägger en rad handlingar som förr ansetts som fullt normala. Att annonsera på en sådan här fri radiosändare uppfattas inte som en kriminell handling, och vårt rättsväsende blir inte berikat genom en sådan lagstiftning", sade Ingrid Gärde Widemar.

Inte heller folkrättsprofesorn Stig Jägerskiöld (1911-1997) kunde påvisa att vårt land var folkrättsligt förpliktigat att vidtaga den aktuella lagstiftningen och ansåg att den stod i strid mot svensk folkrätt. Regeringen hade gjort försök att få medhåll från framstående jurister att det skulle förelegat en folkrättslig förpliktelse till lagstiftningen, men detta försök hade nesligen misslyckats. Stig Jägerskiöld var en flitig expert och författare i ämnet folkrätt och ansvarig för många skrifter i ämnet, Folkrätt och inomstatlig rätt (1955), Svensk tjänstemannarätt (1956-59), Allmän förvaltningsrätt (1958), Ett folkrättsbrott och dess bedömning år 1690 (1962), Juridik och politik (1963), Handbok i folkrätt under neutralitet och krig (1971).

Regeringen tog dock ingen hänsyn till den kunskap som fanns i utlåtandena, vare sig från folkrättsprofessorn eller lagrådet - i och för sig fanns inget i grundlagen tvingande att ta sådan hänsyn, men agerandet ansågs ändå både ovanligt och diskutabelt. Den 27 april lades Kungl. Maj:ts proposition nr 171 fram för riksdagen.

Den så kallade piratradiolagen 1962 - Lex Radio Nord - i sammandrag :
1. Den som på öppna havet eller i luftrummet däröver använder radioanläggning för rundradiosändning straffas med dagsböter eller fängelse, därest sändningen kan medföra att radiomottagning i Sverige, Danmark, Finland eller Norge hindras eller störs.
2. För medverkan till brott straffas den som...
• genom tekniskt - eller ekonomiskt bistånd bidrar till driften av radioanläggningen.
• utför transport till fartyget eller den plats varifrån sändningen äger rum.
• lämnar eller förmedlar uppdrag för sändningen.

Texten under punkt 2 som talar om kriminalisering av transporter till och från sändarfartyget var det som på ett avgörande sätt satte stopp för Radio Nords verksamhet. Utan denna detalj hade lagen i praktiken blivit verkningslös. Men en svaghet fanns i det som det talas om i punkt 1 angående störning av radiomottagning. För Radio Syd gav detta en lucka i lagen, och Britt Wadner och hennes advokat Henning Sjöström gjorde gällande att Radio Syds sändningar på intet sätt hindrade eller störde någon radiomottagning eftersom Radio Syd nyttjade en frekvens som ingen annan radiosändare inom rimligt avstånd gjorde. Radio Syd fortsatte därför sina sändningar efter att lagen trädde i kraft och ända till 1966, då en helt ny skrivning av lagen kom till under Olof Palmes penna.

Piratradiolagen enligt 1966 års förändrade skrivning - i sammandrag :
1. Den som utför rundradiosändning från radioanläggning på öppna havet eller i luftrummet däröver dömes till böter eller fängelse i högst ett år, om sändningen är avsedd att mottagas eller kan mottagas i Sverige.
2. För medverkan dömes den som…
• lämna anläggningens ägare eller brukare teknisk eller ekonomiskt bistånd
• tillhandahålla utrustning eller förnödenheter för verksamheten.
• utföra transport till eller från fartyg, luftfartyg eller annan anordning där anläggningen finnes eller tillhandahålla transportmedel för sådan transport.
• deltaga i sändning
• framställa program eller annat som är avsett att användas i sändning
• lämna eller förmedla uppdrag för sändning.
• tillhandagå med reklam för verksamheten, eller
• driva rörelse med ändamål att på annat sätt främja verksamheten


Genom denna nya skrivning av lagen försvann den lucka i lagen som Radio Syd och Henning Sjöström dittills haft som stöd i juridiken för sändningarna. Det fanns dock fler faktorer än den nya lagen som ledde till att Radio Syd då upphörde med sändningarna, men sannolikt var det den nya lagen som vägde tyngst.

Lagen klubbas igenom i riksdagen
Men åter till 1962, och debatten den 28 maj 1962, som alltså blev den allra sista som hanns med på vårriksdagens sista dag innan sommaruppehållet, kom åsikterna att delas upp i två läger. På den blå sidan fanns höger- och folkpartiföreträdarna. Hos dessa måste dock i sanningens namn noteras, att flertalets åsikt var att piraterna borde lagstiftas bort. De invände egentligen bara mot att det var "så förfärligt bråttom" med frågan. De ansåg att Sverige kunde avvakta en väntad samordnad aktion med de övriga nordiska länderna och liksom lagrådet hänvisade de till att Europarådet redan arbetade med frågan.

Det hela rörde sig kring två ytterligt kontroversiella frågor. Inte bara gällde det en uppluckring av det heliga radiomonopolet. Ännu mer kontroversiell var frågan om reklam skulle tillåtas i radio/TV. Bägge frågorna var, var och en för sig, otänkbara inte bara i det röda lägret utan ännu mer i centerpartiets medieinriktning. Men även för vissa i folkpartiet, inte minst den några år senare tillträdande fp-ledaren (1969 - 1975) Gunnar Helén (1918 - 2002), som innan sitt tillträde villkorade att partiet under hans ledarskap inte fick driva frågan om reklam i radio / TV.
I Radio Nordfrågan motionerade Helén för en snabb lagstiftning mot piratsändare, men som motiv för detta angavs säkerhetsskäl; att spänningsläget i världen gjorde maktblocken intresserade av att sända propaganda. Det mest frihetsliga i partiprogrammet 1962 bestod av en idé att religiösa och ideella folkrörelser skulle ges möjlighet att sända egna program, alltså vad som 17 år senare skulle förverkligas med närradions tillkomst.

Partiernas låsning i reklamfrågan hade sin grund i att de ville skydda den egna partimärkta pressen mot risken för försvagade reklamintäkter om reklam i radio/TV skulle införas. Låsningen förblev lika orubbligt stark även under 1980-talet trots att två av varandra oberoende utredningar visade att reklam i TV endast hade marginell effekt i detta avseende. Då resultaten ogillades beställdes en särskild utredning vars avsikt var att ge de båda föregående undersökningarna fel, men även denna utredning kom fram till samma resultat som de föregående, och allt tystades därför ner, inte minst av dagspressen..

Det parti som alltid haft lättast att gilla införande av reklam i radio och TV var högerpartiet (m), även om de vanligtvis begränsade frågan om reklam som en väg att förbilliga radio- och TV-monopolet. I högerpartiets valhandbok 1962 sägs att piraterna inte skall lagstiftas bort. Istället föreslås att de ska konkurreras ut genom kommersiella inslag i Sveriges Radios program. Man uppfattade det så, att det som lockat lyssnare till piraterna var att de sände reklam. Högerpartiets främsta mål i frågan var att man genom partiell reklamfinansiering skulle minska radio- och TV-bolagens hunger efter penningtilldelning ur rundradiofonden. Att avveckla radiomonopolet var en helt annan, och mindre intressant fråga. I debatten om Radio Nord förde dock högerpartisten Leif Cassel (1906 - 1988) ensam fram den djärva tanken att Radio Nord kunde ges möjlighet att flytta sina sändningar till landbacken till en tilldelad legal frekvens men den idén fick han inget gensvar för.

Den borgerliga oppositionen hade under decennier ständiga misslyckanden med att framstå som trovärdigt regeringsalternativ. Sverige blev alltmer ett land med starka drag av enpartistat, även om vi formellt hade folkstyre. De borgerligas ständiga misslyckande bottnade främst i centerpartiets ovilja i faktiskt alla politiska frågor, att ge besked om vad de vill. Partiets affärsidé då, och fortfarande, går ut på att lägga sig i gränsövergången mellan s-partiet och de borgerliga, och därifrån locka osäkra väljare från bägge lägren med högst dimmiga besked om sin politik.


 
Jack hade en lockelse att retas i ankdammen med vad vissa kunde uppfatta som amerikansk brackighet. Här anländer han den 28 maj 1962 till förhandlingarna om piratradiofrågan i riksdagshuset i sin Chrysler Saratoga årsmodell 1960. För fullständighetens skull ska man ha privatchaufför också, och det förefaller vara Louis Chrysander som här tillfälligt fått träda in i den rollen.  

Men så hade vi det andra lägret, det röda, där man ansåg att det brann i knutarna om man skulle nå önskat resultat. Kommunikationsminister Gösta Skoglund hänvisade till att tidningarna hade gett aningar om att fler piratföretag hade planer att gå igång med sändningar, och här gällde att agera och inte vänta tills allt redan var igång. Den socialdemokratiska regeringen Erlander hade också betryggande majoritet för att lagförslaget skulle gå igenom i Riksdagen genom stödet från centerpartiet främst, och förstås från kommunisterna. Det blev en stormig och ibland stökig debatt i Riksdagen, och den pågick till sent. Lagen hann dock röstas igenom kring midnatt med god majoritet för regeringsförslaget med 83 röster mot 45 i första kammaren och 134 röster mot 73 i andra kammaren. Lagen fick nr 1962:278 i Svensk författningssamling och kan i sin helhet ses

Det var Gösta Skoglund som hade gett Radio Nordfrågan den framlyfta positionen i regeringsarbetet. I tre år hade frågan dominerat och förorsakat misskötsel av andra viktiga frågor i regeringen, och även i frågor med beröring till rikets säkerhet mot främmande makt. Men i piratradiodebatten i Riksdagen försökte Skoglund ta på sig rollen som den sårade oskulden. Han moraliserade över andra och ville göra gällande att det var de som gjort frågan alltför stor. Han sa: ”Det här är en väldigt liten fråga. Det är en fråga om vi ska göra vad vi kan för att skapa respekt eller inte, och den frågan borde inte ha vållat någon diskussion" - och här gjorde han en konstpaus och fortsatte sedan med djupt sorgfylld röst - "Jag är bara ledsen över att det finns de som har menat sig, att genom att göra politik av frågan, försöka få ut några fördelar åt sig. Och det finner jag anmärkningsvärt ifråga om hanteringen av en ren sakfråga”.

Söker man fakta om Gösta Skoglund (1903-88) får man snart klart för sig att han i Umeå, där han hade sin valkrets, beskrivs som en stadens hjälte. Han beröms som den ansvarige bakom tillkomsten av Umeå universitet, där hans minne äras genom en särskild Gösta Skoglunds fond för stipendier till forskare vid universitetet, och en särskild gata i området har uppkallats efter honom. Stor i Umeå, men den dåvarande radiochefen Olof Rydbeck ger i sina memoarer inga goda vitsord om denne småväxte man: "en till statsråd upphöjd kommunalpolitiker" skrev diplomaten Rydbeck. Vid ett party där Rydbeck och Skoglund fanns med blev Rydbeck tillfrågad om han visste vart Skoglund tagit vägen, -Där nere någonstans! svarade Rydbeck och pekade mot golvet.

Olof Palme var då fortfarande en okändis hos den breda allmänheten, men han hade redan från 1954 arbetat i regeringskansliet som sekreterare i statsrådsberedningen och varit Tage Erlanders parallellgångare och lärling. Palme var dock som lärling ytterst självtillräcklig. Palme valdes 1958 in som riksdagsman för socialdemokraterna, och 1961 avancerade han till byråchef för stastrådsberedningen. Han var piratradiolagens uttänkare bakom det inte alls lika intellektuella statsrådet Skoglund. När Palme 1965 efterträdde Skoglund som statsråd för bl.a. dessa frågor genomförde han ytterligare skärpningar i den svenska lagstiftningen på detta område. Palmes strävan med detta var i första hand att hindra införande av reklam i radio/TV. Enligt Palme själv: "Jag skulle i all ödmjukhet vilja påstå att bland de allmännyttigt bäst använda åren av mitt liv var de jag i hög grad ägnade åt att bekämpa tanken på kommersialiseringen av den svenska radion och televisionen", sid 130 i Ulf Nilssons bok "Sverige, en sluten anstalt", läs boken

Trots att Radio Nord hade dominerat i regeringsarbetet i tre år finns varken Radio Nord eller Jack Kotschack omnämnt i dåvarande statsministern Tage Erlanders memoarer, inte ens när han i en särskild volym koncentrerar sig på 60-talets inledande år. Det var kanske en av de gärningar som Erlander hade anledning att i sin väl förtjänta skam försöka förtiga.

En IMU-undersökning strax innan lagen klubbades igenom kunde bekräfta det stora stöd som Radio Nord hade hos lyssnarna: 78 procent förklarade sig vara motståndare till lagförslaget. Men lagen hade trots allt antagits av en majoritet bland de folkvalda och Radio Nord fick slå igen.

Vid midnatt den 30 juni / 1 juli 1962 upphörde sändningarna efter 16 månader (sånär som en vecka om man ska räkna noga). Dagen gick i behärskningens tecken. Man försökte hålla borta den sentimentalitet som annars så lätt smög sig på. Så långt man förmådde bjöd man på galghumor och ironi kring dagens betydelse. En del nålstick också, mot både Skoglund och Rydbeck och andra av de som varit Radio Nords fiender. Det tremannateam som stod för programmet den sista kvällen var först och främst Kaj Häger som sammanhållande ledare. Från sin dittills halvåret långa tjänst i kronans kläder, från S1 i Uppsala, hade man bara för denna kväll återknutit Sten Hedman för ett inhopp som bisittare till Kaj. Tekniker denna kväll var Kenneth Agehed. Han var rätt ny på Radio Nord, hade tillkommit från och med mars månad, och även om han inte hade några tidigare erfarenheter som ljudtekniker hade han tidigt visat sig som en fin snygg-körare med skön musikalisk mixningsteknik.

De här tre var sannolikt direkt utvalda av Jack för denna kväll. Men Jack hade också bestämt vem som skulle stänga sändaren vid 24-slaget. Flera Radio Nord-medarbetare har berättat för mig om hur snacket gick bland många av medarbetarna. Det fanns idéer att göra ett litet myteri - att inte alls sluta sända vid midnatt. En del tyckte att Jack hade kapitulerat för lätt. Några i personalen hade tankar att ta över sändarfartyget och fortsätta på egen hand, så länge det bara gick. Det var nog inget allvar, mest fantasier, men Jack måste ha nåtts av rykten om detta, och han gav Pelle Lönndahl förtroendet och uppdraget till den där allra sista tekniska manövern, att stänga 495 meter / 606 kilocykler och se till att det inte skulle kunna startas igen med någon lätthet. Formellt hade det annars varit mer logiskt om Ove Sjöström, som hade förordnandet som teknikchef ombord, hade fått uppdraget att utföra denna ritual, och han fanns dessutom ombord denna kväll.

Det handlade inte bara om att slå av en strömbrytare, det var att avsluta hela detta företag, hela detta äventyr som hade betytt så mycket för så många. Men det blev alltså Pelle Lönndahl som fick uppdraget. Han stod högre i rang och närmre direktionen i företaget än vad Ove Sjöström gjorde. Sista låten från båten blev Monica Zetterlunds ”Stick iväg, Jack!” som följdes av ett medley av Radio Nord-jinglar, och sedan FLOPP var sändaren avstängd. Sista jingeln hann nästan inte riktigt tona ut innan bärvågen tvärt försvann.

Efter de många år som gått är det för oss alla svårgripbart hur en så harmlös företeelse som Radio Nord kunde lyftas upp till den topp-prioritet som den fick hos den dåvarande regeringen. Argumentationen för lagen stödde sig alltid på svepskäl. Erlander, Skoglund och senare Palme skyllde på tekniska skäl som "trängsel i etern" och man försökte skylla på tvång utanför vårt land, att man var tvingad att följa Internationella Teleunionen. Men allt detta var bara lögner.

Av någon anledning protesterade makthavarna inte mot Östblocket där man helt struntade i överenskommelser om frekvenser. I DDR fanns t ex en station i Karl-Marx-Stadt på 602 kHz som man inte hade några synpunkter på. En frekvens som enligt internationella överenskommelser var reserverad för Lyon i Frankrike. Och den östtyska sändaren borde ha stört minst lika mycket som Radion Nord!

Fram till november 1979 gällde 1948 års köpenhamnsplan som fördelade frekvenser och angav maximala sändareffekter och gällde Europa, Mellersta Östern och Afrika. Vissa länder ville själva fatta egna beslut om frekvensval och undetecknade inte avtalet. De var Österrike, Egypten, Syrien, Island, SVERIGE, Luxembourg och Turkiet. Alltså: den svenske ministern för etermedier talade sig varm för att följa internationella avtal, men i ett land som struntade i avtalet!

I handläggningen av hela detta ärende agerade Sveriges Radio, telestyrelsen och kommunikationsdepartementet med täta överläggningar som om de vore likadana delar av samma enhet med samma intresse i frågan. Delvis handlade detta om rädsla för en förlust av prestige. Sveriges Radios rädsla var också att konkurrens kunde leda till att artistgagerna skulle skjuta i höjden om artister kunde förhandla och välja mer än ett programföretag, men mest hade de en rädsla att konkurrens kunde medföra ett försvagat lyssnarunderlag och som en följd av detta en ökad risk att licensavgifterna skulle ifrågasättas allt mer - "varför betala licensavgift för SR-program man aldrig lyssnar på?".

Allt det här var lättare att förstå i den tid detta handlade om. Jag är själv ett vittne och får ständigt konstatera att jag har starkare och mer detaljerade minnen än de flesta av hur svårt det var att diskutera det svenska radiomonopolet och det närmast hopplösa att hitta positiva gensvar för en friare radiosituation. Respekten för överheten var stark - både den överhet som fanns hos makthavarna / politikerna, men också den överhet som upplevdes i företaget Sveriges Radio. Denna respekt för överheten fanns hos allmänheten, men ännu mer hos journalister och chefredaktörer, vars främsta intressen var då, och är fortfarande, att värna sina egna marknadsintressen. De hävdade ständigt att en reklamfinansierad radio skulle vara ett hot mot deras reklamintäkter - ett intresse som de alltid hållit högre än yrkesetik och sannings- och informationsideal. Alltså sågs det som riktigt och rätt att reklam i radio skulle förbjudas för att tidningarna skulle slippa konkurrens om reklamintäkterna. Och det märkligaste i situationen var att även reklambranschen i Sverige gillade läget.

Visserligen var radiopubliken - och dito TV- mycket mer snarstucken på den tiden med ständiga "folkstormar" mot Sveriges Radio. Missnöjet med utbudet var mer larmande och oftare uttalat då än nu. Men att ur detta missnöje kräva konkurrens i dessa medier genom att tillåta även andra företag föreföll för de flesta otänkbart.

Trots det övergrepp mot en mycket stor folkopinion som det var att stoppa Radio Nord så straffades makthavarna inte alls vid 1962 års riksdagsval. De folkvalda som genomfört övergreppet - Erlander, Skoglund och de andra, fick fortsatt mandat att regera - i enlighet med det svenska folkets i faktisk demokratisk ordning, fastställda vilja.

 

Radio Nord kommer tillbaka!
1963, utkom Jack Kotschacks bok ”Radio Nord kommer tillbaka”. Där satte han sitt hopp till något som då tedde sig som vildvuxna fantasier; radio och TV direktsänd till hemmen via satelliter:

”Det är inte längre en utopi att påstå att man från vilken plats på jordklotet som helst kan nå varje annat land med fullgod mottagning av såväl radio som TV. Och dessa etervågor är gäster som inte knackar på dörren och ber om lov att komma in. Om en stat önskar hindra sina medborgare att lyssna och se, måste man snart tillgripa de två ytterlighetsmetoder, som endast förekommer i totalitära stater: man kan genom lagstiftning förbjuda avlyssning inom landets gränser, eller man kan ta till metoden med störningssändare”

Först långt senare har vi kunnat förstå det som Jack förstod då, och numera vet vi att det inte var någon utopi. Förbud mot innehav av parabolantenner föreslogs förresten på fullaste allvar från socialdemokratiskt håll under 80-talet. Det skulle avvisas endast därför att det var så orimligt att genomföra då det redan hade blivit så överväldigande vanligt med parabolantenner hos undersåtarna. Det blev, som Jack Kotschack förutspådde, satellit-TVn som skulle ta knäcken på monopolsituationen - radio- och TV-monopolet är numera brutet.

Sändarfartygets fortsatta öden
Piratradiolagen skulle inte träda i kraft förrän den 1 augusti, men Radio Nord valde ändå att stänga en hel månad tidigare. Anledningen var att allt då föreföll att ha kommit till slutskedet av förhandlingarna med den australiske affärsmannen Alan Crawford (-1999) och hans konsortium, Project Atlanta Ltd, med hans närmaste förtrogna uppbackare Kitty Black (1914-2006) och Oliver Smedley (1911-1989).

Alan hade varit VD för det stora amerikanska musikförlaget Southern Musics avdelningar i Sydney och London. Han var den som i Australien upptäckte och spelade in den då 16-årige Frank Ifield, och gett honom en fortsatt karriär i England. Vid sidan om hans musikförläggarjobb hade Alan också mycket annan affärsverksamhet, bland annat inom oljebranschen. Efter fjorton år på Southern Music hade Alan hoppat av och istället bildat eget musikförlag, Merit Music, och vid sidan om detta även flera skivbolag vars specialitet bestod av billiga coverinspelningar av de stora pop-hitsen, framförda av artister med lägre ersättningsanspråk än originalet. Precis som andra företagare som hade sin verksamhet vid sidan om giganterna i grammofonbranschen hade Alan haft svårigheter att få sin musik spelad i BBC-monopolets mycket restriktiva musikutbud. Där handlade det om högst någon halvtimme lätt musik per dag. Alan hade egentligen inget intresse att bryta radions monopol, han såg det bara som en affärsidé, och genom att själv äga en radiostation räknade han med att nå en miljonpublik i London-området. Med radiostationen som verktyg skulle han få sin musik ”on the air” och skapa ett musikaliskt imperium åt sig. Radio Nords sändningsklara fartyg var det viktiga medlet för ett snabbt förverkligande av Alans planer.

Ove Sjöström har berättat att det blev hans sista uppdrag ombord att plasta in all utrustning inför avfärden. I ett pressklipp från den 28 juli anges att "Igår lättade det omtvistade fartyget från Östersjöns blå vatten" vilket alltså innebär att den 27 juli övergavs vad som så länge varit ankarplatsen. Ove och alla de övriga "Nord-arna" hade då redan gått iland. Nu var det inhyrd utländsk personal ombord som skulle föra henne ut ur Östersjön.

Hennes namn hade alltid angetts som "Bon Jour", men hon hade halvannat år tidigare omregistrerats med namnet Magda Maria. Ombord fanns all studioutrustning lastad, inte minst den från Kammakargatan. Allt som återstod av kommersiellt värde i bolaget var nu själva fartyget och dess last. Ägarna oroade sig mycket för att ännu något ingripande från någon myndighet skulle ske under resan, men lyckligtvis blev det en mycket lugn resa hela vägen, ända ut i Nordsjön.

Ägarna var fortfarande Bob Thompson och Clint Murcison. Bakom dem fanns Gordon McLendon. Han föredrog att inte skymta fram officiellt men han förblev den främste i förhandlingarna, och det var också han som hade dikterat namnet på Alan Crawford-projektet; Atlanta, som en hyllning till staden i Texas där Gordon hade växt upp. Några år senare skulle Gordon gå in i ett helt annat piratradioprojekt med en viss Don Pierson (1925-1996). Med honom drog han upp riktlinjerna för vad som utanför Englands kust var tänkt att bli en brittisk motsvarighet till den av Gordons radiostationer som han var mest stolt över, KLIF. Som offshore-pirat var den tänkt att heta KLIF-London, men när projektet nått fram till sändningspremiär, den 16 december 1964, hade andra personer bestämt namnet till "Wonderful Radio London". Men det är en annan historia.

Under förhandlingarna mellan ägarna och Alan Crawford, fortsatte Magda Maria sin färd till El Ferrol i nordvästra hörnet av Spanien, dit hon nådde den 2 augusti 1962. Där fick hon genomgå en rengöring och kontroll av skrovets kondition, som avslutades med en ommålning av skrovet i en grön färg.

Starten för offshore radio i Storbritannien var nära förestående. Sändarfartyget Bon Jour var åter i god kondition och fick namnet ändrat, nu till Mi Amigo, och hon avseglade från El Ferrol den 14 september 1962 med kursen satt till Dover i England, för nu angavs det att penningtransaktionen för försäljningen hade genomförts. och med slutet av september 1962 och förtöjdes i vattnen utanför Themsens utlopp. Radio Atlanta genomförde där också några korta provsändningar. Allt verkade hoppfullt, men då kom sent omsider nyheterna i sin fulla omfattning om en räd mot den danska Radio Mercur. Den hade ägt rum den 16 Augusti 1962 och orsakade panik bland Atlantas aktieägare:

Radio Mercur hade två veckor efter att den danska piratradiolagen trätt i kraft, överraskande återupptagit sina sändningar. Efter att sändningarna hade pågått i tre dagar ingrep den danska polisen med en blixtattack. Fartyget bogserades sedan in till hamnen i Tuborg, där det togs i beslag och sändarutrustningen höggs sönder för att säkerställa att den aldrig skulle kunna användas mer. De hårda metoderna som använts uppfattades så störande för Crawfords finansiärer att åtminstone en av dem, John Delaney, helt drog tillbaka sina intressen i finansieringen.

Framtiden för den här typen av radioverksamhet föreföll i det uppkomna läget som totalt omöjlig, inte bara för Alan Crawford och hans investerare som hade svikit honom, utan också för de amerikanska ägarna. Ännu i januari 1963 var allt ännu lika ovisst. Besättningen på totalt 8 man, kaptenen och de övriga, var alla polacker, och de visste ingenting om vad som skulle hända härnäst. Som ett dystert minne från tiden med Radio Nord var hon fortfarande lastad med sin dyrbara ljudutrustning insvept i plast. Oftast låg hon för ankar utanför den Holländska kusten. De amerikanska ägarna till båten ville ha en snabb affär och vägrade några av de alternativ som Crawford angav. I sin uppgivenhet försökte Alan Crawford föreslå de amerikanska ägarna att han skulle kunna få hyra fartyget istället, men det avvisades omedelbart. Framtiden för den här typen av radioverksamhet föreföll i det uppkomna läget som totalt omöjlig, inte bara för Alan Crawford och hans investerare som hade svikit honom, utan också för de amerikanska ägarna. Under alla dröjsmål för projektet ökade kostnaderna för ägarna, och detta ville de inte ha belastats med i onödan.

Den 26 januari 1963 inleddes för MV Mi Amigo sjöresan över Atlanten, till Galvaston, Texas, dit hon anlände den 9 mars 1963. Planen var att befria henne från hennes inte så fruktsamma radiokarriär och ge henne en glasssigare tillvaro som lyxjakt, kanske för fiske. Masten revs och all annan radioutrustning monterades bort.

Mitt i denna hopplöshet i januari 1963 kunde hela historien om ämnet "offshore radio" ha mött sitt slutgiltiga öde. Men mer skulle ju komma, ändå, och likafullt, nio månader senare hade Crawford slutligen lyckats få fram det tillräckliga kapitalet, och den orimligt segdragna affärsuppgörelsen slutfördes trots allt den 18 december 1963. Genom affärstransaktionen ägdes fartyget dock fortfarande officiellt av Rosebud Shipping, Panama, alltså fortfarande av intressena i Dallas. Tio dagar senare lämnade Mi Amigo Galveston och efter en hård överresa över Atlanten återvände hon den 30 januari 1964 till varvet i El Ferrol där hon skulle förstärkas för att i fortsättningen kunna bära en högre mastkonstruktion än tidigare. Den 3 mars var hon färdig och på väg till varvet i Greenore, Irland, där hon skulle förses med den nya masten med en höjd av 43 meter - fyra meter högre än den som används för Radio Nord. Varvet i Greenore ägdes av en viss Ronan O'Rahillys far.


MV Mi Amigo som Radio Atlantas sändarfartyg med den imponerande 41 meter höga masten


Caroline och hennes far, presidenten

Smile please! Ronan O'Rahilly och Allan Crawford

Ronan (1940) var manager för ett antal popartister, varav hans då mest kände var Georgie Fame. Möjligheterna att få några spelningar i radion för artister på mindre bolag, som Ronans, begränsades av att skivindustrin var i så stark dominans av "de fyra stora", alltså EMI, Decca, Pye och Philips. På BBC, med deras mycket lilla utbud av populär musik, bortsåg man helt från andra mindre skivmärken. Ronan försökte med Radio Luxembourg men fann att deras program i regel var sponsrade av samma fyra aktörer, som därmed "ägde" programtiden. Ronan upplevde det som att enda sättet att få sina artister spelade i radion var att starta sin egen radiostation. I Ronans funderingar kring sin station hade han tidigt fastnat för att kalla den Radio Caroline. Han hade fångats av ett fotografi i en tidning där den amerikanske presidenten John F. Kennedys dotter Caroline tittade fram med en magisk blick som fick henne att verka just så ung, fri och fräsch som Ronan föreställde sig i sina tankar för stationen han ville skapa. En drömmare var han kanske, Ronan, men ändå mycket smartare än Alan. Ronan hade redan från början förstått hur man organiserar en satsning av detta slag. Alan hade inte förstått någonting - i intervjuer sa han att han behövde 12 jurister innan någon kom på hur man skulle göra, dvs det vanliga förfarandet för att kringgå lagstiftningen - samma procedurer som redan Radio Mercur hade använt sig av, flagga från ett land som inte var medlem av Internationella teleunionen och ett holdingbolag i Luxemburg eller Liechtenstein.

Ronan hade erbjudit Alan att använda varvets resurser i utbyte mot att Ronans företag fick använda Crawfords inspelningsstudio för Radio Caroline. Därmed fanns i det rådande läget två olika företag och två olika fartyg förankrade intill varandra vid Greenore, bägge med viljan att bli först med sändningspremiären. Ronans skepp var en f.d. dansk passagerarfärja, Fredericia, som döpts om till MV Caroline. Både Crawford och O'Rahilly har många år senare medgett att de genomförde många ömsesidiga sabotage för att fördröja det andra radiobolagets sändningsstart. Radio Atlantas Mi Amigo blev först att lämna Greenore men av okänd anledning tog det nära en hel månad innan de nådde förbi Lands End, och den 21 april bröts den höga masten när Mi Amigo hamnade i en storm och behövde sedan ytterligare reparationer i Portsmouth. Genom denna försening blev Radio Caroline först i luften, på påskdagen den 28 mars, 1964. Fartyget låg då för ankar nära Harwich och sände på 1520 kHz. Första rösten vid premiären var Simon Dee: "Hello everybody, this is Radio Caroline broadcasting on 199, your all day music station".

Radio Atlanta hade arbetat i ytterligare två veckor med förberedelser innan de äntligen kom på plats och kunde inleda sina testsändningar den 12 maj 1964 från en position utanför Felixstowe. Deras konkurrent Radio Caroline begränsade ännu sina sändningar till tolv timmar per dag, med avbrott vid kl. 18. Då tog Radio Atlanta tillfället att starta sin sändare på samma frekvens för att ta över Radio Carolines publik och sedan noga instruera publiken om sitt frekvensskifte innan de bytte till en mer permanent frekvens, 1495 kHz. Trots detta smarta drag i starten gick det ändå inte bra för Radio Atlanta. Efter mindre än 2 månader stängde hon den 2 juli 1964. De lyckades aldrig komma i närheten av de publiksiffror bolaget hade förväntat sig, och det hela slutade i ett samgående med Radio Caroline. MV Mi Amigo förblev då kvar utanför Essexkusten som nytt sändarfartyg för Radio Caroline South medan MV Caroline flyttades till en ankarplats utanför Ramsey, Isle of Man, och sände därifrån med namnet Radio Caroline North.

Två år hade därmed gått sedan Radio Nord upphört men äventyret för sändarfartyget skulle fortsätta i många år till. Hon var den första radiopiraten utanför Englands kuster och fick många andra piratradioskepp att konkurrera mot, men överlevde dem alla innan det hela slutade i en nord-ostlig storm, som först slet loss hennes ankarkätting och fick henne att driva iväg och gå på grund på Long Sands Bank utanför Kent-kusten med sändning kontinuerligt ända dit. Men där skadades hennes skrov vid generatorrummet och skrovet vattenfylldes, men masten förblev stående upprätt som ett stolt och trotsig minne. Det var inte förrän i slutet av juli 1986 som det rapporterades att masten till slut gett vika för havets vågor.

Upphovsrättsliga regler för innehållet på denna webb: Du får mycket gärna använda och kopiera innehåll för personligt icke-kommersiellt bruk.
Å andra sidan är det strängeligen förbjudet att använda något av materialet för att sälja helt eller delvis på något sätt. radioarkiv@gmail.com