MULLANEY, John
Det var Johns Mullaneys unika antennprincip, benämnd folded unipole, på svenska inverterad jordplansantenn, som löste problemet att med sändarfartyget Bon Jours mast om endast 38 meter var mycket långt från den ideala längden för att fungera som halvvågsantenn. Konstruktionen tog nytta av de förliga och aktra stagvajrarna från masttoppen - de bidrog som strålningselement utöver själva masten av metall. För att det skulle fungera var det nödvändigt att vajrarna från masttoppen avslutades nedtill via justerbara kondensatorer gentemot jord (fartygsskrovet). De var inkapslade i stora plåtburkar som kan ses på en del bilder på Bon Jour.
Antennkonstruktionen kunde "trolla" en med mastens strålningsegenskaper och gav Radio Nord en överlägsen täckning för sändaren. Men för att detta skulle fungera var det kritiskt med inställningen av kondensatorerna, och teknikerna ombord jobbade mycket under Radio Nords hela tillvaro med dessa inställningar, och erfarenheterna i denna teknik skulle senare också få betydelse för de engelska radioföretagen utanför Englands kuster.
John Mullaney och hans folded unipole finns beskriven på en mängd sajter om man googlar på "John Mullaney" + "folded unipole". är resultat från en sådan googling.

MURCHISON, Clint Jr.
(1923 - 1987) multimiljonär i olja, järnvägar och fastigheter, huvudfinansiär för Radio Nord (Nord Establishment) tillsammans med Robert F. Thompson och den officiellt endast på entreprenörsidan verksamme Gordon McLendon.
Clint ägnade alltså inte mycket tankemöda - eller tid - åt Radio Nord, men det var han som hade lockats att släppa till huvuddelen av pengarna. Han ägde bland annat två gigantiska försäkringsbolag, han var majoritetsägare i New York Central Railway, ägare till oljekällor och kemiska industrier. Clint Murchison var född i Dallas och känd för många finansiella projekt. Son till Clint Murchison Sr. (1895 - 1969). Clint Murchison Jr hade två bröder, John och Burk som redan i tioårsåldern dog i en barnsjukdom. Hans mor avled redan när han var två och hans uppfostran togs om hand av en faster. Han gick i skola i Lawrenceville Prep och tog sedan examen i elektroteknik vid Massachusetts Institute of Technology. Han fick en magisterexamen i Matematik från MIT.
Trots sina astronomiska tillgångar, som han ärvt från sin far, fick Clint Muchison i mitten av 1980-talet ekonomiska svårigheter som en följd av felaktiga investeringar. Detta inträffade när fastighetsmarknaden kollapsade mitt i en kraftig ökning av priset på olja. I februari 1985 var han tvungen att ansöka om personlig konkurs som blev en av de största personliga konkurserna i USAs historia.
Clint Murchison Jr, avled i lunginflammation den 30 mars 1987 i Dallas, Texas.

NESTIUS, Lasse
(1940) - nyhetsreporter på Bon Jour. Innan han anställdes på Radio Nord hade han vistats tre år i USA och studerat radion där. Hemkommen till Sverige i april 1961 råkade han på Tennstopet, som då fanns i Klara-kvarteren, träffa Radio Nord-nyhetsmannen Kjell Bergström som han kände mycket väl sen tidigare. Kjell Bergström ordnade en anställning åt honom sedan Lasse med mycket väl godkänt klarat testet i form av en tidningsnotis som han direkt på restaurangen blev ombedd att läsa upp. Från början var det tänkt att Lasse bara skulle bli en vikarie över sommaren, men han blev kvar i något år på stationen. Även om andra var nöjda med hans insatser upplevde han inte sig själv som någon vidare god journalist och övergav Radio Nord och journalistyrket i april 1962 för att bli affärsman istället. Mest har han varit verksam med antik- och second hand-rörelser. I mitten av 70-talet startade han Prylvaruhuset på Odengatan och från 1979 startade Lasse i Skärholmen den så välkända Sveriges största Loppmarknad, som drog besökare till denna förort. Tillsammans med sin son är han nu verksam med en second hand-rörelse i Sundbyberg.

NORD, Olle
annonssäljare.

NYGREN, Nils F.
(1924-2001) När han anställdes gavs han titeln chief announcer men fick en kort karriär på Radio Nord - så kort att han inte ens var med fram till premiären. Han kom närmast från IBRA Radio där han under fem år varit reporter, och deras redaktion och studiolokaler låg inte så långt bort från Radio Nords. Han ska även ha gjort reportage på Sveriges Radio och jobbat som journalist på en del tidningar. Från sin korta tid på Radio Nord finns han med på ett fåtal tidiga inspelningar, som i det provprogrammet från hösten 1960 där han hörs redan som första talröst. Sannolikt upplevdes hans röstliga personlighet som lite för torr för att passa in på en kommersiell radiostation. Han skulle dock, långt senare i livet utveckla sin förmåga att fånga och charma en publik, men då som andlig sångare. Han gjorde totalt sju LP-skivor under 70-talet och skulle sedan under närmare 35 år vara på ständig turné som resande trubadur och vispoet. En ytterligare förhöjd popularitet för en större publik fick han efter medverkan i den populära TV-serien Minns du sången i januari 1998 där han sjöng sin egen visa Glöm inte bort att änglarna finns - se detta TV-inslag via Youtube . Efter det blev han en given sångare i samtliga avsnitt av programserien där han framförde sina egna många visor till sin tolvsträngade luta eller till eget pianoackompanjemang. Han behärskade även fiol, orgel, dragspel, mandolin, gitarr, saxofon, cello och nyckelharpa, och skrev både text och melodi till över hundra sånger. Många av dem har blivit evergreens, och han framträdde med sina sånger i stort sett ända tills han gick bort i slutet av 2001, 77 år gammal.

NYSTRÖM, Pelle
Delade ansvaret för programmet Metronome-nytt med Anders Burman, se dito. Pelle Nyström föddes i Tierp 9/12 1930, avled i Stockholm 2/2 2003. Med hustrun Ann-Cathrine (1946) fck han sonen Joakim (1980).

OLSSON, Ebbe
Stewarden (serverings- kökspersonal) ombord på Bon Jour.

OLSSON, Elis
Bon Jours förste kapten. Han har i vissa fall fått beskyllningar för alla de fel som skedde vid ombyggnaderna i Köpenhamn. Enligt andra var han sjuk med varbildning i käken och att han under flera månader innan avresan för Bon Jour från Köpenhamn hade lidit av psykisk stress av privata skäl. Elis Olsson kom hastigt att ersättas av kapten John Johnsson, se d:o.

PALMKVIST, Hans
Nyhetsman med tjänstgöring på Bon Jour. Han anställdes på våren 1962.
Hans Palmkvist i Handelsnytt.

POULSEN, Mogens
Dansk kock ombord på Bon Jour.

PRAWITZ, Elsa
(1932 - 2001) Utbildad vid Dramatens elevskola 1950-1953 och skådespelerska på Dramaten och Intiman och totalt 26 filmroller där hon mestadels sattes i roller som vamp. Hon spelade även hos Karl Gerhard 1961 i hans sista revy "Ursäkta handsken". På Radio Nord var hon programledare för "Elsas Nattkajuta" med Louis Chrysander som producent. Efter Radio Nord var hon i tre år chef för Alléteatern. Senare har hon varit knuten till olika stadsteatrar, bland annat den i Uppsala respektive Borås. Hon skrev även filmmanus, bland annat till Arne Mattssons "Det är hos mig han har varit"(1963), där hon även hade en av de ledande rollerna, och hon var ofta med i filmer av Arne Mattsson som hon även var gift med 1956-1965.

Elsa Pravitz, Louis Chrysander och Gert Landin diskuterar inför ett Nattkajutanprogram

RAVELL-VALTONEN, Raya (eg. Raija)

Raya Ravell (1982)
Vera, Maire och Raya

(1918-1997) musikarkivchef på Radio Nord, en av de allra första anställda från augusti 1960 och den huvudansvarige för musikurval i alla Radio Nords program. I arkivet assisterades hon av främst Ebbe Jularbo och Monica Hylinge.
Innan Radio Nord var hon mest känd som en i sångtrion Harmony Sisters, bestående av systrarna Vera Enroth (1914-1997), Maire Ojonen (1916 - 1995) och Raija. Från 1935 började de sjunga professionellt i Finland och främträdde ofta i den finska radion. Deras första framträdande i Sverige blev i China-varietén 1943, och den största skivsuccén Konvaljens avsked (Otto Lindvall) såldes i 160.000 ex. De anlitades ofta som bakgrundskör vid skivinspelningar med Harry Arnold, Yngve Stoor, Harry Brandelius, Thore Ehrling, Sune Valdimir, och de gjorde många långa folkparksturnéer. Sångtrion upplöstes 1956 varefter Raya och även Maire inledde varsin solokarriär, båda främst med jazzrepertoar. Långt senare, under Radio Nord-tiden, sjöng Raya både solo och i kör i några av Radio Nords jinglar. Hon fick även en karriär på De Tio-listan med en parodi på den då så stora framgången för Göingeflickorna ("Kära Mor"), "Skriv ett brev till mor därhemma" där Raya sjöng stämmor med sig själv och kallades Värmlandsjäntorna trots sitt enbart finlandssvenska ursprung utan några anknytningar till Värmland. På skivan kompades hon av vad som kallades "Spel-Eriks kapell", bakom vilka dolde sig Eberhard Jularbo och Henry Fox - det var den sistnämnde som hade skrivit låten.

SJÖSTRÖM, Ove

Ove Sjöström ombord på MV Caroline 1964

Ove Sjöströms message tape 1964

Ove Sjöströms berättelse 2007

(1938 - 23/12 2022) anställdes som tekniker den 16 december 1960 och befordrades redan en månad senare till teknisk chef med ansvar för sändare och övrig teknik ombord på Bon Jour. Visade också sin mångsidighet som spontant inhoppad nyhetsuppläsare under en period när ordinarie personalen, bestående av Lassarna Branje & Nestius, båda hade sjukdomsfall. Egentligen är han född som Zeth Olov Einar Sjöström, och som radioamatör känd under namnet SMØXBI Seth Sjoestroem . Han framträdde vid ett seminarium för radioamatörer i Handen den 14 april 2007 - bilden här bredvid tog jag själv vid detta tillfälle. Jag lyckades också spela in hela Oves föredrag inklusive det kanske ännu mer intressanta eftersnacket, och i detta hörs också inpass från Seve Ungermark, Ronny Forslund, Göran Lindemark och jag själv.
Ove berättar dessutom från sin tid när han tillsammans med f.d. Radio Nord-teknikern Jan Gunnarsson var inlejd och medverkade med sina Radio Nord-kunskaper vid uppbyggnaden av Radio Caroline 1964. Från 1964 har jag också ett message tape från Ove Sjöström som sitter i studion ombord på MV Caroline som då låg för ankar ute på Irländska sjön. Se ljudlänkarna under respektive bild.

SKEPPSTEDT, Nils
Nils Josef Skeppstedt, född 1924 i Kungsholms församling, Stockholm. Arbetade på Sandrews, SF, Film-Teknik och var ljudteknikchef i många år på Svenska Filminstitutet. Bror till klipparen Carl-Olov Skeppstedt.
Han var en av de filmljudtekniker som anställdes hos Radio Nord efter att Sandrews upphörde på Lästmakargatan. Han blev dock uppsagd redan hösten 1961 och fortsatte sedan som filmljudtekniker och mixare med stort antal filmer bakom sig, och de första hade han börjat med på tidiga 40-talet, bland annat Kajan går till sjöss (1943), Barnen från Frostmofjället (1945), Vägen till Klockrike (1953) och under Ingmar Bergman i "Prästen i Uddarbo" (1957). Nils Skeppstedt avled 2007).

STERTMAN, Nils Alvar
(1938) lättmatros i 23-årsåldern ombord på Bon jour. Var anställd från början på 1961 till juni samma år. I jobbet som lättmatros får man hugga i med det mesta ombord, från att hjälpa till i byssan till att skrapa rost. Men mest jobbade han nere i maskinrummet. Han slutade på egen begäran när han fick annat erbjudande om jobb som lockade mer, men minns ändå jobbarkompisarna, både radiofolket och sjöfolket, och Bon Jour som en bra arbetsplats.

STRÖMBERG, Birgit, gift Dahlqvist
(6/7 1938) arbetade tillsammans med Birgitta Söderström på ekonomiavdelningen med Rolf Levin som närmaste chef.

STURMARK, Gösta
Gösta Sturmark	sonen Christer

(1936-2006) annonssäljare, och senare även en av de som upphöjdes till programchef, på Radio Nord. Han föddes i det då till Finland hörande Viborg, son till chefen för järnbruket där. Vid krigsslutet -45 flyttade familjen och 9-årige Gösta till Sverige och Djursholm. Gösta visade fallenhet för medier och film och han gjorde sin värnplikt vid Arméns Filmdetalj.
Han blev anställd som annonssäljare och kom med i det första gänget anställda på Radio Nord redan i augusti 1960. Efter Radio Nord arbetade han vidare inom produktion för film och TV, bland annat reklamfilm, och under åren 1969-1974 var han produktionschef för Husmors Filmer. Han startade 1976 produktionsbolaget NordArts videoavdelning för produktioner av företagsfilmer. Han var noggrann, hade sinne för detaljer, och det blev många uppskattade produktioner under hans ledarskap.
Gösta övergav 1984 Sverige och bosatte sig i London, där hans hustru Charlotta fick en bättre bas för sitt företag för filmlicensiering och distribution. När Jan Steinmann, VD för ScanSat 1986-87, fick uppdraget att bygga upp TV3 med bas i London engagerades Gösta Sturmark till detta projekt. När projektet väl var igång blev det hans område att ansvara för tekniken att få ut sändningarna. Gösta var mycket teknikintresserad och språkligt begåvad. Han arbetade även som översättare, bland annat av boken "Leva digitalt : om datorer, CD-ROM och Internet - för de redan frälsta & oss andra ängsliga".
Sonen Christer Sturmark (1964) är en flitig mediedebattör.

SÖDERSTRÖM, Birgitta
arbetade tillsammans med Birgitta Strömberg på ekonomiavdelningen med Rolf Levin som närmaste chef. Birgitta hamnade senare på ett jobb på Royal Viking hotell vid Centralen.

Inte alls är det Otto Henning (Gittes far) vi ser på denna "filmis" utan Larsan Sörenson, och i Radio Nords studio (ur Siv Wastessons samling)

SÖRENSON, Larsan (eg. Lars-Erik)
(1931 - 1970), programledare på Radio Nord.
Han hade en kul och fräsig stil som passade särskilt för de poppigare sammanhangen, inte minst som programledare för Topp 20, och han blev snabbt kunnig att köra programmen själv, även om han lär ska ha beskrivit sig själv som "teknisk idiot". Han var en glad gamäng och spelevink, men också en språkekvilibrist som anordnade "vältalighetstävlingar" bland sina jobbarkompisar. Hans artistiska förebild var Karl Gerhard, och på Radio Nord utnyttjade han flera gånger möjligheten att ta in KG för intervjuer i Radio Nords studior. Larsan hade själv från mycket unga år prövat att i förebildens anda skriva texter och musik till kupletter när han och vännen Hans Lindgren ( 1932- 2012) drev en ungdomsteatergrupp i en gammal biograf med det klassiska namnet Biograf-Theater, senare namnändrad till mer moderna Roxy, ägd av den lokala Folkets Hus-föreningen i Stocksund. Där uppfördes revyer, totalt tolv, där Larsan själv författade texterna, musiken och sketcherna.
I skolan var han redan från tredje klass den elev som utmärkte sig i svenskan, och hans uppsatser lästes ofta upp inför klassen för att tjäna som föredöme. I övriga ämnen var Larsan en svag elev och hans mor oroade sig för vad det skulle kunna bli av sonen, men vid samtal med klassföreståndaren vid Djursholms Samskola, där Larsan gick, menade denne att "om man kan behandla svenska språket så storartat redan vid så unga år behöver fru Sörenson inte vara orolig."
Hasse och Larsan blev ett riktigt radarpar av samma sort som senare tiders Hasse å Tage eller Magnus och Brasse. Hasse Lindgren är förstås i ensamt majestät känd från revy och mängder av filmroller och TV-serier och varje julafton hör vi hans ljuvliga inläsning om "Tjuren Ferdinand". Från mitten av 50-talet uppträdde han och Larsan som kabaréartister och utvecklade en tidig form av stå-upp-komik innan detta uttryck ens fanns. Under resans gång upptäckte och utvecklade Larsan också sin förmåga som röstimitatör.
Larsan lyckades redan som 16-åring få in en fot som sportjournalist på Expressen och året därpå (1948) skickades han till London för att skriva reportage från sommarolympiaden där. Han skrev också reportage kring ämnet teater. Han kom sedan i anställningar på Stockholms-Tidningen och Aftonbladet. Han medverkade också vid Aftonbladets uppskattade revy och talangjakt "Vi som vill opp" på Oscars i Stockholm 1952.
Trots att Larsan i alla sammanhang trivdes mest som journalist hoppade han 1957 av och satsade åter på revyscenen tillsammans med Hans Lindgren. De uppträdde på Tivolitetatern på Gröna Lund och i folkparker och restauranger, bl a på Hamburger Börs. Larsan anställdes på ett halvårsengagemang på "Börsen" och förutom egna revynummer var han även en husets konferencier för att presentera andra artisters framträdanden.
När han i maj 1961 anställdes på Radio Nord hade han just fått ett visst kändisskap efter medverkan i ungdomsprogram i TV i Karin Falcks produktion "Källarklubben" och senare i "Vi Unga" med Arne Weise som programledare. Han medverkade där dessutom med författande av manustexter och sketcher. Övergången till Radio Nord passade honom fint - han kände faktiskt en viss leda i teaterapandet. På Radio Nord fick han nytta av sin lätta stil och säkra förmåga att forma slagkraftiga texter. Han blev stationens mest populäre röst och hans speciella stil inverkade befruktande även på kollegornas kreativitet och på hur stationens tilltal uppfattades bland lyssnarna.

Larsans EP-skiva där han sjunger några egenhändigt komponerade visor med vitsiga ordlekar i texten. Här nedan finns två exempel på att låten Hitsidi, hotsidi från skivan fick spelning i Radio Nords program Gert Landin i Melodiposten där skivan spelar första ggn Gert Landin i Melodiposten med Larsan som inbjuden gäst

Under det lite över året med Radio Nord hade han sitt dagliga skötebarn i programmet Låten från båten och en lång rad Musik för män varav flera finns bevarade. Det mest populära programmet var förstås Topp 20, där han var som klippt och skuren för programmet. Snabbt fick han ett idolstatus, och det lär ska ha kommit många telefonpåringningar till Radio Nord främst från unga kvinnor som ville prata med honom. På sista dagen för Radio Nord blev han stationens sista disc jockey i det speciellt utformade De Tio-programmet där han påannonserade den sista skivan "Stick iväg Jack" med Monica Zetterlund innan sändaren på 495 meter mellanvåg för alltid stängdes av.
Närmaste tiden efter Radio Nord var Larsan anställd på annonsbyrån Günther & Bäck AB som copywriter. Han skrev också för tidskriften Höga Nöjet och arbetade för Svenska Visförlaget. Han gifte sig med sin Britt i november 1962, och året därpå fick de dottern Lena. För familjefridens skull önskade Britt honom bort från de kändis-sammanhang han hade varit i på Radio Nord, och detta är orsaken till att Larsan aldrig sökte någon fortsatt radiokarriär vid Sveriges Radio (jämför med Gert Landin). I Aftonbladets artikel den 1 juli 1962 om Radio Nords upphörande uttrycker Larsan "För den närmaste tiden har jag mitt på det torra. Jag har flera parkframträdanden i sommar. Skulle vilja börja jobba på Sveriges Radio". Men det där fick han alltså lägga åt sidan. Det var också Britts önskan att han skulle hålla sig borta från estraden och jobba med något "riktigt" istället, men han turnerade ändå i folkparkerna, och även under 1963-64, då han återigen var i kompanjonskap med Hans Lindgren.
I övergången 1964-65 började Larsan uppleva förändringar, en stor trötthet, och han blev undersökt i flera omgångar utan att man hittade någon orsak. Vid något tillfälle var det Larsans egna kommentar att "nu har de undersökt mig överallt, utom huvudet", och vid senare undersökningar skulle det visa sig att felet bestod av en hjärntumör, som vid det laget var så långt gången att läkarna inte kunde ta bort hela, men, för att skona honom, endast delvis få bort den, vid en operation i slutet av 1965.
De närmaste omkring Larsan visste att tiden var utmätt, men för honom själv levde hoppet, inte minst när han hörde talas om en teaterkollega som genomgått samma slags operation som han och därefter helt frisk kunnat återgå i nya engagemang i scenens värld. För Larsan blev det dock under de följande åren en ständigt förvärrad plåga och många och långa sjukhusvistelser. Han hade vid det laget blivit bortglömd av de flesta av sina fans, men några artistkollegor besökte honom på sjukhuset. För Larsan blev situationen ändå bara mer och mer tröstlös och han tynade sakta bort och dog 38 år ung i januari 1970. Hans mor, Malla Sörenson, blev däremot en av Sveriges allra äldsta när hon i slutet av oktober 2013 avled, 106 år gammal. Det var i alla fall inte med hennes gener som Larsan fick ett så kort liv.

Noteringar, titel red. Larsan Sörenson
adress 1961-62 Norrtullsgatan 63 tel 33 39 93
adress 1/11 1969 Rådjursstigen 11 (f.d. Björnstigen 52) tel 85 20 21 gift med Britt Sörenson
Moder: Malla (Margit) Sörenson, adress Norrtullsgatan 63 4tr, 113 45 Stockholm tel 33 39 93
Gull Britt Sörenson 19360301, änka, flyttade till Björnstigen 26, 5tr, 171 72 Solna bor ännu där 2021-04 tillsammans med Marcus Erlandsson

(1922 - 1993) hallåman på Radio Nord som från hösten 1961 sattes in att efterträda Ivo Grenz i det lugna programmet Siesta, som gick på vardags-förmiddagarna 11-12. I övrigt känd som skådespelare, och lyckades komma in på Dramatens elevskola men kunde inte fullfölja studierna av ekonomiska skäl. Han medverkade ändå i några filmer, bland annat i "Sången om den eldröda blomman" (1956). Störst framgångar hade han som sångare med schlagerrepertoar som åtminstone en gång lyckades få en svensktoppsplacering i maj 1965, och han turnerade en hel del i folkparkerna med olika artister. Fick 1957 även turnera i Amerikas svenskbygder i sällskap med bl.a. Sickan Carlsson, Gösta Bernhard och Stig Järrel.

THOLINDER, Hans Rudolf
(1934-2010) annonsförsäljare.

THOMPSON, Robert F. "Bob"
var den som officiellt angavs som frontman, kontaktman och huvudsaklig ägare till Nord Establishment ("Radio Nord") tillsammans med den som stod för huvudparten av investeringen, Clint Murchison Jr. - se d:o.

TIVED, Kerstin (gift Gustavsson)
(1937) Kerstin Tived var faktiskt den allra först anställda på Radio Reklam Produktions AB. Dessförinnan hade hon jobbat som flygvärdinna på Linjeflyg, men där hade flygkaptener och styrmän gått ut i en strejk så flygvärdinnorna blev utan arbete under ganska lång tid. Det var då hon lyckades få ett vikariat som sekreterare hos Svea-Film och Jack Kotschack, och detta inträffade mitt under förberedelserna inför Radio Nords start. När sedan de allra första skulle anställas till Radio Nord i augusti 1960 övertalades hon av Jack att följa med i anställning där. Hon fick den upphöjda titeln som sekretariatchef och lönen dubblades mot tidigare och hon upplevde alltsammans som ett mycket ovanligt och spännande projekt. Men hon stannade ändå bara i jobbet 4 månader innan hon ville vidare. När Radio Nords sändningar väl kommit igång hade hon redan lämnat Sverige för Spanien, för att där studera spanska. Kerstin tycker ändå att det känns roligt att ha varit med om Radio Nord, även om det bara var i förberedelsearbetet.

TUOMI, Olavi
(1932-2006) fotografen bakom Radio Nord-filmen "Låten från båten" Förutom denna enkla Radio Nordfilm hade han en karriär som B-fotograf i en del långfilmer och fick även figurera som skådespelare, bland annat i klassikern Okänd soldat. Under 1990-talet var han med som elektriker vid filmningen av Jan Troells "Il Capitano". Han både föddes och dog i Helsingfors.

(1937-1979) i grunden filmmixare - ljudtekniker på Radio Nord - en av de tekniker som anställdes tidigt på hösten 1960 och närmast kom från Sandrews. Han var ambitiös och en enastående "snyggmixare" och i de flesta fall är det hans ljudliga elegans som hörs i snabbgenomgångarna till Topp 20 och De Tio. Han var dessutom en som ibland kunde ta sig arbetsdagar på bortåt 18 timmar per dygn. Det var Bengt som hittade det där exemplaret av "Putti putti" som sen låg kvar i 41 veckor på Topp 20. se uppslagsord > EPAE, Jay
Efter Radio Nord blev Bengt från september 1962 anställd på Sveriges Radio Televisionen (senare Sveriges Television) där han arbetade till slutet på sitt liv. Han anlitades för efterbearbetning av ljud på de större TV-produktionerna, bland annat Bergmanproduktionen Trollflöjten (1975), Karl-Bertil Jonssons julafton (1975), Sven Klangs kvintett (1976). Han var jazzintresserad och samarbetade med jazzkåsören och TV-producenten Olle Helander (1919 - 1976) med hans serie "Jazzbion".

(1940, flicknamn Solveig Jansson) receptionist, växeltelefonist som anställdes i april 1961. Telefonväxeln med Radio Nords nummer 23 12 90 var en liten proppväxel, men rätt snart blev den utbytt till en mer avancerad modell. Solveig var den som först av alla tog emot besökare och alla artister som skulle medverka på olika sätt. Hon minns särskilt Zarah Leander, Karl Gerhard, Siw Malmkvist, Lill-Babs, Lasse Lönndahl och Evert Taube, för att nämna några. En episod minns Solveig när den sistnämnde lade bort titlarna med henne efter ett flertal besök: ”Nu kan du få kalla mig för farbror Evert”, sade han, och tyckte säkert han var generös mot en så ung tös. När Carli Tornehave kom på besök tog han oftast med sig sina två taxar, och Solveig fick skynda över till närmaste grannen på Kammakargatan, mjölkaffären, och köpa mjölk till taxarna. Anita Lindblom kom ivrigt nerför trappan till receptionen för att visa Solveig sin nyköpta Mercedes, köpt för de royalties hon fått för ”Sån’t är livet”.
Solveig märkte den stora lyssnarresponsen till exempel den gången när växeln brakade ihop när en tävling hade utlysts där lyssnarna fick ringa in och delta.
Bara vid ett tillfälle var Solveig ute på Bon Jour. Då var Clint Murchison, Radio Nords huvudfinansiär, och hans fru på besök och de skulle med Solveig som värdinna åka med passbåten Listerland från Nynäshamn till Bon Jour. Jack gav Solveig tipset att inta en stor frukost inför resan för att förhindra att bli sjösjuk. Hon klarade sjögången bra, men paret Murchison hade inte hörsammat uppmaningen och Solveig fick assistera främst Mrs Murchison så gott det gick när hon var opasslig och låg i kabyssen hela resan.
Från Radio Nords sista vecka minns Solveig bland annat ett fult troll som en lyssnare hade skickat in. Detta stod på receptionsdisken och blev döpt till ”Skoglund” efter kommunikationsministern som gjort det till en så stor sak att stoppa Radio Nord.
Solveig minns tiden på Radio Nord som det roligaste jobb hon haft i sitt liv. Hon blev senare telefonist på ett annat företag innan hon 1964 reste till Pasadena, Kalifornien, för att arbeta som housekeeper i en familj vars två barn blivit moderlösa. Hon jobbade också hos ett IT-företag, men vid 62 års ålder fick hon avtalspension och har sedan dess levt ett behagligt liv som pensionär.

UNGERMARK, Seve
(1932) nyhetsman på Radio Nord. Föddes i Högalid i Stockholm, tog akademiska studier vid Stockholms Högskola nära Observatorielunden. Under denna period blev han även elev vid en första TV-producentkurs i Stockholm 1956 när TV var en försöksverksamhet och företaget ännu gick under namnet Radiotjänst. Medan detta pågick extraknäckte han som korrekturläsare hos DN / Expressen. Efter studierna fick han anställning på TTs utrikesbyrå, där man redigerade om utlandsnyheter från hela världen för att passa svenska läsare. och han flyttade med TT vid flytten från Tegelbacken till högst upp i det första ännu ensamma av höghusen närmast Konserthuset med fri utsikt runtom hela Stockholm. Efter ett par års arbete där började han höra hur det glunkades om den nya radiostationen som skulle starta med studiolokaler och redaktion på Kammakargatan, och det låg inte så väldigt långt från skrapan där TT fanns. Seve, då ännu med ett W i förnamnet, tog vid något tillfälle en promenad dit, och det slutade den 25 november 1960 i en anställning som redaktionssekreterare närmast under nyhetschefen Björn-Fredrik Höijer, som även han just då blivit anställd.
Redan vid anställningen hörde Seve talas om sändningspremiären som om det bara var dagar innan den skulle ske. I början av december 1960 fick han order av Jack att skyndsamt resa ner till Köpenhamn där Bon Jour då låg vid kaj och förbereddes inför resan upp mot Stockholm. Under vistelsen i Köpenhamn hann Seve även besöka Radio Mercurs huvudkontor för att där försöka få kännedom om deras arbetssätt kring nyhetssändningar, men blev besviken eftersom Mercurs hela nyhetsinsamling helt enkelt grundades på vad som stod att läsa i dagens Köpenhamns-tidningar. Seve kom sedan, efter cirka 10 dagar i Köpenhamn, att ingå i det team som förde Bon Jour på den dramatiska seglatsen från Köpenhamns frihamn Langeline upp till sändningsplatsen, som då var satt till Almagrundet. Det skulle då änu dröja flera månader innan den riktiga premiären, men när det gällde nyhetssändningar från Bon Jour kom starten att dröja ända till den 12 april 1961, och just den dagen råkade den inträffa, den stora händelsen, att första människan kom ut i rymden. Seve blev den förste i Sverige att leverera detta scoop om Jurij Gagarins rymdfärd, och Radio Nord blev första nyhetskanalen i Sverige med denna nyhet.
Många av de anställda på Radio Nord kan efterhand vittna om det tvärt ombytliga humöret hos deras chef Jack Kotschack. Seve råkade ut för detta i samband med att nyhetschefen Björn-Fredrik Höijer efter tvära diskussioner inne i Jacks rum på stående fot blev avskedad. Seve fick inget veta om vad som varit orsak till det hela. Han bad därför om att få ett samtal med Jack men denne var inte på humör för att diskutera saken med någon underlydande, och resultatet blev att även Seve fick se sig om efter ny anställning. Jacks korta stubin i kombination med nya amerikanska krav på den finansiella sidan, att investeringarna i Radio Nord måste börja leverera något tillbaka, tycks ha varit orsaken. Journalistförbundet blev inkopplat men facket kunde ingenting göra. Anställningen upphörde vid månadsskiftet vid 1 juli 1961.
För Seve är minnena från Radio Nord i övrigt mycket positiva, och avskedet därifrån ledde honom bara vidare till en anställning hos Sveriges Radio som journalist på Dagens Eko. Där hade han sökt jobb tidigare men blev den gången inte antagen, men det är ovisst om det var radioerfarenheterna från Radio Nord som bidrog till att han slutligen fick jobbet, som han innehade under åren 1961-1965. Han gick sedan vidare till TV filminköp 1966-1968 och TV2-Rapport i tolv år från 1969-1981. Under åren 1982-1993 var han informationschef för ett helt annat fartygsäventyr, nämligen M/S Sigyn som transporterar kärnavfall från svenska kärnkraftverk, och han har senare varit verksam som massmediekonsult.
Seve Ungermark berätta om sin tid på Radio Nord. Intervju gjord av Ingemar Lindqvist
Seve Ungermark talking at Radioday 2010. An interview by Ronny Forslund

WAHLSTRÖM, Chris, eg. Stina Wilhelmina, flicknamn Rehnström

(3 maj 1917 - 17 aug 1977) Hon blev på Radio Nord kallad Chris "a la Carte" Wahlström, och under sommaren 1961 efterträdde hon Barbro von Horn som husmödrarnas röst på stationen. Programmet bytte då namn till "A la Carte a la Chris" och sändes precis så som texten i programsignaturen anger "för er som är för er själva mellan nio och elva" på vardagsförmiddagarna. En annan programsignatur var också Karl Wehles "Det är kvinnan bakom allt" med Gunnar Lunden-Wellens orkester. Programmet kan numera betraktas som en tidsspegel, för på den tiden var fruar oftast detsamma som husmödrar, och det var husmödrarna som utöver mycket annat inhandlade det mesta av familjens basvaror för matlagningen, liksom hushållsmaskiner, för att inte tala om kläder, parfym och skönhetsmedel. Ur kommersiell synvinkel blev därför programmet en stor framgång, reklamen kunde riktas till en köpstark representant för hushållet, och anknöt till klädmode och vad som brukar köpas till hemmet och köket. En undersökning visade att hela 48% av husmödrarna lyssnade på Radio Nord och programmets dragkraft gjorde att Sveriges Radio omedelbart nappade på samma idé, och gjorde ett likadant program med den folkkära Karin Juel som programledare, men det slog inte an lika bra som Chris program. Chris passade perfekt i rollen och hon gick in för sitt programledarskap som om det var ett "kall" och hon uppfattades som en ytterst professionell matlagningsexpert, fast det väl mest var skådespeleriet som gjorde henne till vad hon uppfattades som. Hon instiftade en särskild Radio Nords husmodersklubb som gav medlemmar särskilda förmåner och specialerbjudanden. Inte minst den gången när alla de då cirka 2000 medlemmarna fick en rulltårta i present av Radio Nord. Chris, med hjälp av lyssnarnas insända recept och mat-tips, sammanställde kokboken "Dukat bord med Radio Nord" (160 sidor, Roos förlag, 1962) och de som hade bidragit erhöll också varsitt exemplar av den populära boken som en gengåva. Boken blev en mycket fin och komplett receptbok för mat och bakning - egentligen behövs ingen annan kokbok och bakbok än denna, och du kan nu från Radiohistoriska Arkivet få hela boken gratis som komplett pdf-fil.
De som minns Chris beskriver henne som slagfärdig, rolig och mycket snäll, men hon led av övervikt och dåliga ben och hade bristsjukdomar. Under tiden på Radio Nord blev Chris så fångad av att jobba med radio att hon vid stationens upphörande mest längtade efter ett fortsatt jobb med radio, men trots hennes välmodulerade stämma blev det inget av detta.
På grund av sin kroppsvolym blev hon som skådespelare inte passande i så många andra slags roller än som rejält kraftigt fruntimmer och hon tillhörde mest det gäng som spelade friluftsteater på Tantoteatern på Söder i Stockholm. Hon hade haft tidigare, och fick även fortsättningsvis många roller inom film- och TV-produktioner, tillsammans ett 45-tal. Bland TV-produktionerna fanns Gideon Wahlbergs lustspel "Söderkåkar" (1970) i regi av Bernt Callenbo och Lars Molins "Badjävlar" (1971) i regi av Christian Lund.
Chris föddes på allmänna BB i Stockholm men modern dog 1918 när Chris var bara 17 månader gammal. Fadern var okänd, och hon adopterades av en familj och fick sin uppväxt på Skeppargatan i Stockholm. Chris gifte sig i oktober 1939 men äktenskapet upplöstes i januari 1944. Paret fick en dotter, Kristina, gift Mörne, och en son, Bo.

Vanligtvis var Chris Wahlströms program förinspelade, men under Radio Nords sista vecka i slutet av juni 1962 sände Chris sitt förmiddags-program direkt från Bon Jour. Bilden här ovan togs en solig eftermiddag under denna vecka.

Chris Wahlström avtackas av Jack Kotschack vid Radio Nords upphörande. Kaj Häger står utanför studiodörren och tittar på.

WASTESSON, Siv

Siv Wastesson

Att jag kan presentera alla Radio Nords topplistor komplett har jag Siv Wastesson att tacka för. Hon berättar själv så här om hur hon upplevde Radio Nord:
Jag hade läst om Radio Nords igångsättande i Expressen (mina föräldrar köpte den). När jag väl börjat lyssna var jag "fast". Vi hade en Philips rörradio men jag fick mina föräldrar att köpa en transistorradio, en Telefunken som kostade 313 kr minns jag. Den hade ett behändigt format som gjorde att den kunde tas med överallt och med tillhörande öronsnäcka lyssnade jag i sängen på kvällen innan jag somnade.
Min favoritdiscjockey var Larsan Sörenson och favoritprogrammet Topp 20 men även De Tio. Jag skrev ner dessa topplistor varje vecka, vilka jag har sparat sedan dess. Favoritlåtarna var många, det är svårt att nämna endast en, men när det gäller De Tio kan jag nämna "Sån´t är livet" (Anita Lindblom) och "Midnattstango" (Lars Lönndahl). Och favoritlåtar från Topp 20 som jag särskilt minns var “Take good care of my baby” (Bobby Vee), “Poetry in motion” (Johnny Tillotson), "I´ve told every little star" (Linda Scott), "Putti Putti" (Jay Epae), "Hello Mary Lou" (Ricky Nelson), "Sway" (Bobby Rydell), "Are you sure" (The Allisons). Ja, det finns så många, men favoritartisten var ändå Johnny Tillotson.

Matrosen Bertil Wellerstedt och mässflickan Karin på en bild ur Katrineholmskuriren den 29 april 1961 där de uppenbarligen finns ombord på sändarfartyget Bon Jour. Jacks beskrivning av deras anställningstid måste vara helt felaktig. Se text nedan

WELLERSTEDT, KARIN, mässflicka ombord, var förlovad med matrosen med efternamnet Wellerstedt. Hon verkar därmed ha kallat sig med hans efternamn fast oregistrerat enligt ett pressklipp från Katrineholms- Kuriren den 29 april 1961, där hon syns på bild leende ombord på sändarfartyget. De blev aldrig gift par. Bägge fick sluta sina anställningar. Se nedan...

WELLERSTEDT, Bertil (Karl Bertil Johan), styrman / matros ombord, anställdes redan när Bon jour låg i Hamburg, samtidigt som också Kapten Elis Olsson anställdes. Jack Kotschack skriver i sin bok "Jag torde sällan, varken förr eller senare, ha gjort två så katastrofalt misslyckade anställningar". Han var född i Rone på Gotland 1928-1207, flyttade till Stockholm 1956 med adress Lindhagensgatan 77 nb tillsammans med sin fru Maj-Lis Margareta Wellerstedt. Samma år föddes deras son, Tomas Anders (1956-0524). De verkar ha bott i Grödinge innan flytten till Lindhagensgatan.
Bertil skilde sig från Maj-Lis (1959-1211) och han gifte sig aldrig mer. Alltså inte heller med mässflickan Karin.
Sannolikt var det det där knivdramat mellan Karin och kockan Greta Gustafsson som ledde till att både Karin och Bertil hastigt blev uppsagda. Kanske att då även relationen mellan Karin och Bertil särades när de hux flux var i behov av nya jobb, och med hans titel som styrman försvann kanske Bertil på haven långt bort från henne. Han hade ju tidigare också visat att han var starkt road av att besöka glädjekvarteren i t.ex. Hamburg - om man ska tro vad Jack skrev i sin bok. Långt senare hittas namnet Bertil Wellerstedt som fyrvaktare, enligt en notis från Svenska Fyrsällskapet.
Tyvärr vet vi inget om Karins vidare öden.
Det är någonting som inte stämer i Jacks bok. Där anges att han skulle ha misskött sig redan när Bon Jour låg i Hamburg. Så här skriver Jack: "Vad styrman Wellerstedt beträffar blev hans anställningstid mycket kort, jämnt en månad. Han ägnade Hamburgs nöjesliv huvuddelen av sin tid, och förekom endast sporadiskt ombord. Icke dess mindre lyckades han vid ett tillfälle ingripa i handlingen, nämligen när han meddelades sitt avsked.
Förgrymmad över detta tog han redan samma natt tillfället i akt att hämnas. Han smög sig in i byssan och stal en försvarlig mängd strösocker, som han sedan tog till maskinrummet och hällde oljetanken för att omöjliggöra vår avgång. Han hade dock oturen att bli iakttagen av kocken, varför vi utan större dröjsmål kunde omintetgöra hans sabotage genom att tömma och rensa tanken."
Om detta missdåd är sant, så är detta med socker i bensin / dieseltanken ofta omtalat som någonting som ska resultera i att en bränslemotor skär ihop. Detta är dock ett felaktigt antagande eftersom socker inte löses upp av sådana vätskor. Det kommer alltså inte att lösa upp sig med bränslet, men möjligen kan sockret proppa igen bränslefilter, och på så vis få motorn att stoppa och inte vilja starta.

WESTBECK, Gunnar Artur Emil
(13/3 1918 - 9/2 1992) teleteknisk civilingenjör som med anledning av talet om "trängsel i etern" lämnade ett utlåtande i frågan ifall Radio Nords sändningar kunde utgöra störning för andra radiostationer.

WESTERLIND, Bruno "Roye"
Frilansmedarbetare som från studio i Linköping producerade och var hallåman i "Linköpingshalvtimmen". Totalt producerade han 15 ”Linköpingshalvtimmen” för Radio Nord. Somaren 1962 när Radio Nord upphörde lämnade han sin ordinarie tjänst som skollärare i Linköping och flyttade till Kristianstad där han jobbade med turistfrågor. Senare kom han att starta en rörelse i bussturisttrafik. Men Bruno hade redan innan sitt extraknäck med Radio Nord medverkat hos Skånes Radio Mercur med bl. a. programmet Skånes Badradio, där han gjorde strandhugg och intervjuade solbadande turister. Efter återkomsten från Linköping till Skåne fortsatte Bruno att göra program åt Radio Syd. En särskild sida om Linköpingshalvtimmen finns

WESTERMAN, Pierre
(1932 - 1981) hallåman på Radio Nord. Utbildade sig senare till musikdirektör och har utmärkt sig som kompositör, textförfattare och orkesterledare.

VIKSTRAND, Alf
(1928 - 1977) Matros på Bon Jour.

WITZ, Benny (eg. Bernhard)
(1939) reklamsäljare / traffic manager på Radio Nord. Jobbet innebar att han sammanställde programloggen med särskild koll av reklaminslagens placering i menyn. Han kom närmast från Svenska Dagbladets reklamavdelning. Med hustrun Monica har han två söner.

ÖHLIN, Björn

Radio Nordgänget återsamlat för tvåårsjubileum och supé på Club 21, Regeringsgatan 10 i Stockholm den 8 mars 1963.